- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
472

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

472

SVENSK LÄRARETIDNING.

Nr 24

domsskolor jämte i ärendet väckta motioner anförde överstyrelsen följande:

I anslutning till nämnda uttalande av riksdagen föreskrives i § 35 mom. 3 i fölkskol-stadgan, att lärjunge, som före skolålderns slut inhämtat for avgång erforderliga kunskaper, äger rätt att bliva från skolgång befriad, dock icke före det kalenderår, under vilket han fyller tretton ar.

Då Rune Per Holger Mokvist ar född den 13 maj 1912 och sålunda först den l januari 1925 ingår i det kalenderår, under vilket han fyller tretton ar, torde, på grund av riksdagens ovanberörda uttalande, den gjorda ansökningen om rätt för honom att vid slutet av vårterminen 1924 utexamineras från folkskolans högsta klass icke kunna bifallas.

På grund härav och då därjämte ett bifall till den nu gjorda ansökningen skulle göra nyssnämnda bestämmelse i folkskolstadgan helt illusorisk, får överstyrelsen i underdånighet avstyrka nådigt bifall till förevarande framställning.

K. m:t beslöt emellertid på statsrådet Clasons hemställan att bifalla ansökningen i fråga.

Beträffande innebörden och betydelsen av den bestämmelse i folkskolstadgan, om vars tillämpning här vore fråga, påpekade utskottet, att enligt den uppfattning, som kommit till uttryck i hr Rydéns anmälan, k. m:t skulle vara konstitutionellt förhindrad att meddela dispens från ifrågavarande i en administrativ författning meddelade bestämmelse, enär denna tillkommit i anslutning till ett av riksdagen gjort uttalande. Denna uppfattning förklarar sig utskottet icke kunna dela utan förklarar sig ha kommit till det resultat, att k. m:t icke kan anses hava överskridit de gränser, vilka böra galla for befogenheten att meddela dispens, på grund varav utskottet funnit den av hr Rydén gjorda anmälan icke till någon utskottets åtgärd föranleda.

Beslutet fattades med 11 röster mot 9. Reservationer avgåvos av samtliga 9, som voro emot beslutet. Dessa voro hrr Thulin och Engberg, som gemensamt av-gåvo en motiverad reservation, hr Almkvist, som likaledes avgav en motiverad reservation med instämmanden av hrr Larsén, Andersson i Igelboda och Fast, samt hrr Bäckström, Karlsson i Vadstena och Sjöström.

Den förstnämnda reservationen upptager till närmare skärskådande gran serna för konungens dispensmakt och gör gällande, att sagda makt ar ostridig i vad det gäller bestämmelser, som konungen stiftat utan riksdagens medverkan. Beträffande åter sådana bestämmelser i sagda författningar, som tillkommit under riksdagens medverkan - ett fall som här förelåge *-. ar dispensmakten icke lika ostridig. Denna grundsats utvecklas vidare i reservationen dels i allmänhet, dels med tillämpning på det föreliggande fallet. I sistnämnda avseende anföres vad riksdagen ar 1918 i skrivelse nr 248 uttalade i anledning av k. m:ts anslagsäskanden och vissa i en proposition nr 96 gjorda förslag, varav framgår, att riksdagen satte införande av bestämmelse om minimiålder för

avgång folkskolan såsom en förutsättning för anslag till fortsättningsskolan.

Den allmänna ståndpunkt, konstitutionsutskottet nu intagit i avseende på k. m:ts dispensmakt, anse reservanterna leder till betänkliga konsekvenser.

I den av hr Almkvist avgivna reservationen angives vad utskottet enligt reservantens mening bort anföra. Tyngdpunkten i denna reservation torde ligga i framhållandet av att den serie åldersbestämmelser, som av reservanten uppräknats, »tillkommit för att hindra dels för tidig avgång från den egentliga folkskolan, dels för tidig övergång till fortsättningsskolan». Reservationen slutar på följande sätt:

Det ar därför att befara, att genom konsekvenserna av den nu givna dispensen folk-skolstadgans bestämmelser rörande lärjunges minimiålder for avgång från folkskola och for inträde i fortsättningsskola bliva helt illusoriska ocb det ändamål, riksdagen med deras införande velat vinna, till väsentlig del förfelat.

På grund av vad sålunda anförts, har utskottet funnit detta ärende vara av beskaffenhet, att anmälan bor, jämlikt § 107 i regeringsformen, göras hos riksdagen mot föredragande departementschefen, statsrådet Clason.

