Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 22
SVENSK LÄRARETIDNING.
423
n t a v l a.
Sara Lisa Jönsson 1842 i Jönköping.
Nils Petter Karlsson * 3%i 1840 i Svenstorp, Kronob.
13A 1865. f 3/3 1903 i Svenstorp. f 1906 i Svenstorp.
Farfar arbetade hemma å faderns gård. Sedan han gift sig, köpte han granngården. Han dog genom olyckshändelse. Hästarna skenade, vagnen välte, och farfar kastades mot ett träd vid »Nils-Petters bål». Farmor fick pris för linnedukar vid utställningen i Malmö 1896.
Karl Nilsson * 22/i 1869 i Svenstorp. f 21A 1897 i .....-.........
Far gick i folkskola för en lärare, som hette S. A. Persson. 1888 var han på Värnamo folkhögskola och 1889 i GrimslÖvs lantmannaskola. 1903 övertog han farfars gård. 1907 blev han kommunalordförande.
Mina syskon äro:
1. Karl Johan * 17/n 1898. t 8/» 1901 i difteri.
2. Karl * 2A 1903.
Mats Ersson
* 28/2 1851 i Mora, Kopparbergs 1. * 9/2 1874.
Karna Andersson 1856 i Broholm, Jönk. 1.
f /
f 18A 1907 i Broholm.
Morfar gick i sin ungdom omkring i hela södra Sverige och sålde vävnader. Han brukade också sätta upp vävar i gårdarna. 1873 kom han till mormors hem. Där blev han sjuk. Sen hjälpte han mormors far med jordbruket, och när mormors far dog, övertog han dennes gård. Där bor han an som undantagsman.
Ingeborg Matsson * 25/5 1875 i ............... f / ......... i ..........–
Mor avlade småskollärarinneexamen i Vetlanda 1895. Fick plats som vikarierande lärarinna i Svenstorp 1/n 1896-81/e 1897.
3. Karl Johan * 16/« 1905.
4. Nils Petter * 25/i* 1906.
3/i2 1900 i Svenstorp. Fars syskon:
Per Anders Karlsson
Mors syskon:
inte riktigt färdig, förrän hon blev stor.
Åt envar av barnen lämnas sa en an-tavla, avsedd att fyllas i där hemma. Men först böra alla få skriva av Pelles antavla, sa att de säkert veta, huru en sådan skall se ut.
Sin släkt skall ingen föra till torgs, allraminst i en skola. Därför bör ifyllandet bli en hemuppgift, vilket inte hindrar, att barnen både kunna och böra visa läraren huru de löst uppgiften samt erhålla rättelser. Men då bör också lä råren vara förtroendet värd och sålunda aldrig ens antyda sin kunskap om ömtåliga fall, ty den kunskapen bör vara förseglad med biktens alla insegel.
Hos varje barn finnes något, som man kan kalla för forskardrift, men som tyvärr ej sa sällan dämpas eller rent av dödas. Den borde i stället ledas in på goda vägar. En av dessa heter kännedomen om den egna släkten.
E2 03.
Gymnastikinspektionen.
I Uppsala Nya Tidning för den 12 mars fanns en artikel rörande en gymnastikinspektion i Rimbo skoldistrikt, på vilken vår uppmärksamhet genast riktades. Med anledning av innehållet i densamma fingo vi oss också strax därefter tillställda några reflexioner i ämnet från en av oss väl känd lärare, som dock har sin verksamhet på annat håll. För sagda reflexioner ha vi hittills icke kunnat bereda plats, men då saken ar av den beskaffenhet, att den icke bör få gå opå-talt, lämna vi nu plats för desamma.
Ur den ovannämnda tidningsartikeln återgiva vi först följande.
Folkskolgymnastiken försummad i Rimbo.
Skolöverstyrelsens inspektör har måst
ingripa.
I skrivelse till skolöverstyrelsen meddelar gymnastikinspektören inom Stockholmstrak-
tens, Roslagens och Upplands inspektionsområden, major C. Hj. Ekstedt i Uppsala, att han vid inspektioner inom Rimbo skoldistrikt funnit anledning framställa en del anmärkningar beträffande gymnastikundervisningen.
