Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.Nr 27
SVENSK LÄRARETIDNING.
521
sinne och surmulenhet, men det allvar, som grundar sig på medvetandet, att livet ar en mödofylld vandring, där mycket skall medhinnas och där minuterna fort flyga »undan. Vidare skulle jag vilja nämna Lindvalls mångsidiga utrustning. Det ar möjligt, att det ar en tillfällighet, som fört honom in på lärarbanan. Som jag nämnt, har han där lyckats. Hade händelserna fogat det sa, att han fått bli ingeniör, skulle han i detta nu helt visst innehaft en mycket bemärkt ställning i något av våra industriella etablissement. Hade han blivit vetenskapsman, skulle han väl hamnat på en professorsstol - om det blivit i zoologi eller fysik, i klassiska eller modärna språk må lämnas därhän. Att han skulle ha blivit en framstående gymnastikdirektör ar ställt utom tvivel - vid uppnådda 50 ar besitter han en spänstighet, som en 15 års pojke kan avundas honom. Och när man hör Lindvall föredraga sjömansvisor och berätta historier, frågar man sig, varför mänskligheten gått miste om den glädje, vilken Lindvall skulle kunnat bereda som vissångare eller re-citatör ex professo!
Hos Frans Lindvall ha på ett märkligt sätt förenat sig teoretiskt tänkande och praktiskt handlande. Möjligheterna äro oändligt många, de lämpliga mycket få. Jag har samarbetat med Lindvall bi. a. i Stockholms folkskollärarförenings styrelse, i styrelsen för Pedagogiska lärokursen, i Svensk Läraretidnings redaktion och i Stockholms folkskolors överlärarkollegium. Jag har gång efter annan förundrat mig över hans många djärva uppslag och lika många gånger över hans förmåga att vid diskussionerna samsas med kamraterna om vilket uppslag som i det särskilda fallet borde ifrågakomma De, som känna Frans Lindvall mera ytligt, hålla nog före, att med en man av hans originella skaplynne ar samarbete svårt. Känner man Lindvall närmare, vet man, att samarbete med honom ar ett nöje. Hans inlägg i en debatt ha sälta och färg, hans arbetsförmåga nekar sig icke, då det gäller att förverkliga ett fattat beslut.
Att Lindvalls praktiska läggning varit av väsentlig betydelse för hans skolgär-ning, ar ovedersägligt. Lindvall har mer an de flesta klart för sig, att det behövs blott, att en liten skruv felas, för att det finaste maskineri skall stanna. Det finns i skolarbetet tusen små ting, som var för sig kunna synas skäligen betydelselösa, men på vilka framgången väsentligen beror. Det må gälla ordningen på barnens skolsaker i pulpeterna, spetsandet av blyertspennor, upphissningen av kartor, rengöringen av svarta tavlan, m. m., m. m.; ordnas det hela i ett gott system, sa verkar det befrämjande på skolarbetet, ordnas det illa eller lämnas utan planmässighet, drar det ned arbetet. Som överlärare har Lindvall från dessa tekniska utgångspunkter bi. a. intresserat sig för att skolans ma-
teriell ar tillräcklig, väl placerad och br^ underhållen.
Där jag på nära håll mest arbetat tillsammans med Lindvall var i Svensk Läraretidnings redaktion 1921 och 1922. Jag bevarar icke minst från detta arbete ett starkt intryck av Lindvalls gedigna personlighet. Hans skarpa omdömesförmåga, vidsträckta beläsenhet och språkliga formsäkerhet voro vid detta arbete synnerligen värdefulla tillgångar.
Sa allenast ett tack och en lyckönskan till Frans Edvard Lindvall på femtioårsdagen! Ett tack för vad han genom sitt ursprungliga lynne och godhjärtade sinne givit kamrater och vänner! Och en lyckönskan till fortsatt lyckosam och gagnande skolgärning!
