Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 22
SVENSK LÄRARETIDNING.
425
och lärarinna bör grundligt sätta sig in i de föreliggande problemen samt på sin ort och i sin verkningskrets arbeta för deras tillfredsställande lösning.
I båda dessa hänseenden ar medlemskap i Sveriges allmänna folkskollärarförening och ett aktivt deltagande i föreningens arbete av största vikt.
Därför ett oavbrutet framåt! Fram för ökad anslutning till den gemensamma allmänna föreningen, fram för gemensamt uthålligt arbete till förverkligande av föreningens gamla, alltid aktuella program:
den svenska folkskolans och folkbildningens höjande, enhet och god anda inom lärarkåren samt förbättring av lärarens ställning i allmänhet.
Vetenskaplig fortbildning för folkskollärare.
Innan ännu frågan om folkskollärarnas tillträde till universiteten fått en för folkskollärarkåren tillfredsställande lösning kan det vara av intresse att erinra om den möjlighet till fortbildning i vetenskapligt avseende, som redan nu inom ett begränsat ämnesområde står folkskolans lärare till buds. Detta ar förhållandet vid det i Stockholm på initiativ av professorn vid Stockholms högskola Gösta Bagge grundade Socialpolitiska institutet, som började sin verksamhet ar 1921. För inträde i denna läroanstalt, vilken har till närmaste uppgift att lämna högskolmässig, facklig utbildning för tjänster inom socialförvaltningen och kommunalförvaltningen, har nämligen ej uppställts de formella villkor, som gälla för högskolorna, utan stadgas endast tillräcklig underbyggnad och mogenhet för att tillgodogöra sig undervisningen.
Åtskilliga såväl manliga som kvinnliga lärare vid folkskolorna ha redan begagnat sig av detta tillfälle att erhålla en vetenskaplig fortbildning och få sina kunskaper genom vederbörlig tentamen vitsordade. De ämnen, som härvid närmast kommit i fråga, ha varit nationalekonomi, statskunskap och socialpolitik, vilka utgöra huvudämnen i den examen i samhällskunskap, som avlägges vid institutet. Föreläsare och examinatorer i dessa ämnen äro professor Bagge, docenten Mls Herlitz och byråchefen Otto Järte. Ett officiellt erkännande av värdet av den utbildning institutet meddelar kan man finna i de stipendier, vilka bi. a. upprättats för elever, som här utbilda sig till lärare i medborgarkunskap vid högre folkskolor, fortsättnings-skolor och yrkesskolor, och vilka stipendier utdelas genom skolöverstyrelsen.
Utom teoretisk utbildning lämnar även institutet praktisk sådan. Genom densamma erhålla eleverna genom demonstrationer, diskussioner och övningar ingående kännedom om olika slag av välfärdsorganisationer, för t. ex. fattigvård och barnavård, enskilda upplysnings- och understödsföreningar, anordningar för hälso- och sjukvård, skyddsverksamhet, pensions-och olycksfallsförsäkring m. m. Att det för lärare, som i stor utsträckning handleda barn från mindre väl situerade hem, måste vara synnerligen värdefullt att äga kännedom om institutioner av här nämnt slag ar uppenbart.
Utbildningen vid institutet ar sa anordnad, att den skall kunna tillägnas under loppet av ett läsår, dock endast under förutsättning av att eleverna helt ägna sig åt studierna under sa väl undervisningsterminerna som mellanterminerna samt att de erhållit en förbildning ungefär jämförlig med den, som kräves för studentexamen. Eljest torde i regel två läsår behövas, innan slutexamen kan medhinnas vid institutet.
Såsom redan nämnts ha flera folkskollärare under den korta tid Socialpolitiska institutet varit i verksamhet bedrivit studier vid detsamma och där avlagt examen. Här ha för första gången folkskollärare utan avlagd studentexamen satts inför provet att tillgodogöra sig högskolmässig undervisning. Kanske vågar man se ett visst samband med det härvid vunna resultatet och den välvilliga stämning, som i högerpressen kommit till synes i fråga om folkskollärarnas tillträde till universiteten, den välvilliga hållning, som först framträdde i Svensk Tidskrift.
I nr 33 för ar 1923 av denna tidning har lämnats utförligare upplysningar om Socialpolitiska institutet.
Seminarierna. K. m:t har utnämnt och förordnat fil. lic. S. T. Cederblad att fr. o. m. den l juni 1924 vid folk-skolseminariet i Luleå vara lektor i modersmålet.
