Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 26
SVENSK LÄKARETIDNING.
503
En ny tids psykologi.
Intresset för det psykologiska studiet upplever i våra dagar en renässans. Ivriga ansträngningar göras att lyfta ett grand till på den förlåt, som döljer mycket, för att ej säga det mesta av vad som rör sig i själslivets djup. Utan resultat äro dessa bemödanden förvisso icke. Nya banor uppriktas och prövas, nya rön inregistreras, nya perspektiv anas och öppnas.
När bokförlaget »Natur & Kultur» med ett nytt arbete, Psykoanalysen, dess uppkomst, omvandlingar och tillämpning*, sätter en bildningsintresserad allmänhet i tillfälle att knyta bekantskap med den nya psykologien och dess utövare, ar detta ett steg, som först och främst varje lärare bör hälsa med glädje och skänka uppmuntran.
Men »Psykoanalysen» ar ett verk, som söker vidare kretsar an de, vilka bildas av de s. k. pedagogerna av facket. Det kan ock göra anspråk på en sådan uppmärksamhet. Det kan vara på tiden för lite var att låta tänkandets slagruta söka lite mera på det individuella själslivets marker. Utåt har den länge nog syftat, ivriga massor ha an här och an där gjort tabula rasa med ordningar och ställningar, för att blott sen, åtminstone inför sig själva, nödgas erkänna, att Utopia fortfarande gömmer sig i samma fjärran. Livet känner ej andra realiteter an de individuella formerna. Och då blir summan av saken, att den enda givande uppslagsändan fortfarande ar det Del-phiska oraklets visdomsord. -
Psykologiens sista stora landvinning ar psykoanalysen. Därmed har forskningen på fullt allvar tagit sig an det omedvetna själslivet.
Det torde kunna sägas, att knappast något livsområde ar vanskligare att kartlägga men knappast något heller mera lockande. Det ar i viss mån sa, som de obefarna vattnen bortom Herakles stoder voro för de gamla: hundrade och en möjligheter att fara vilse möta. Men hur ar det ej på samma gång ett aningens Atlantis, efter vilket vi ej kunna låta bli att spana! Något säger oss, att där gömmas hemligheterna, där ligga svaren på frågorna, där slumra de krafter, som råda över vårt väl eller ve, och som vi med sinnespsykologiens hjälpmedel blott i blindo träffa.
Nå, även om man kanske ej bör skriva under på exempelvis Maeterlincks förväntningar om vad psykoanalysen kommer att giva, kan man tryggt utgå ifrån, att den ar ytterst betydelsefull. »Det finns ingen pedagog, som på allvar vill utnyttja tidens vetande for att fördjupa och förbättra uppfostringsmetoderna, som därvid kan undgå att ta hänsyn till psykoanalytiska forskningsresultat», säger dr Bjerre i ett förord till det verk, han redigerat. Han fram-
* Redigerat av dr Poul Bjerre, 2 delar ä 4 kr.
håller, att med läkaren ar det på samma sätt, likaså med tänkarna, med sociologerna, med politikerna (fast - med den sista kategorien blir det väl trots allt en särskild historia 1).
Det första namn, boken ställer läsaren inför, ar Sigm. Freuds, detta med rätta, då det ar den ryktbare Winerprofes-sorn, som emanciperat psykoanalysen, satt den på egna fötter, gett den utgångspunkter och arbetsuppgifter.
Han har emellertid gjort det på ett sätt, som ej blott vunnit hänförda anhängare utan även förbittrade motståndare. I synnerhet gäller detta om hans tolkning av drömlivet, där han med ett flitigt användande av symbolbegrepp vill göra drömmen till en regulator, som med sina »händelser» ger önskningsuppfyllelse åt den massa bortträngda eller undertryckta tendenser och drifter, vi bära på, och såmedelst avspänner psykiska konflikter i det omedvetna samt bi. a. blir en säkringsakt för sömnen.
På tydningen av drömlivet ha meningarna nu sen många ar gått i sär bland Freuds lärjungar. En av dessa, dr Alfred Adler, har t. o. m. blivit hans arge vedersakare, som i ett i föreliggande volymer refererat föredrag ej tvekar att kalla Freuds metod livlös schablon och vidare på ett tämligen s j älv-kärt sätt talar om hur den Freudska skolan på ett lysande sätt missförstått den eller den företeelsen.
