- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
513

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 26

SVENSK LÄRARETIDNING.

513

ningsmetoden, som jag i min artikel varmt rekommenderade. Om hr J. vill vara vänlig och läsa om följande mening, sa skall han finna, att det ej ar jag, som stämplat denna metod som folkskolaktig: »Vid ordet kor-läsning få nog många, särskilt lärarinnor i flickskolor, där jag ej tror, att metoden användes, sensationen av något slentrianmässigt, folkskolaktigt» På tal om att jag använt körläsning i 20 ar, säger hr J.: »Det ar en betydande skillnad på att använda ett redan färdigt verktyg, som sättes en i händerna, och att tänka ut och tillverka detsamma åt sig.» Hur vet hr J., att detta verktyg satts mig i händerna? Den enda uppfattning, som delgivits mig om körläsning, innan jag började använda den, var den ovan angivna, att den var något slentrianmässigt, folkskolaktigt. Jag hade sålunda endast hört ofördelaktiga omdömen om detta s. k. verktyg, som andra skulle ha tänkt ut åt mig och som skulle ha satts mig i händerna. (Hur går det för resten till att tänka ut ett verktyg?} Trots detta har jag, som jag förut påpekat, använt körläsning från min första läslektion och utarbetat min egen metod för dess användning, men jag har aldrig tyckt, att detta varit någonting sa förfärligt märkvärdigt, och aldrig haft en tanke på att presentera denna metod såsom »min egen, självständiga skapelse», som framvuxit »genom planmässigt tänkande och experimenterande». (!) Min artikel i Sv. Ltg bygger på ett föredrag, som jag höll 1905 eller 1906 för en trängre krets av lärare, och redan i detta föredrag rekommenderade jag körläsningsmetoden. Jag kan ju också nämna, att det från visst håll blev föreslaget, att körläsningen skulle rekommenderas i undervisningsplanens metodiska anvisningar, men att detta förslag ej vann bifall. Hr J. säger vidare angående körläsningen : »I mer an en månads tid fick intet barn läsa enskilt, utan vi körde med körläsning timmarna igenom.» Jag har förvånat mig över att han »kan köra med körläsning timme efter timme». Det kan ju ett barn begripa, att jag, när jag talar om läsning, menar Zästimme efter lästimme och inte t. ex. grammatik-, räkning- och naturkunnighetstimmar. Att hr J. gitter anstränga sig att skriva om sa självklara saker! Då kan man ju lika lätt missförstå hans uttryck »timmarna igenom». Angående antalet lästimmar vill jag påpeka, att jag sällan har tid till läsning mer an en timme i veckan.

6. Hr J. har mycket roligt åt min användning av ordet »tankeställare». Tror inte hr J., att jag känner till den betydelse, som han inlägger i ordet? Det ar möjligt, att denna parasitära betydelse ligger närmast till hands för honom. Mig intresserar den inte i det här sammanhanget. Skall man ej få använda ett ords huvudbetydelse, därför att en sidobetydelse finnes? Då vore ju språkets homonymer dömda till undergång.

Hr J. vädjar i sitt genmäle till »varje omdömesgill person». Jag ber hr J.: Ansträng inte i onödan denna stackars domare, som åkallas i sa gott som alla tidningspolemiker. Det verkar sa banalt. Då ar Ni originellare, när Ni talar om mitt förkrympta logikorgan. Det ar sa vackert sagt, att jag med tacksamhet noterat det i mitt minne.

Som jag inom kort ämnar bege mig ut på resa, far jag ej tillfälle att i fortsättningen läsa.Svensk Läraretidning. Från min sida ar därför detta meningsutbyte avslutat.

Elsa Carlsson.

Stockholm-Smedjebacken.

I dagspressen har omtalats, att Stockholms Transport- & Bogseringsaktiebolag, vilket med sin passagerarbåt »Strömsholms Kanal» ombesörjt trafiken å kanalen med samma namn, gjort konkurs. För den händelse ett eventuellt nytt bolag kommer att övertaga och på ett tillmötesgående sätt upphjälpa och

utveckla skolresorna å den vackra vattenvägen, skall meddelande härom lämnas, då anledning därtill förekommer.

T. Liljeholm.

ffirevlåcfa.

(Förfrågningar, som icke äro undertecknade med avsändarens namn och adress, lämnas utan avseende.)

Läs uppmärksamt igenom de nya skolförfattningarna! Det inbesparar Eder många onödiga frågor och redaktionen många onödiga svar!

466. Moster. Skolrådet har visserligen rättighet men icke skyldighet att bevilja tjänstledighet i sådant fall. Far Ni tjänstledighet, sa bör Ni tillse, att Ni får ordentligt protokollfört, hur lönen skall beräknas.

467. Tacksam. 1)-2) Ni torde inte kunna tvinga församlingen att betala ersättning men väl att avhjälpa bristen. Se härom svar 306 i nr 16! 3)-4) Har kyrkorådet anmodat Eder att öva in en kyrkokör, sa bor Ni ha utsikter. Träffa emellertid först och främst avtal om ersättning för framtiden.