Sålunda bor för Viby skola helst anskaffas särskild gymnastiksal. Om sa ej kommer att ske, måste insättas en del redskap i lektionssalarna. I Söderby skolas klassrum bör insattas ett bomsystem om två bommar samt anskaffas fyra gymnastikbänkar. Vid Rimbo kyrkskola bör i folkskolklassernas lektionssal insättas sa många ribbstolar, som kunna placeras, ett bomsystem samt fyra bänkar. Vid Nydals och Ekebyholms skolor måste även redskapen kompletteras.
Då man på grund av vädret icke kan hålla till ute, försiggår gymnastiken i respektive skolsalar. Bada lärarinnorna tycktes enligt major Ekstedts mening sakna både intresse för och förmåga att leda den fysiska utbildningen.
De ovannämnda reflexionerna äro av följande lydelse:
Det nya i denna gymnastikinspek-tionshistoria ar, att en pressbyrå i Stockholm, måhända mindre välkänd och i saknad av bättre nyheter, anser en skrivelse till skolöverstyrelsen angående förrättad inspektion värd att utkolporteras till de tidningar, som äro abonnenter på byråns riksnyheter. Hur många tidningar, som infört den stora nyheten, vet jag icke.
Ledsamt ar dock, att en av vårt lands mest aktade landsortstidningar infört meddelandet på en mycket framträdande plats.
Tidningens underrubrik kan näppeligen vara riktig. För det första ar hr Ekstedt icke »skolöverstyrelsens» inspektör. Men för det andra: har verkligen någon begärt en särskild inspektion av gymnastiken i Rimbo, eftersom inspektören »har mast ingripa». I sa fall synes hela historien vara ett led i en fullt övertänkt mindre tilltalande kampanj mot medlemmar eller några medlemmar av Rimbo lärarkår. Att historien »varit i säck innan den kom i påse» ar jag
övertygad om. *) Ty en pressbyrå borde väl ha mycket annat att sysselsätta sig med an några landsbygdslärarinnors gymnastikundervisning.
Här har en krypskytt varit framme. Resultatet blir som vid allt fegt kryp-skytte: levande varelsers oskyldiga lidande. I detta fall några värnlösa lärarinnors smädande i bygdens mest lästa ortstidning. Jag ar också viss om, att Rimbolärarinnorna först i tidningen fingo vetskap om den för hela deras personliga prestige fullständigt nedbrytande rapporten. I den läsande allmänhetens ögon bliva de nämligen nu ointresserade och oförmögna undervisare i allmänhet, ett nedsättande således av hela deras lärargärning. Att sa verkligen skulle bliva fallet förstår man mer an väl av d«n stränge domarens insändare i tidningen »dagen efter». Han skriver nämligen där följande:
»Folkskolgymnastiken försummad i Rimbo.»
Med anledning av notisen i Eder ärade tidning av 12 mars 1924 angående folkskolgymnastiken i Rimbo anhåller jag att få göra ett förtydligande inlägg.
I slutet av nämnda notis förekommer en punkt, som genom ett offentliggörande verkar sårande for vederbörande lärarinnor. Såväl undertecknad som skolöverstyrelsen känna väl till under vilka försvårande omständigheter lärarpersonalen i folkskolorna på landet arbetar, när det gäller den fysiska utbildningen. Att utan några gymnastikredskap och i lokaler, där golvytan nästan i sin helhet ar upptagen av skolbänkar, kunna hålla intresset vid makt och på ett rationellt sätt bedriva gymnastiken, ar synnerligen svårt. Därtill kommer, att en stor del av lärarpersonalen, som för åtskilliga ar sedan genomgick seminariet, då gymnastik antingen icke alls förekom eller i mycket ringa omfattning, icke fått den utbildning i ledandet av den fysiska fostran, som numera kräves. Därför kan ju en lärare(-inna), som har varken förmåga till eller intresse för att
* Med kännedom om den ifrågavarande pressbyrån tro vi, att insändaren Sari miss-
tar sig.
Bed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