På en punkt synes emellertid den nya psykologiens utövare vara praktiskt taget ganska ense: betydelsen av barnaårens intryck, även de allra tidigaste, kan ej överskattas, liksom det synes visst, att från tidiga ar sexuallivet spelar en ofta ödesdiger roll. Freud går sa långt, att han gör sexualiteten till det grundbegrepp, kring vilket hela hans psykologi vrider sig. Dr Bjerre anser för sin del ej, att denna uppfattning kommer att stå sig. Men han betonar samtidigt, att Freud icke faller därmed. Vägen till Freud måste envar vandra, menar han. Man kan lika litet ignorera honom som Galilei, Newton eller någon annan av vetenskapens heroer. Men, förklarar den ofta originelle svenske nervläkaren vidare : man måste också lort från Freud. Den ryktbare forskaren har, enligt dr Bjerre, tagit fel i fråga om en av själva grundprincipen för den nya vetenskapen: han har låtit drömmen fortfarande vara en fysiologisk process i st. f. att göra den till ett psykologiskt problem. Sa kan hans tolkning av drömlivet och genom detta av det omedvetna i alla fall ej föra oss utöver den mekanistiskt-vetenskapliga världsåskådningen. Men det ar just utöver och bortom denna dr Bjerre med den nya psykologien vill komma. Han sätter t. o. m. saken sa på sin spets, att han förklarar, att om detta ej går för sig, m. a. o. om ej den psykiska forskningen ger oss möjlighet att ana ett slutligt svar på frågorna, som nagga i h j ärtedjupet, ^så måste natten för alltid
sänka sig över vår längtan och våra förhoppningar.
En gång kom en amerikansk lärd över Atlanten för att med sina europeiska kolleger diskutera de begynnande meningsskiljaktigheterna i det psykoanalytiska forskningsarbetet. Han hette James J. Putnam, professor vid det berömda Harvarduniversitetet i Boston, och sammanträffandet ägde rum vid en kongress i Wien 1911. Han fällde i sitt f öredrag där bland många andra allvarsord ock detta: »Människorna äro icke maskiner, de äro skapande väsen». Han ville äver-vinna den döda punkten genom att associera psykoanalysen med religionsfilosofien. Det mötte bestämda gensagor. Man hävdade, och naturligtvis med ratta, att den förra måste gå sina egna vägar, likaväl som varje annan vetenskap. Hur ar då någon väg till befrielse att finna? Enligt dr Bjerre genom att ej stanna vid analysen utan ock sök4 fatta syntesen. Hans utredning i det &mnet lyser av kritiskt samvete och fruktbara tankar och ar mycket givande. Han Jägger nämligen vid drömstudiet, - drömmen synes han, som de flesta andra, ta som den närmaste avtagsvägen till det omedvetnas marker - huvudvikten på drömmens uppgift som förnyelsefunktion. Han får på det sättet ett mäktigt och fängslande perspektiv över drömmens och det omedvetnas uppgift och betydelse i livets och dödens eviga kamp. Något slutgiltigt kanske ej heller dr Bjerre sagt. Men han sätter reflexionen i spänning, i arbete; han ger en äggande känsla av att: här ha vi ej varit förut, detta ar en ny vägkrök, och stryker på sa sätt både fyndigt och allvarligt under av vilken utomordentlig betydelse den nya psykologien ar.
B. E.
De dyra skolböckerna.
For någon tid sedan kom en järnvägstjänsteman och sporde mig i missnöjd sinnesstämning, huru det kommer sig, att en del skolböcker äro sa orimligt dyra. »Mina barn», sade han, »köper sina böcker i skolan, men det ar väl inte lärarinnan, som sätter priset på böckerna?*
»Det ar det sannolikt inte», svarade jag. »Men skulle sa vara förhållandet i något fall, lämnas nog boken billigare av lärarinnan, an om den köptes direkt i bokhandeln, och i varje fall icke dyrare, an vad man där finge betala för den. För övrigt finnes priset åtryckt de flesta böcker, och då har förläggaren att svara för det».
»Här ar nu exempelvis en bok», fortsatte mannen och drog upp en sådan ur innerfickan, »som min tös har köpt av lärarinnan. Var god och se på den. Den innehåller bara sexton sidor men kostar sextio öre l Det tycker jag ar rent för galet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
