- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
454

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

454

SVENSK LÄRARETIDNING.

Nr 23

metod, som dock ligger sa snubblande nära och som säkert användes av många pedagoger», ironiserar Fr. K. Själv har hon »till-lämpat den i nära tjugu ar», upplyser hon triumferande, men - det ar en betydande skillnad på att använda ett redan färdigt verktyg, som sättes en i händerna, och att tänka ut och tillverka detsamma åt sig. Det senare har jag gjort, vad körläsningsme-toden beträffar. Att också andra gjort detsamma inverkar icke på faktum, och att vi äro flera stycken, bi. a. framlidne folkskolinspektör Leksell, som alldeles oberoende av varandra genom planmässigt tänkande och experimenterande kommit till alldeles samma resultat, talar ofantligt mycket för att vår metod skall vara både logiskt och psykologiskt riktig, vilket också erfarenheten bekräftat. Sen må förfarandet gärna stämplas som »folkskolaktigt». - Rent ärekränkande ar Fr. K:s tydliga anspelning på att jag avsiktligt skulle ha citerat undervisningsplanen fel - alltså gjort mig skyldig till förfalskning - for att lata påskina, »att undervisningsplanen gjort sig skyldig till samma förväxling» (av begreppet tal och uttal). Jag skulle alltså ha byggt min bevisföring på en begreppsförväxling, som jag varit medveten om och till på köpet förfalskat ett för alla tillgängligt dokument för att visa, att jag ej vore ensam om begreppsförvirringen. Om man inte har sitt logikorgan allt för mycket förkrympt, bor man inse, att detta inte går ihop. Jag har i hastigheten gjort mig skyldig till ett skrivfel. Sa enkelt ar det. Detta ar just vad som framgår av hela mitt resonemang i den kritiserade artikeln. Om Fr. K. hade sagt, att jag måtte ha klent gehör for ordens valör, då jag kunnat skriva uttal i st. f. tal hade det blivit kinkigare för mig att parera, men jag kunde ju i nödfall ha hänvisat till de »uppehåll, som man gör i det naturliga talet, då man behöver en tankeställarel» (Se fröken Kis uppsats i Nio 21, 2 spalt., rad 20 uppifrån!)

Levi Johansson.

Stenar i vägen.

Sa lyder en överskrift i Sv. Ltg nr 20, och ingen kan bestrida förhållandet. Men bor man inte lite överallt få bort sådana? För en tid sedan hölls en folkskollärarkongress, där högre folkskolan debatterades, särskilt angående anställningen. Stadgan borde härutinnan ge bi. a. folkskollärare med studentexamen och student med folkskollärarexamen! utan vidare den kompetensen. Som nu ar förhållandet, eller varit, ställer man sig undrande, om ej stenar lagts i vägen för dessa lärare, ty varför skall den mera gynnas och få kompetens, som efter folkskollärarexamen tenterat för en lektor i några ämnen? Vi sägas ju leva i demokratiska tider, men formalism och monopol, ävensom i vilken ordning man tar en examen, tycks stena mången på olika levnadsbanor.

Lärare.

Skolhusen i Ramfall och Somvik.

Från ordföranden i Malexanders skoldistrikts skolråd ha vi mottagit följande, som vi med nöje införa.

Först nu har jag fått tillfälle taga del av en artikel i nr 14 detta ar av Eder ärade tidning - rubrik: Halvtidsläsningen - och finner däri några groft felaktiga uppgifter angående ett par namngivna skolhus i Malexanders skoldistrikt, - uppgifter, som, därest de få stå oemotsagda och ovederlagda, givetvis kunna inverka menligt, då det en gång kan bli fråga om att kungöra dessa platser till ansökan lediga.

Man tycker, då det galler sa grava anmärkningar som de i artikeln framställda, att redaktionen - ty artikeln ar ju redaktionell? - bort före införandet härav införskaffat uppgift om, huruvida det verkligen förhöllo sig sa. - Uppgift kunde hämtats från skolrådsordföranden eller hos vederbörande folkskolinspektör. Men - såf har icke skett.

Enligt artikelförfattaren skulle skolhusen i Somvik och Ramfall inrymma - utom skolsal - lärarinnans kök på nedre botten. - Lärarinnans bostad i övre våningen: »ett avlångt, lågt och kallt rum, försett med murad lerkakelugn». Åtskilligt tillägges om temperaturen m. m.

Då dessa uppgifter äro sa litet överensstämmande som möjligt med rätta förhållandet, rättas de härmed sålunda:

Skolhuset i Ramfall ar nyuppfört 1923 efter ritning och arbetsbeskrivning av arkitekten Brunskog, Linköping, och inrymmer på nedre botten lärarbostad, bestående av 2 stora höga och ljusa rum väl vinterombonade jämte kok, skafferi m. m. och därjämte en rymlig lärosal. - Allt fullt tidsenligt.

Somviks skola har från och med vårterminen 1923 varit inrymd i en av Boxholms bruks aktiebolag till församlingen som gåva överlämnad byggnad i synnerligen gott skick, där lärarinnan disponerar samma förmåner beträffande rum m. m. som fallet ar i RamfalL Skolrådets ordförande i Malexander.

