Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 24
dier, läxläsning, skrivning och annat arbete. For ordningen i studiesalen ansvarar en elev, som utses av styrelsen.
Den ungdom, som anmäler sig till prövning för inträde vid seminarium, har i regel genomgått den högre folkskolan och därjämte ofta, till följd av den stärka konkurrensen, en kompletterande kurs. Inträdes- och avgångsprövningar vid seminarierna stå i nära samband med två examina, som tillhöra det officiella franska examens väsendet, nämligen examen för »brevet élémentaire» och för »brevet supérieur». Man skulle möjligen kunna översätta uttrycken med småskollärar-och folkskollärarexamen. Dessa examina avläggas ej vid seminarierna utan inför en särskild examenskommission, som utses av vederbörande akademis rektor i varje departements huvudort. Kommissionen består bi. a. av seminariets rektor och lärare, två folkskolinspektörer, två föreståndare eller lärare vid högre folkskolor och två folkskollärare. Examen anordnas två gånger årligen, i juli och oktober. Minimiåldern för tillträde till den lägre examen ar 15 ar, till den högre 17 ar. Prövningen ar dels skriftlig, dels muntlig. För den lägre examen ’utgöres den skriftliga prövningen av följande: en fransk uppsats över moraliskt eller litterärt ämne, ett prov i historia eller geografi, ett prov i räkning, ett prov i fysik eller biologi, ett rättskrivningsprov jämte tre grammatiska frågor. Den muntliga prövningen sker i modersmålet, matematik, moral och medborgarkunskap, historia och geografi, fysik och biologi, teckning, sång, gymnastik, för flickorna dessutom sömnad. Prövningen baseras på det kunskapsmått, som inhämtas i allmänna avdelningen av den högre folkskolan. Proven betygsättas efter en skala från O till 20, och dessutom markeras de i examen ingående ämnenas olika »värde» genom koefficienter. Uppsatsprovet har således koefficienten 3, en del andra ämnen, såsom historia och geografi, matematik, rättskrivning, biologi, koefficienten 2, övningsämnena koefficienten 1. För godkänd examen fordras minst hälften av totala poängsumman. I nära samband med denna examen står den i stort sett likartade prövningen för inträde vid seminarium, i det att det föreskrivits, att inträdesprövning och första examensperioden för »brevet élémentaire» böra såvitt möjligt anordnas samtidigt inför samma kommission.
Den, som anmäler sig till examen for »brevet supérieur», måste ha förut förvärvat »brevet élémentaire» eller motsvarande kunskapsmått. Prövningarna för den förra examen grunda sig på de kurser, som genomgås i folkskolseminariet. Den skriftliga prövningen innefattar uppsats över moraliskt eller pedagogiskt ämne, uppsats över litterärt ämne, matematiskt prov, uppsats av den manlige examinanden över ämne rörande jordbruk, industri, sjöfart (efter examinandens fria val), av den kvinnliga examinanden över ämne rörande småbarns-
uppfostran och barnavård eller husligt arbete eller hygien, en översättning från främmande språk. Det muntliga provet avser pedagogisk psykologi, sociologi (tillämpad på moral och uppfostran), högläsning, grammatik och litteraturanalys, översättning av en lättare text från främmande språk, historia och geografi, matematik, fysik, kemi, teckning, musik, slöjd och (för de kvinnliga aspiranterna) hushållsarbete, gymnastik. Bedömandet av de olika proven sker efter ungefärligen samma normer som vid den förut omtalade prövningen. Eleverna vid seminarierna avlägga denna examen successivt i tre omgångar, svarande till de tre utbildningsårens respektive kurser, vid slutet av varje läsår. Även för andra examinander ar denna uppdelning tilllåten.
Såsom framgår av det ovan relaterade, kan lärarkompetens förvärvas även utanför seminariet genom det nära samband, som råder mellan å ena sidan inträdes-och avgångsprövning vid seminariet, å andra sidan prövningarna för »brevet élémentaire» och »brevet supérieur». För fullständig lärarkompetens fordras emellertid även ett vitsord över fallenhet for lärarkallet. Prövning for erhållande av detta vitsord äger rum en gång årligen och innefattar ett skriftligt prov, ett praktiskt prov och muntligt förhör. För tillträde till prövning erfordras att ha fyllt 20 ar, att ha avlagt någon av de båda förut omtalade examina och att ha fullgjort minst två års undervisningsöv-ningar i en offentlig eller enskild skola. Seminarieelever få räkna sig tillgodo den tid som de, efter fyllda 18 ar, fullgjort undervisningsövningar i seminariets övningsskola, och behöva för övrigt endast avlägga det praktiska provet. Det skriftliga provet består av en uppsats över pedagogiskt ämne; det praktiska provet f ull göres genom att examinanden under en dag får övertaga en skolklass, och det muntliga förhöret slutligen avser teoretisk och framför allt praktisk pedagogik.