468. Tell. 1) Ja. 2) Det brukar kunna ske. 3) Nej, en ordinarie lärare kan icke med stod av § 22 förflyttas till en icke ordinarie tjänst; och icke heller tvärtom. Lärarinna vid mindre folkskola har icke ordinarie anställning. Jfr svar 471. 4) Nej, § 33 kan icke användas på detta sätt. Mark, att det står, »för sa vitt skolöverstyrelsen - - prövar sådant nödigt med hänsyn till tjänstens behöriga upprätthållande», inte därför att en annan lärarinna behöver tjänsten.

469. A-berg. Folkskolstadgan § 49. »Där föräldrar eller målsmän icke äga tillgång att bekosta barnens - - underhåll vid skolan, böra de genom kommunens fattigvård härutinnan understödjas.» Bestämmelsen medför naturligtvis inte skyldighet för församlingen att betala Skolmateriell, som läraren utan att vara därtill av skolrådet bemyndigad utdelar gratis eller säljer på kredit. Jfr även Edert skolreglemente!

470. Lärarinna. Ja, men det ar för längesedan for sent att söka tillträde till sommarens kurser för lärare i arbetskunskap. Se annons å sid. 248 i nr 13!

471. Lärarerpresentant. Man kan ej utan att tjänsten ledigförklaras och sökes i vanlig ordning förflytta en lärarinna vid mindre folkskola till ordinarie småskollärarinnetjänst. En icke ordinarie lärarinna kan ej genom förflyttning på det sättet vinna ordinarie anställning. Jfr svar 468!

472. 749 l?. Meddela skolrådet skriftligt, att Ni blivit frikallad från värnplikten. Bifoga läkarbetyg, som styrker, under vilken tid Ni på grund av sjukdom ar förhindrad att uppehålla Eder lärartjänst. Begär tjänstledighet för sjukdom under den i läkarbety-get angivna tiden. Under tjänstledighet för sjukdom avstår Ni av den kontanta lönen 58,33 kr. för hel kalendermånad. Vid ledighet för värnplikt betalar Ni kvinnlig vikaries lön = 6,2o kr. för dag. Angående dyrtidstill-lägget se våra tabeller, med anvisningar i nr 15!

Annonser.

SAMMANTRÄDEN.

Halmstad 1921.

Vi mötas vid, semis den 5 juli klockan 2. Kommen alla.

"Brandklipparen".

Sveriges småskollärarinne-förening

avhåller sitt 2:a föreningsmöte i Stockholm lördagen den 5 juli 1924. Möteslokal: Odéon.

Kl. 10-2.

Program.

1. Mötets öppnande och konstituerande.

2. Sveriges allmänna folkskollärarförening och Sveriges Småskollärinneförening. Ordföranden i S. A. F. folkskolinspektör, Carl Lidman, Stockholm.

3. Montessorimetodens principer och vår småskolundervisning. Föredrag av lektor Anna Christen sson, Växjö.

4. Fri läsning i småskolan. Inledare: småskollärarinnan Sigrid Bredberg, Jönköping.

5. Lönefrågan. Inledare: småskollärarinnan Karola Pålsson, Malmö.

Kl. 3-6.

6. Hvorfor er en saerlig Uddannelse for Smaahörnsunder visningen Önskelig? Föredrag av Forskolelaererinden Marie Mortensen, Viborg, Danmark.

7. Biträdande lärarinnors och lärarinnornas vid mindre folkskolor rättsliga ställning. Inledare: småskollärarinnan Hanna Westling, Gävle.

8. Stadgeändringsförslag. Inledare: småskollärarinnan Anna Ljunggren, Huskvarna. Kl. 8.

Avslutningsfest med supé å HÖganlofts festsal på Skansen.

Vid mötet förevisas den avdelning, med vilken Sveriges Småskollärarinneförening deltog i Svenska Kvinnors ’ Medborgarför-bunds utställning »Vad skall jag bli?»

Anmälan om deltagande i supén jämte kr. 2: 50 i frimärken insändes fore den 30 juni till fru Ida Waldén, Landskrona.

Övriga skrivelser angående mötet adresseras till fröken Karola Pålsson, Malmö. Tel. 9161.

Styrelsen för Sveriges Småskollärarinneförening.

Strängnäs och Västerås stifts organistföreningar

hålla gemensamt årsmöte i Stockholm å hotell Kronprinsen, Drottninggatan 29 1, torsdagen den 3 juli kl. 7,30 e. m. Anmälan om deltagande till undertecknad Granér (adress Älvsjö) senast 30 juni.

Cyrus Granér. Carl Brodin.

TJÄNSTSÖKANDE.

^vrganistvikariat önskas under somma-vJ’ ren eller längre tid av examinerad organist med ett års praktik. Svar till »Var som helst», denna tidnings exp., f. v. b.

Organist söker vakansvikariat vid sådan förenad lärar- och organistplats, helst i Jönköpings län, där man ej efter annonsering lyckats erhålla examinerad sökande till de förenade tjänsterna. Fina betyg från bi. a. 17-årig tjänstgöring i folkskola företes av sökanden, som önskade ett par månaders övning å ifrågavarande kyrkorgel, garn a under föregående kantors ledning, innan kyrkotjänsten helt övertas under höstterminen efter överenskommelse med församlingen. Svar till »Sångare», denna tidnings exp.

Glöm ej SAGA!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free