Edvin Stålfelt. *
Frans Edvard Lindvall ar född i Len-hovda församling, Kronobergs län. Avlade folkskollärarexamen i Växjö 1897. Genomgick en första kurs vid Nääs slöjdlärarse-minarium 1899, deltog samma ar i en vid Näs anordnad kurs för utbildande av lekledare. Har deltagit i ett flertal andra fortbildningskurser, bi. a. i främmande språk. E. o. lärare vid Jönköpings folkskolor läsåret 1897-1898. E. o. lärare vid Stockholms folkskolor läsåret 1898-1899 och ordinarie därsammastädes 1899. Har tjänstgjort vid Stockholms folkskolor som lärare i metallslöjd omkring 20 ar samt under flera terminer som lärare i träslöjd. Timlärare i gymnastik (idrott) vid Stockholms högre folkskolor för teknisk utbildning under läsåren 1919-1920, 1920-1921, samt timlärare i engelska vid samma skolor under läsåret 1921-1922. Företog med kommunalt stipendium sommaren 1908 en två månaders studieresa till England och studerade därvid Londons folkskolor samt genomgick en språkkurs i Oxford. Tillhör sedan 1917 styrelsen för Pedadogiska lärokursen och har sedan 1918 tjänstgjort som dess sekreterare. Tillhör sedan ar 1920 styrelsen for Svenska skolmuseet och har på styrelsens anmodan dels förestått den svenska avdelningen vid den i samband med Nordiska skolmötet i Kristiania ar 1920 anordnade utställningen av Skolmateriell, dels varit verksam som föredragshållare inom museet. Har under ett tiotal ar tillhört styrelsen för Stockholms folkskollärarförening och under samnia tid tjänstgjort som styrelsens sekreterare. Tillhör den av centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening tillsatta centrala skolreskommittén och ar f. n. dess ordförande. Har utarbetat på skolöverstyrelsens förteckning upptagna serier av ljusbilder, Porjus kraftverk och Trollhätte kanal, jämte beskrivningar till desamma. Har publicerat artiklar i skol-pressen och tillhörde åren 1921 och..1922 redaktionen av Svensk Läraretidning. Överlärare vid Jakobs och Johannes folkskola i Stockholm sedan den l juli 1922.
Var/e lärare och lärarinna bor föl/a med sin tid och hålla
antingen
Svensk Läraretidning eller
tidningen Småskolan
Ernst Carli.
Vid detta läsårs slut den l juli avgår överläraren Ernst Carli från sin befattning vid Matteus folkskola i Stockholm, och därmed avslutas en rik verksamhet i uppfostrans tjänst.
Född i Västmanland 1860 genomgick Ernst Carli Västerås läroverk, blev student 1880 och studerade därpå i Uppsala, där han 1885 avlade fil. kandidatexamen och följande ar folkskollärarexamen. Hösten detta senare ar blev han e. o. lärare vid Stockholms folkskolor samt 1891 ordinarie lärare vid Jakobs folkskola och kvarstod där, tills han 1909 valdes till överlärare vid Matteus folkskola.
Samtidigt med sin verksamhet vid folkskolan utövade Ernst Carli under åren 1889 - 1909 lärarverksamhet såväl vid Stockholms Borgarskola som vid Palmgrenska samskolan med matematik och bokföring som huvudämnen. Under somrarna 1892-1902 tjänstgjorde han därjämte som tillsyningslärare vid Stockholms stads Bad- och siminrättning under folkskolbarnens simövningar. Vårterminen 1922 var han tillförordnad 2:e folkskolinspektör.
Dels ensam, dels ock tillsammans med andra har Carli utgivit en del läroböcker i matematik, som fått en vidsträckt användning.
Här ar ej platsen för en värdesättning av Ernst Carlis lärarverksamhet - i varje fall ar det ej nedskrivarens av dessa rader uppgift - men de torra data och uppgifter härovan tala sitt tydliga språk. De vittna om en utomordentlig arbetsförmåga oclr en uppskattad och eftersökt lärarbegåvning. Men därjämte har Carlis framstående förmåga tagits i anspråk på andra områden såväl inom föreningsväsendet som for det kommunala livet. Sa har han varit ledamot av styrelserna for Stockholms folkskollärarförening och Pedagogiska lärokursen, inom vilken senare styrelse han tjänstgjorde som sekreterare; varit sekreterare och ordförande i Stockholms folkskollärarsällskap m. m. Under en lång följd av ar var Carli medlem av fattig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
