Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 29
SVENSK LÄRARETIDNING.
567
giskt utbildade och praktiskt erfarna lärare. Det skenbara samband mellan skolorna, som skulle uppstå genom gemensamma lärare vore icke eftersträvansvärt.
b. Ifall fortsättningsskolan ar yrkesbestämd, borde det innebära en viss fördel, att denna förlägges, där sa ske kan, till lärlingsskolans lokaler.
C. I fråga om läroämnen.
a. Att fortsättningsskolan ville giva en verkligt grundläggande yrkeskunskap.
b. Att fortsättningsskolan - framför allt - även då det gäller den yrkesbestämda, ville vidmakthålla och om möjligt förkovra elevernas kunskap och skicklighet i att kunna behandla modersmålet, i att kunna fort och korrekt räkna enklare uppgifter och i att kunna skriva en läslig och helst vacker stil.
Andra frågan, Lärlingsskolans inträdesfordringar, inleddes av rektor J.. F. Österberg j Varberg.
Efter att hava redogjort för nu gällande inträdesfordringar och förvärvade erfarenheter föreslog inledaren, att § 16, mom. l -3 i yrkesskolstadgan skulle erhålla följande lydelse:
1.. För inträde i lärlingsskola fordras att enligt bestämmelserna i gällande fortsätt-ningsskolstadga hava fullgjort fortsättningsskolplikten och att därjämte av skolans styrelse vara godkänd, till inträde.
(Förutvarande mom 2 utgår).
2. Minderårig, som icke fullgjort sin fortsättningsskolplikt men fyllt 15 ar och har stadigvarande sysselsättning, må, utan hinder av vad i mom. l av denna § stadgas, efter styrelsens beprövande kunna intagas i lärlingsskola.
3. I lärlingsskola enligt näst föregående mom. intagen elev ar skyldig att deltaga i särskild undervisning i räkning och modersmålet till den utsträckning, som ar nödvändig, för att han skall kunna tillgodogöra sig undervisningen i lärlingsskolans huvudkurs.
Tredje frågan, Undervisning i fackämnen i lärlingsskolans blandade avdelningar, inleddes av rektor G. EU, Växjö, som angav vissa riktlinjer för nämnda undervisning.
Fjärde frågan, Lärarbehörighet, lärarkompetens, inleddes av rektor H. By- < stedtj Karlstad.
Tal. framställde följande kompetenskrav på en fullgod lärare:
1) Sakkunskap i ämnet. 2) Yrkesfärdighet. 3) Kännedom om yrkets behov av utbildning i ämnet. 4) Pedagogisk utbildning, teoretisk och praktisk. 5) »Sätt att behandla lärjungarna och att bland dem upprätthålla ordning». 6) Egen övertygelse om skoltypens lämplighet, tro på dess framtid, intresse för uppgiften.
Tredje mötesdagen.
Första frågan, Verkstadsskolan, dess organisation och betydelse, inleddes av rektor K. Andersson,, Stockholm, med ett ganska utförligt sakrikt föredrag.
Andra frågan, Läroböcker, undervisningsmateriell, inleddes av dr W. Hallström, Stockholm.
Tal. erinrade om behovet av läroböcker i vissa ämnen och redogjorde för vad som i sådant avseende finns att tillgå ävensom för de brister, som föreligga, och på vad sätt de skulle kunna avhjälpas.
Vidare fäste han uppmärksamheten på den undervisningsmateriell, som ar behövlig i olika slag av skolor.
Mötet avslöts därpå av skolöverstyrelsens chef.
Nordiska yrkesskol-mötet,
det första i sitt slag, tog sin början i Stockholm den 10 juli och pågick till och med den 12 juli.
Öppningshögtidligheten ägde rum i Odéonsalen under synnerligen talrik anslutning från de nordiska ländernas målsmän för yrkesundervisningen. Omkring 700 personer voro närvarande. Bland de särskilt inbjudna gästerna märktes statsråden Clason och Lubeck, danske ministern Scavenius, norske ministern Wollebeck, finska legationsrådet Bore-nius m. fl., de av grannländernas regeringar för deltagande i mötet särskilt utsedda, från Danmark fuldmsegtig Jon-quéres och fuldmsegtig Helper, från Finland industrirådet Pero och yrkesskolinspektören Kekkonen samt från Norge expeditionschefen Hougen. Vidare syntes representanter för ett stort antal kommuner, främst Stockholms stad, samt för olika yrkeskorporationer och fackförbund.