Riksdagen biträdde emellertid konstitutionsutskottets uppfattning.

Anslaget till de enskilda läroverken.

F. K. hade utan ändring av förutvarande villkor beslutat ett anslag på 480,000 kronor till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter. A. K. hade beslutat ett anslag på 450,000 kr. samt ändringar i villkoren, innebärande att lärarinnans tjänstgöring icke till någon del må fullgöras i förberedande klass, att tjänstgöringstiden skall vara 24 till 28 timmar i veckan på real- och fltckskole-stadiet samt på gymnasiet vad som ar föreskrivet for lektor vid allmänt läroverk, ävensom att uppdelning i paralell-klasser endast får ske för att undvika högre lär j un gea ut al i en klass an 35 på real- och nickskolstadiet och 30 på gymnasiet, allt dock med vissa modifikationer för övergångstiden och med hänsyn till bristande lokalutrymmen.

I den gemensamma voteringen segrade F. K:s beslut med 184 röster (100 i F. och 84 i A. K.) mot 151 (re^p. 34 och 117).

I den andra omröstningen, som gällde anslaget till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller saniskolor samt enskilda lärarinneseminarier, av regeringen begärt med 2,450,000, men av statsutskottet nedprutat till 2,100,000 kr., blevo röstsiffrorna för det högre beloppet 181 (96 + 85) och för det lägre 157, (39 + 18).

Stipendier till folkskolseminarierna,

I fråga om anslag till stipendier åt folkskolseminarierna hade F. K. beviljat 50,000 och A. K. 75,000 kr. I gemen-

samma voteringen bifölls det högre anslaget med 174 röster (53 + 121) mot 158 (80 + 78).

JCiiterafur.

Illustrerad religionshistoria. Av Edvard Lehmann m. fi. Albert Bonniers förlag.

Tillgången på för läraren i folkskolan lämpliga handböcker har alltid varit knapp. Man kan därför ej annat an med glädje hälsa varje nytt verk, som kan vara läraren till ledning i hans arbete, som kan vidga hans andliga horisont samt öka och fördjupa hans kunskaper. Det nya religionshistoriska verk, som nu börjat utkomma på Albert Bonniers förlag, torde icke minst inom lärarkåren finna många intresserade läsare, som i sagda arbete’ finna en säker och instruktiv vägledare genom religionens värld.

Som utgivare av detta just nu aktuella arbete står professor Edvard Lehmann, ett namn, som tillräckligt borgar för dess höga kvalitet. Själv en mästare att populärt förmedla den vetenskapliga forskningens rön har han med sig adjungerat de yppersta pennor, som för denna vetenskapsgren äro att räkna med, i Norden åtminstone. Det ar deras avsikt att i populär framställning, som ingalunda utesluter vetenskaplig saklighet, framlägga de resultat, som den religionshistoriska forskningen nått fram till. Sa långt det redan utkomna första häftet ger vid handen, kommer framställningen ej att sakna den intresseväckande livfullhet och sakliga vederhäftighet, varav ett dylikt arbetes framgång beror. Inledningsvis tecknar professor Edvard Lehmann de primitiva religionerna och betonar religionens betydelse for mänskligheten. Därefter följer ett kapitel om Egyptens religion av dr H. O. Lange, Köpenhamn.

Medarbetare i detta ganska enastående religionshistoriska arbete äro, utom de förut nämnda, professorerna Martin P. Nilsson, Lund, B. Karlgren, Göteborg, Knut Tallqvist, Hälsingfors, Johannes Pedersen och Vilh. Grönbeck, Köpenhamn, och Sten Konow, Kristiania.

Utstyrseln fyller alla rimliga anspråk, och en mängd goda illustrationer förhöja arbetets värde. Hela arbetet utkommer i 5 å 6 häften till ett pris av 3: 50 kr. pr häfte.

Detta verk bor finna vägen icke blott till varje lärares boksamling utan jämväl till varje folk- och skolbibliotek.

A. W-n.

Medborgarens bok av Gustav A. Aldén, femtonde omarbetade upplagan. Lars Hökerbergs förlag, Stockholm.
Detta synnerligen vederhäftiga och värdefulla verk har länge varit känt och uppskattat, och detta på fullgoda skäl. För den skull behöver det ingen presentation. Den nu föreliggande nyaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free