Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 25
SVENSK LÄRARETIDNING.
483
smidigt följa viljans impulser, uppfattningsförmågan starkes, en systematisk växelverkan mellan själens och kroppens krafter åvägabringas. Barnens krafter lösas, hela deras varelse blir mera harmonisk. Deras sinne blir öppet, och de delta med ökat intresse i sångövningarna, sedan deras förmåga vaknat. I barnens rörelser och tankar blir större ordning, ty att leva med i rytmens värld ar att leva i den absoluta ordningens. Musiken blir en ädel idrott för själ och kropp-Samtidigt lägges en verkligt fast grand för den egentliga musikutövningen.
Sådana idéer bottna i antiken. De ha senare försökts framför allt av schweizaren E. Jacques-Dalcroze, vilken förstått på ett genialiskt sätt omsätta såväl klassisk som modärn teori i praktik. Hans metod omfattar ej blott några sinnrika övningar för hörandets uppövmng utan utgör ett vetenskapligt genomfört system att allsidigt utveckla själens och kroppens krafter, göra dem oavhängiga av varandra samt åstadkomma harmoni och jämvikt dem emellan. Det väsentligaste medlet därvid ar den rytmiska gymnastiken.
Då musiken ar ett sa omfattande ämne, att den kan anses utgöra syntesen av mycket kunnande, måste också sånglärarens arbete sättas i organiskt samband med undervisningen i övrigt. Läsläraren bör lika med sångläraren dela ansvaret för röstkulturen, den kroppsliga uppfostran kunde göras mera intelligent och rytmiskt uppfostrande; metodisk gehör s utbildning i mycket enkel form bör börja med barnets inträde i skolan. Där en sådan målmedveten undervisning meddelas, bör en sann musikkultur kunna väntas.
Hjalmar Torell.
Skolornas betydelse för det rationella yrkesvalet.
Skolans möjlighet att medverka till att ungdomens yrkesval sker i rätt riktning ar ett spörsmål, som under några ar även diskuterats i vårt land. Särskilt i de samhällen, där den modärna fortsättningsskolan genomförts, har man känt behov av att på ett rationellt sätt kunna bispringa de unga med råd och vägledning vid val av yrke.
Den 18 mars 1922 höll professor Malte Jakobsson i Göteborgs skolförening ett föredrag över skolans betydelse för yrkesvalet. Den på föredraget följande diskussionen utmynnade i tillsättande av en kommitté med uppdrag att närmare utreda frågan om vad som från folkskolans sida här kunde göras i fråga om vägledning och rådgivning vid val av yrke. I denna kommitté invaldes följande personer: fröken Emma Bergman, professor Malte Jakobsson, slöjdinspek-tÖr Hans Hallen, överlärare Julius Ing-warsson, folkskollärarna John Thorslund, Karl Kristensson och Johan Alin. Kom-
mitterade tillkallade sedermera som särskilt sakkunniga professor G. A. Jseder-holm och ingenjör G. Bertilsson.
Vid skolföreningens sammanträde den 26 april i ar framlade kommittén redogörelse för sin verksamhet jämte förslag till ordnandet av yrkespsykologiska undersökningar vid Göteborgs folkskolor.
Kommitterade hade inriktat sitt arbete på lösandet av tvänne uppgifter, nämligen ordnandet av en- lämplig arbetsförmedling för fortsättningsskolans ungdom i Göteborg samt planläggning av en rationell vägledning och rådgivning vid val av yrke åt den ungdom, som årligen lämnar Göteborgs folkskolor.
Arbetsförmedlingen för fortsättningsskolornas ungdom hade redan kunnat ordnas provisoriskt genom medverkan från fortsättningsskolornas överlärarexpe-dition och dessa skolors lärare och lärarinnor. Spörsmålet om genomförandet av en rationell yrkesvalsrådgivning åter har visat sig betydligt mera komplicerat och svårlöst.
Jämsides med utredningsarbetet hade kommitterade sökt intressera föräldrarna för barnens utbildning och yrkesval. Man hade nämligen på en del föräldramöten inom stadens skoldistrikt anordnat föredrag avsedda att orientera över de olika utbildningsmöjligheter, som Göteborgs samhälle erbjuder de unga, och varvid även anställnings- och utkomstmöjligheter inom vissa yrken mera ingående behandlades.