Redan denna lilla översikt av den franska folkskolans och lärarutbildningens anordning torde ge vid handen, att Frankrike utmärker sig for ett starkt utvecklat examensväsende med ganska stränga examensformer. Det kan sägas vara en svaghet, sa till vida som ju allt rigoröst examinerande ar behäftat med allahanda olägenheter. Man glömmer sa lätt, att det gäller att lära för livet och icke för examen, och det blir en hel del onödigt examens- och minnesplugg. Men det kan å andra sidan icke bestridas, att den tävlingens anda, som vilar över hela den franska uppfostran, utesluter åtskillig klenmodighet och motverkar all överdriven och sentimental ömtålighet. Det ar en styrka inom fransk undervisning, att skolan uppställer fasta krav på både kunskaper och viljestyrka och obönhörligt fasthåller vid dessa krav. Examen och tävlan - dessa båda inom fransk undervisning dominerande begrepp
böra kanske sammanställas med den benägenhet för intellektualism och formalism, som kännetecknar det galliska kynnet och helt visst också sätter sin prägel på undervisningen, såsom jag i annat sammanhang skall söka ytterligare belysa. Det bör slutligen i korthet antydas, att man inom den franska skolvärlden i stor utsträckning rör sig med likartade problem som hos oss. Det gäller problem som bottenskolan, lärarutbildningen (motsättningen läroverkslärare - folkskollärare existerar även där), lärarlönerna, större individuell frihet i fråga om kursplanerna, en mindre teoretiskt och mera praktiskt inriktad undervisning, som gör individen mera rustad för det modärna samhällslivets krav.
Minneslista.
Fortbildningskurser, stipendier, skolmöten m. m.
Den 16-21 juni sångkurs i Tomelilla.
Den 14 juni-9 augusti lek- och idrottsledarekurs i Motala.
Den 10-17 juni teol.-pedagogisk kurs i Umeå.
Den 10-12 juni allm. svenskt kyrkosångar-möte i Skara.
Den 15 juni-15 juli sommarkurser for lärarinnor i kläd- och linnesöm m. m. i Sancta Birgittaskolan, Regeringsgatan 19-21, Stockholm. ’
Den 16-21 juni fortbildningskurs för småskollärarinnor i Malmköping.
Den 17 juni -8 juli kurs i mönsterritning i Göteborg.
Den 16-30 juni kurs i sångteknik i Karlstad.
Den 16 juni-5 juli Svensk feriekurs i Jena.
Den 16-28 juni slöjdkurs i Skara.
Den 25-28 juni kurs i talteknik och sång.
Den 25 juni-16 juli skandin. feriekurs i Greifswald och Konstanz.
Den 26-28 juni 4:e folkskolmötet for Västmanlands län.
Den 26 juni-9 juli fortbildningskurs i teckning i Kalmar.
Den 26 juni-8 augusti kurs i tal-, tonbildning och sång i Sigtuna.
Den 28 juni-22 juli tysk kurs i Kufstein.
Den 29 juni-23 augusti vävkurs i Karlstad.
Den l juli Sveriges kommunala ungdomsskolors lärarförenings årsmöte i Stockholm.
Den 30 juni-10 juli kurs i hembygdsundervisning i Norberg.
Den 30 juni-12 juli fortbildningskurs i experimentell fysik och kemi vid folkskolseminariet i Uppsala.
Den 2-4 juli 17:e allmänna svenska folkskollärarmötet. Ombudsmöte den l juli.
Den 1-5 oktober Centralförbundets för nykterhetsundervisning upplysningskurs i Västerås. Vidare meddelar Manfred Carlsson, Västerås.
Den 10-12 juli lia nordiska yrkesskolmötet i Stockholm.
Den 10-18 juli och 24 juli-30 augusti sommarkurs på Näs.
Den 14-24 juli kurs i teckning och pappslöjd i Lund.
Den 18-30 juli teol.-pedagogisk kurs i Västerås.
Den 28 juli t. o. m 3 veckor framåt extra teckningskurs i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
