Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432
SVENSK LÄRAEETIDNING.
Nr 22
Redogörelse for Växjö stifts 20:e folkskollärarmöte i Växjö den 19-21 juni 1923 har utkommit. Den innehåller bi. a. de föredrag och diskussioner, som förekommo, förteckning över mötesdeltagarna m. m. Berättelsen rekvireras hos utgivaren, hr Torsten Dahlgren, adr. Växjö. Priset ar (porto inberäknat) l kr.
Berättelse över verksamheten under läsåret 1922-1923 vid folkskolorna i Malmö och Karlskoga ha utkommit.
Nytt i bokhandeln.
P. A. Norstedt & Söners förlag:
Skola och seminarium. Tal och föredrag av B. J:son Bergqvist. 4 kr. 75 öre.
Hugo Gebers förlag:
Vetenskapen och livet. Nr 4. l kr. 50 öre.
Dansk diktning från Oehlenschläger till Johs. V. Jensen. Vald och kommenterad av Georg Christensen. 4 kr.
Om livets mening. Betraktelser av Wilhelm Bousset. Översättning av August Carr. 3 kr. 25 öre.
Proletariatets diktatur av Olaf Broch. Till svenska av Stig Olason. 5 kr.
Ett darrande blad. Små historier från Sö-(Jerhavsöarna av W. Somerset Maugham. Översättning av Sigfrid Lindström. 5 kr. 75 öre.
Mellan Östersjön och Stilla havet. Asiatiska problem och minnen av Rutger Essén. 7 kr.
Spanjorskan som skulle giftas bort. Roman från det modärna Spanien av Elvira Stenberg. 5 kr.
Det satt sju systrar. Roman av Karin Michaelis. Översättning av Ernst Lundquist. 5 kr. 50 öre.
Vetenskapen och livet. Nr 5.
Wahlström & Widstrand:
Vivis resa. II. Från Saltsjöstaden till Pa-cifikens stränder av Vivi Laurent. 3 kr. 75 öre..
Ärftlighetslärans grunddrag av Otto L. Mohr. Till svenska av Robert Larsson. 2 kr. 75 öre.
Kristendom och självsuggestion av C. H. Brooks och Ernst Charles. Med en inledning av J. Lindskog. Översättning av August Carr. 4 kr. 25 öre.
Sveriges natur. Svenska naturskyddsföreningens årsskrift 1924. Redaktör och utgivare Thor Högdahl. 7 kr.
Gunnar Tisells förlag:
S. Nikolai eller Storkyrkan i Stockholm. Konsthistoriskt inventarium redigerat av Johnny Roos val. 11 kr.
%/anc/ef.
Självstyrelse i Hamburgs skolsystem.
Redan före världskriget var fristaten Hamburg ett område av Tyskland, där framstegssträvandena på undervisningens och uppfostrans område hade näringsrik mark att växa på. Redan då hade man enat sig om en gestaltning i frihet av ett enhetsskolsystem. I ledande ställning funnos män, som satt in all sin kraft på att befordra strävandena för att nå detta mål. Då lagstiftningen ej höll jämna steg med de grundfordringar, som framfördes av Hamburgs
lärarkår, låg det förnämsta hämmande inflytandet i händerna på den store brodern Preussen, vars skolväsen hade en vida mera byråkratisk anda. Men dåmera oberörd av denna hämsko ställde Hamburgs lärarförening, den äldsta i Tyskland, in sin kamp på att icke blott försvara redan vunna ställningar utan erövra nya. Efter kriget kunde först frukterna av outtröttligt arbete härför mogna. Redan i nov. 1918 hade huvudfordringarna blivit till slagord: Enhetsskola, självstyrelse, samvetsfrihet, riksskollagar. Förverkligandet av en av dessa fordringar, självstyrelsen, utgör ämnet för den följande framställningen.
Under -revolutionsdagarna bestämde en förordning av arbetar- och soldatråden, att vid varje skola skulle finnas ett föräldraråd. Därpå följde inrättandet av rektorat (skolledare, som erhöll sitt uppdrag av skolrådet och hade att avlägga särskilt prov, innan han blev skolans ledare och erhöll högre avlöning an de övriga lärarna.) Ett senatsbeslut av den 28 april 1919 bestämde, att valet skulle ske av den samlade lärarkåren och för-äldrarådet. Det slutgiltiga ordnandet av denna angelägenhet blev träffat genom lagen om skolornas självstyrelse av den 12 april 1920. Skolväsendet blev därigenom lagt i de uppfostringsintressera-des händer: i föräldrars och lärares. Lärarkåren har att i undervisnings- och uppfostringsarbetet i skolan vidtaga de mått och steg, som lagen föreskriver och att följa de föreskrifter, som skolans överledning beslutar. Vid tillsättandet av nya lärarkrafter och vid utfärdandet av nya föreskrifter har rektorn avgörande inflytande. Efter att ha hört föräldraråd och lärarkår inlämnar han förslag till överledningen, vilken har att stadfästa dem, därest icke större betänkligheter framställas. Endast vid öppnandet av nya skolor har överledningen inflytande på kollegiets sammansättning.