Yrkesvalsvägledningen hade kommitterade tänkt sig kunna ske dels mera förberedande genom folkskolans lärare, dels böra knytas till en för ungdomen särskilt ordnad arbetsförmedling med en yrkespsykologiskt utbildad rådgivare.
En god yrkesvalsrådgivning kräver av den rådgivande en ingående kännedom om de olika yrken och anställningsmöjligheter, som finnas inom samhället, samt möjligheter att bedöma de anställningssökandes personliga kvalifikationer i vissa från yrkessynpunkt viktiga avseenden.
Med tanke på det förstnämnda kravet hade kommitterade ingångsatt förberedande arbete för ett yrkesregister med uppgifter över de viktigaste inom Göteborg förekommande yrkena, de krav dessa ställa på sina utövare samt de utkomstmöjligheter de bereda. Detta yrkesregister vore avsett dels att direkt tjäna yrkesvalsrådgivningen, dels att bilda grundval för utarbetandet av en handledning avsedd att vara läraren till hjälp vid behandling av yrkesvalsproblemet inom folkskolans avslutningsklasser.
Som en utväg att vinna en mera ingående kännedom om den arbetssökande ungdomens individuella förutsättningar för de olika yrkena föreslog kommittén införande av ordnade yrkespsykologiska undersökningar vid Göteborgs folkskolor, undersökningar som skulle bilda grundvalen för utarbetande av yrkes-psykologiskt orienterade lärjungkarak-
täristiker. Kommitterade hade utarbetat förslag till riktlinjer för dessa undersökningar och framlade detta i tryck inför föreningen.
Då de föreslagna undersökningarna emellertid komma att kräva mycket arbete från lärarkårens sida och resultatet av desamma ytterst vore beroende av det intresse och den omsorg, som respektive lärare kunde och ville agna detta arbete, sa ansåge kommitterade det vara lämpligast, att undersökningarna först försöksvis igångsattes på frivillighetens vag.
För de lärare och lärarinnor, som komme att deltaga i undersökningarna, föreslogs anordnandet av en instruktionskurs, ledd av en sakkunnig yrkespsykolog.
Skolföreningen godkände enhälligt det framlagda förslaget samt uppdrog åt sin styrelse att hos Göteborgs folkskolstyrelse hemställa, att denna måtte vidtaga åtgärder, för att de föreslagna undersökningarna komme till utförande vid Göteborgs folkskolor.
Johan Alin.
Några iakttagelser under en resa i U. S. A.
Vid Malmö småskollärarinneförenings möte den 26 april å Johannesskolans sångsal höll fröken Berta Nilsson från Varberg ett synnerligen intressant föredrag över ovanstående ämne, varur vi återgiva följande.
Vad de yttre anordningarna vid de amerikanska skolorna beträffar betecknades det som en överraskning, att man vid en resa i skyskrapornas land knappast finner någon enda folkskola, som kan göra anspråk på titeln skolpalats. Visserligen finnas sådana i miljonstäderna, men i Boston med dess 750,000 invånare och Providence med dess 280,000 finnes ingen enda folkskolbyggnad, som kan mäta sig med våra största svenska. De flesta äro ganska obetydliga till utseende och storlek, oftast byggda i ett par våningar. Däremot äro de högre undervisningsanstalterna ofta inrymda i verkliga praktbyggnader.
Folkskolorna ligga i stället mycket tätt, t. o. m. i de mest centrala stadsdelarna.
För sa vitt man icke söker någon viss skola, reder man sig ganska bra även utan karta som vägledning, tack vare gällande lag, att stjärnbaneret varje läsdag skall hissas på alla offentliga skolor. Då enskild flaggning mycket sällan förekommer, ar det därför ganska lätt att leta sig till en skola. - Lagen ar dock olika i olika stater.
Skolplikten börjar vid barnets sjätte ar och räcker t. o. m. dess fjortonde eller sextonde - olika i olika stater.
De allra flesta barn, åtminstone i städerna, erhålla förberedande undervisning i kindergarten. Ehuru kindergarten icke ar obligatorisk, utgör den en väsenlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
