Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 26
sig framåt liksom böljeslag. An har den stigit högre, den har lyft sig likt en vågkam, an har den sjunkit nedåt i en vågdal. Vad folkskolan beträffar torde man icke kunna undgå att märka, att den nu befinner sig i en sådan vågdal, även om tecken ej saknas till en åter börjande stigning. Som icke förr på länge sticker nämligen reaktionen mot folkskolan - den öppna och mera förstuckna - upp huvudet och söker luft under vingarna.
På många fronter går den till anfall för att söka vrida utvecklingen tillbaka. En avdelning löper till storms under fältropet: »Skydd for den kommunala självbestämningsrätten». Det ar de kommunala folkskolförbunden, som söka samla sina skaror till skydd mot den hotande folkskolbyråkratien, personifierad i skolöverstyrelsen och statens folkskolinspektörer. Den stora generalmönstringen i februari, lagd i stor stil å la bondetåget 1914, slutade dock på ett helt annat sätt, an arrangörerna tänkt sig. Ej heller i riksdagen, där hovrättsrådet Ekman tagit befälet, lyckades man vinna gehör för sina meningar. Riksdagen ställde sig bestämt avvisande mot baksträveriet.
En annan avdelning åter tågar fram under en fana med devisen: »Skydd åt barnen mot varjedagsläs-ningens tyranni». Till denna skara har på sistone sällat sig ett visst slag av medicinsk sakkunskap, sådan denna representeras av en del östgötaläkare, enkannerligen dr Wyk-man i Linköping.
Även från målsmännen för den högre skolan ropas det i giv akt. Tätare och häftigare komma angreppen inför den skrämmande utsikten, att enhetsskoltanken skulle ligga hotande nära sitt förverkligande. Från riksdagens talarstolar och inom vissa läger av dagspressen ljuder den skolre aktionära förkunnelsen med starkare eller mera dämpade tonfall, allt beroende på den plattform den har till sitt förfogande.
Inför denna folkskolfientliga stormlöpning gäller det framför allt för folkskolans målsmän på skilda poster att hålla enigt samman. Endast sa skall det lyckas dem att med framgång tillbakavisa angreppen, från vilket håll de an må komma. Striden måste inriktas på att bevara och
befästa redan vunna positioner samt hålla sig beredd i avvaktan på den stund, då vågkammen i utvecklingens väg med en naturlags nödvändighet ånyo bryter in.
Det program, som kommer att föreläggas det blivande 17:e allmänna svenska folkskollärarmötet, avspeglar givetvis i åtskilliga delar den nuvarande situationen. Första mötesdagens förhandlingar samla sig omkring dagens aktuella skolpolitiska problem, medan de övriga mötesdagarna mera äro ägnade åt organisatoriska och pedagogiska spörsmål. Som ett slags motto över programmet skulle man kunna sätta formuleringen av ämnet, som möter allra först, det ar grundtonen, som går igenom det hela: I brytnings- och nydaningstider* En brytnings- och nydaningstid ar det förvisso i såväl skolpolitiskt som skolorganisatoriskt hänseende. Men det ar icke mindre en brytnings- och nydaningstid i fråga om skolans inre liv, i dess undervisningsmetoder och arbetssätt.
Kastar man en blick på programmen för tidigare allmänna svenska folkskollärarmöte^ faller det genast i ögonen, att det varit just vid dessa stora landsmöten, man tagit upp till behandling de olika skolproblem, som sedan tagit fastare former i lagstiftningen eller på andra sätt. Det ar sålunda de allmänna svenska folk-skollärarmötena - folkskolriksda-garna såsom man ibland har kallat dem - som dragit upp de stora riktlinjerna, som samlat viljorna till enigt uppträdande och sålunda länkat in folkskolans utveckling på rätta vägar. Många av dem, som vid tidigare möten varit samlade under folkskolans och folkbildningens banér, ha gått hädan. Deras mananderöster ha för alltid tystnat. Med tacksamhet och saknad må vi erinra oss dessa, som under gångna kampfyllda tider oförskräckt och framgångsrikt satte in sina krafter på att föra folkskolan uppåt och framåt, vare sig den kampen fördes i ledareställning eller från den mera undanskymda platsen i de djupa leden.
Förvisso skall det nu stundande mötet värdigt sluta sig till sina föregångare. Förvisso skola dess överläggningar och beslut bäras av sam-
ma hänförelse, av samma strävan att åt vår folkskola skapa en ljusare och lyckligare framtid.
Det ar i denna förhoppning, i denna fasta förvissning, som vi hälsa deltagarna i det sjuttonde allmänna folkskollärarmötet välkomna till det sommarfagra Stockholm.
Växjö stifts kommunala folkskolförbund
har nyligen under hovrättsrådet K. J. Ekmans ordförandeskap haft sitt årsmöte i Växjö. Hr Ekman spelade därvid på de ganska välkända strängarna. Ur Smålandspostens Veckoblad för den 12 dennes återgiva vi det viktigaste av nämnda tidnings referat av hr E:s inledningstal.
Tal. erinrade om, att folkskolfÖrbundens uppgift ar att få skolfrågan in på rätt spår. Vi ha nu åtta förbund bildade, i Växjö, Linköpings och Karlstads stift samt i Göteborgs och Bohus län och i särskilda härader i Västergötland, och vi ha hopp om, att våra idéer skola skapa nya förbund.
De kommunala folkskolförbunden ha som bekant till uppgift att utveckla folkskolan på den kommunala självbestämmanderättens grund. Det har, sade tal., gjorts gällande, att en kommun ej skulle få rätt gå in i förbundet och bevilja medel for detsamma. Men denna rättighet står oss öppen. Där beslut i saken överklagats och upphäfts, har det gällt kommunalstämmobeslut; frågan hör ju till kyrkostämmans område. Beträffande anslag av medel till förbundet rådde talaren till att blott bevilja medel för ett ar i sänder.
Vad förbundets uppgift beträffar gäller det, framhöll tal., att i främsta rummet se till, att folkskolan återfår sin huvuduppgift, att tjäna dem, som skola gå ut i livet. Nu vill man sträva efter att folkskolan skall förbereda den högre undervisningen och låta läroverkens lägre klasser bli placerade i folkskolan. Detta ar något snedvridet. Folkskolan skall utbilda för det allmänna livet.
Vidare har förbundet att arbeta för kristendomsundervisningens främjande. Vi skola sträva efter att den blir god, att den får tillräcklig tid på skolschemat, och att en lämplig lärobok gives.
An vidare skall förbandet verka för, att man får de skolformer, som passa för landsbygden. A-skolans förtjänster kunna icke bestridas, men på många platser på landsbygden passar den ej. Man bör taga hänsyn till de lokala förhållandena, ej ikläda alla socknar en tvångströja.
Slutligen vill förbundet verka för sparsamhet på folkskolans område. Man måste häpna, då man ser, huru utgifterna stegrats. Vid riksdagen i ar hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