Röstberättigade äro alla lärare, som närvara vid sammanträdet, och besluten äro bindande. De »naturligt uppfost-ringsberättigade» ha sina företrädare i föräldrarådet.
Föräldrarådet har till uppgift att stärka förbindelserna mellan skola och hem och att i samförstånd med lärarkåren verka för de ungas kroppsliga, andliga och sedliga välfärd. Tillsammans med två andra lärare bilda rektorn och föräldrarådet en beslutande församling. Lärares valbarhet till föräldrarådet ar avhängig av att han innehar fast anställning. När han utträder ur ifrågavarande lärarkollegium, lämnar han också sitt ämbete som föräldraråd. Valberättigade och valbara till föräldraråd äro i övrigt alla, som ha barn i skolan. Men omval kan äga rum liksom kvarstående i ämbetet, även sedan barnet lämnat skolan. Den i föräldrarådet av lärarkåren utsedde representanten har att genomgå skriftligt val. För föräldrainvalet i ifrågavarande råd gälla grundsatserna för proportionellt val, och valet kan avböjas, liksom äm-
betet när som helst kan nedläggas. Äm-betstiden ar i övrigt fastställd till två ar.
Föräldrarädet kan, när det sa önskar, kalla skolläkare och övriga av skolstyrelsen tillsatta funktionärer till sina sammanträden, varvid de adjungerade ha att lämna råd och upplysningar. Hänsyn till önskemålen av s. k. »förtroendelärjungar», som företräda elevernas intressen, kommer endast i fråga i de högre skolornas klasser, där genomsnittsåldern ar minst 15 ar. Alla frågor, som beröra skollivet, kan föräldrarådet göra till föremål för överläggningar och beslut. Skolledaren ar skyldig att tillhandagå med erforderliga upplysningar. Enskilda medlemmar av rådet äga på dess uppdrag besöksrätt i skolklasserna. Vid utförandet av sina beslut har föräldrarådet att sätta sig i förbindelse med skolledare och kollegium. Uppnås därvid icke enighet, hänskjutes saken till skolans överledning. För att genomföra skoltvånget erhåller föräldrarådet handräckning av polismyndigheten. Det ar förpliktigat att inhämta föräldrarnas mening i frågor, som behandlas vid av detsamma utlysta möten, och har att årligen inför föräldrar och lärare avgiva rapport över sin verksamhet.
För skolledarens verksamhet äro lagföreskrifter och skolstyrelsens förordningar utslagsgivande, vartill kommer hans befogenhet att utföra lärarkårens och för-äldrarådets beslut. Han väljes genom elektorer från lärarkåren och representanter för föräldrarådet till ett antal av högst 9 personer, varvid alltid 5 av elektorerna böra tillhöra lärarkåren. Valbarheten beror numera endast på om vederbörande har fast anställning, icke på att han förut genomgått någon särskild »rektorsprövning». Valförsamlingen sammankallas av den föruvarande skolledaren och ledes av en för tillfället utsedd ordförande. Den ar vald, som vid det skriftliga och hemliga valet, erhållit mer an hälften av de avgivna rösterna, stickval kan dock även äga rum och vid lika röstetal skiljer lotten. Ämbetet ar ett förtroendeuppdrag och kan avsägas, liksom det när som helst kan nedläggas. Äm-betstiden ar tre ar.
Självstyrelseorganet för det samlade skolväsendet - således även för de högre skolorna - ar skokådet (Schulbeirat). Det utgöres av 200 ledamöter, till hälften bestående av lärare. Dess uppgift ar att främja ett gott förhållande mellan föräldrar och lärare och att verka för en god utveckling av skolväsendet på det sätt, att det genom meddelande av från skolarbetet vunna erfarenheter rådgivande äger inflytande på skolöverledningen (Oberschul-behörde). Medlemmarna väljas proportionellt, men sa att olika grenar av skolans verksamhet få sina representanter och att dess intressen därigenom bli tillgodosedda. Ämbetstiden ar två ar. När överledningen icke gillar skolrådets förslag, har den att avgiva skriftlig motivering härför. Över alla skolväsendet beträffande bestämmelser och föreskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