- Skolöverstyrelsen har medgivit, att undervisningen i hushållsgöromål vid landstingets småskolseminarium i Linköping under läsåret 1924-1925 ordnas på sådant sätt, att undervisningen i ämnet förlägges till en samlad tid av dels två veckor vid början av höstterminen, varvid en vecka faller utom höstterminens ram, dock ntan att därigenom den för läsåret bestämda’ maximitiden överskrides, dels ock två veckor vid vårterminens slut.
- Vid avgångsskrivningarna för folkskollärarexamen ha vid nedannämnda seminarier givits följande ämnen:
B. För den pedagogiska uppsatsen:
I Karlstad:
1. Hur skall man gå tillväga för att vid undervisningen i folkskolan tillgodose olika begåvningar bland lärjungarna? 2. Mal och medel för kristendomsundervisningen i småskolan. 3. Paulus i Tessalonika Apg. 17: l- 9 (Utkast till lektion i 6:e årsklassen). 4. Om litteraturläsning i folkskolan. 5. Substantivens pluralbildning i svenskan (Utkast till lektion i klass 6 i en folkskola i Karlstad. Saken anses genomgången, och lektionen avser ett förhör och ett inskärpande av olikheterna mellan riksspråket och talspråket i Karlstad). 6. Likformiga figurer (Utkast till lektion i folkskolans högre avdelning). 7. Sveriges ställning till utrikes makter vid Gustav II Adolfs trontillträde (Utkast till lektion i 5:e årsklassen). 8. På vilka partier i Sveriges historia skulle du vilja lägga huvudvikten i folkskolan och skälen därför. 9. Om kartans användning vid geografiundervisningen. 10. Huru kan man vid undervisningen i naturkunnighet uppöva barnens förmåga att göra riktiga iakttagelser? 11. En lektion om enkel och sammansatt takt. 12. Gymnastikundervisningen i folkskolor, som sakna gymnastiklokal.
I Linköping:
1. Personlighetens betydelse i lärarkallet. 2. Om stoffvalet vid kristendomsundervisningen i folkskolan. 3. Uppsatsämnen och uppsatspreparation i folkskolan. 4. Hur lära barnen kommatera? 5. Ar det ur pedagogisk synpunkt lämpligt eller icke att upptaga ett främmande språk på folkskolans schema? 6. Något om triangelns uppritning, beskrivning och mätning. 7. Vilka fördelar medför anordningen med gemensam tid for naturkunnighets- och geografiundervisningen ? 8. Geografiundervisningens mål och medel. 9 Sångundervisning efter och utan notskrift. 10. Vilka åtgärder bör läraren vidtaga vid fall av smittosam sjukdom? 11. Om individuell och social påverkan.
I Växjö:
1. Samarbete mellan hem och skola vid kristendomsundervisningen i folkskolan. 2. Hur skall läraren behandla barnens osanningar? 3. Litteraturläsningen i folkskolans överbyggnader. 4. Huru kan tidningen användas i folkskolans undervisning? 5. Huvudräkningen i folkskolan. 6. Läraren och läroboken vid historieundervisningen i folkskolan. 7. Sandlådan som hjälpmedel vid undervisningen. 8. Lektioner i det fria. 9. Barnens hemarbete. 10. Folkskolan och idrotten. 11. Lockes tankar om uppfostran. 12. Självverksamhetens princip i nyare tidens pedagogik.
I Falun:
1. Bör det i folkskolan givas hemläxor i kristendomskunskap ? 2. Synpunkter vid val av texter för läsundervisningen. 3. De sakliga exemplens plats och behandling i räkneundervisningen. 4. Stats- och kommunalkunskap i folk- och fortsättningsskol n. 5. Hur kan en lärare göra sig allt bättre skickad att skota undervisningen i geografi? 6. Skolträdgårdens anordning och användning. 7. Arbetsskolprincipen och några av dess banbrytare. 8. Vad skolan har att iakttaga i fråga om närsynthet och svag hörsel bland barnen. 9. Behovet av simundervisning och dennas anordnande. 10. Lärarens ställning till ungdomen efter slutad skolgång.
Vid Göteborgs kvinnliga folkskolsemi-narium:
1. Personlighetsskildringar i kristendoins-undervisningen. 2. Hur väcka barnens intresse vid undervisningen? 3. Om nyttan av skolresor. 4. Kartans och lärobokens användning vid geografiundervisningen. 5. Hur väckes och starkes fosterlandskänslan i sko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