Med anledning av ovanstående vilja vi endast meddela, att när vi höstterminen 1922 personligen togo kännedom om skolhusen i Ramfall och Somvik och noggrant besiktigade dem, befunno de sig i det skick, som vi i nr 14 avgåvo, med undantag därav, att vi i nr 14 icke upptogo alla befintliga brister, och med dessa eländiga skollokaler och bostäder ha barnen och lärarinnorna under en lång följd av ar måst åtnöjas. Vi kunna tryggt tillägga, att om statens vederbörande folkskolinspektör varit sådan, som inspektörerna i allmänhet utmålas av de kommunala folkskolförbunden, hade ban för länge sedan på grund av nu nämnda förhållanden avstyrkt statsbidrag för dessa skolor. I Ramfall var visserligen då grunden lagd till ett nytt skolhus, men församlingen hade låtit byggnadsarbetet upphöra, och av de upplysningar, som inhämtades, syntes det stå i vida fältet, huruvida eller när sagda arbete åter skulle upptagas, detta sa mycket snarare som det kommunala folk skolförbundet uppenbarligen har starka försänkningar inom denna församling. Antagligen få vi anledning att framdeles återkomma till det sistnämnda i sammanhang med frågan om skolväsendets organisation i skoldistriktet och skola då återgiva även ett förslag till sådan organisation av en annan skolrådsordförande an den nuvarande. Vad beträffar skolhuset i Ramfall, sa var detta, enligt vad vi nu inhämtat, icke färdigt vid början av höstterminen 1923.

Emellertid ar det ju enbart glädjande, att lokalförhållandena vid dessa skolor nu, enligt skolrådsordförandens uppgift, äntligen äro förbättrade, och vi låta gärna denna upplysning komma till folkskol-kårens kännedom.

Vi tillägga endast, att även om bättre lokaler nu blivit anskaffade för dessa

skolor, finnas dock fortfarande an i denna dag, enligt vad vi på vederbörligt håll nu gjort oss underrättade om, en hel del underhaltiga skolhus i Östergötland, som icke blivit förbättrade, och som äro förtjänta av provinsialläkarnas inspektion.

Eed.

Redovisning

for insamlingen till den vid eldsvåda omkomne folkskolläraren A. Ewings familj.

Transport från nr 22 kr. 5,103:95. Söderala lärarkår (gm J. Morin) 53 kr. S:a kr. 5,156: 95.

brevlåda.
(Förfrågningar, som icke äro undertecknade med avsändarens namn och adress, lämnas utan avseende.)
Läs uppmärksamt igenom de nya skolförfattningarna! Det inbesparar Eder många onödiga frågor och redaktionen många onödiga svar!
424. A. A. Då Ni inte nämner, när lärarinnan i fråga avgick från tjänsten, och inte heller hur länge hon varit tjänstledig for sjukdom, kunna vi inte yttra oss angående möjligheterna för henne att erhålla pension. Ni bör med bifogande av mycket fullständiga uppgifter tillskriva pensionsanstalten! Numera behöver ingen på grund av sjukdom avgå från tjänsten utan att erhålla pension.
425. Elbe. 1) Såsom i punkt III framhålles, »får avdragets storlek icke överstiga hela det eljest under kalenderkvartalet utgående dyrtidstillägget». Däremot kan Ni bli skyldig att för en viss månad betala mera an hela dyrtidstillägget för den månaden. 2) Staten innehåller av Edert dyrtidstillägg 2,01 kr. för dag under lästermin, men betalar hela dyrtidstillägget till vikarien. 3) Inte vid sådan tjänstledighet, eftersom avdrag även å den kontanta lönen skall göras endast under termin. Under tjänstledighet for sjukdom ar det annorlunda.
426. Ldl. Pensionär, som vikarierar skall alltid åtnjuta full lön och fullt dyrtidstillägg som vikarie. Uppgaf pensionen till minst 150 kr. i månaden, sa utgår även pension och dyrtidstillägg därå oförändrade, då lön och pension tillsamman icke överstiga 650 kr. i månaden. Ar pensionen lägre an 150 kr. i månaden, blir dyrtidstillägget å pensionen något minskat under den tid pensionären vikarierar. Avdraget kan komma att göras något senare, beroende på när pensionsanstalten erhåller kännedom om vikariatet.
427. Stina Andersson. Tjänsten ar ordinarie och annonserades den 2 maj i Post-och Inrikes tidningar.
428. Vanadis. Ni skall for varje dag under fortgående lästermin avstå av den kontanta lönen 6,19835 kr. och av dyrtidstill-lagget under l:a kvartalet 2,12 kr. och under 2:a kvartalet 2,01 kr. Se vidare dyrtids-tilläggstabellerna i nr 15 samt svar 425 här ovan!
429. Nils 18. Nej. »Vid omröstning skall den för vederbörande kommun å landet eller for stad senast fastställda röstlängd ligga till grund». Kyrkostämmoförordningen § 6.
430. A 2. Vi anse, att sökande i detta fall har rätt att återkalla sin ansökan, men det finns ej tydlig bestämmelse eller av oss känt prejudikat att åberopa.
431. Fr ag er. Lärarinna vid mindre folkskola kan av skolrådet uppsägas och skiljas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free