På slaget klockan 10 anlände konungen med uppvaktning, mottagen av mö-tesbestyrelsen med undervisningsrådet Nils Fredriksson i spetsen. Sedan konungen tagit plats, framträdde undervisningsrådet Fredriksson på tribunen och öppnade mötet med ett kort anförande.
Hr Fredriksson hälsade i främsta rummet konungen, i vilkens närvaro han ville se en borgen for att yrkesundervisningen även i allmänhetens ögon skall finnas förtjänt av större beaktande an som hittils kommit densamma till del. Vidare riktade han en välkomsthälsning till mötets utländska och svenska gäster samt redogjorde för det första nordiska yrkesskolmötets tillkomst.
Å den svenska bestyreisens vägnar uttalade hr Fredriksson ett tack till alla, som medverkat till att mötet kommit till stånd och fått det program och den stora anslutningen. Förtjänsten härav tillkommer i hög hög de danska, finska och norska bestyrelserna. Även ett varmt tack bringades den svenska regeringen, som anvisat ett icke obetydligt belopp såsom bidrag till täckande av mötets organiationskostnader.
Efter hr Fredrikssons anförande förrättades val av funktionärer. Till mötets förste ordförande utsågs generaldirektör Bergqvist. Dessutom valdes en ordförande och en vice ordf. från varje land. Ordförande från Danmark blev professor A. Liitken, från Norge direktör Hoel, från Finland rektor Sergelius samt från Sverige undervisningsrådet Fredriksson.
Generaldirektör Bergqvist tackade för förtroendeuppdraget. I mötets val av honom såsom varande representant för den allmänna undervisningen i Sverige, ville han se en önskan om att det arbete, som utföres i de praktiska yrkenas skolor, måtte betraktas som ett led i det allmänna skolarbetet.
Professor Liitken framförde därefter ett tack från Danmark, rektor Sergelius framförde en hälsning från den fria re-
publiken Finland, och direktör Hoel talade å Norges vägnar.
Första mötesdagen ägnades åt redogörelser för yrkesutbildningen inom de olika nordiska länderna samt åt besök på den å Tekniska skolan i samband med mötet anordnade synnerligen instruktiva utställningen av undervisningsmateriell samt av elevarbeten från ett stort antal lärlings- och yrkesskolor, huvudsakligen inom vårt eget land. I programmet för denna dag ingick dessutom en särskild högtidlighet, nämligen en av Stockholms stad i Stadshuset hållen fästlig mottagning för mötesdeltagarna.
Av de hållna föredragen var den »översikt över yrkesutbildningen i Sverige», som lämnades av chefen för skolöverstyrelsens yrkesavdelning, undervisningsrådet Fredriksson, av särskilt intresse for Sveriges folkskolkår på grund av det nära samband, som förefinnes mellan folkskolan och fortsättningsskolan å ena sidan samt lärlings- och yrkesskolorna å den andra. Vi skola därför framdeles lämna en närmare redogörelse för detta föredrag.
Andra mötesdagen var anslagen åt följande överläggningsämnen:
Haandverker undervisningen s Maal og Mid-ler (Inledare: skolinspektör P. Petersen, Danmark), Haandverkernes Stilling til de tekniske Skoler (Inledare: Oldermand for K0-benhavns Murer og Stenhuggerlaug Andr. Wildt, Danmark), fortsättningsprincipen i den tekniska undervisningen (Inledare: rektor Max Sergelius, Finland) och Temporärt utbyte av lärare vid yrkesutbildningsanstalter i de nordiska landen (Inledare: Prof. J. Reuter, Finland).
Tredje mötesdagen förekommo överläggningar i följande ämnen:
Endagsskolen, dens fortrin og mangler (Inledare: direktör dr. techn. J. Arneberg, Norge). Erhvervsverkstedets betydning for faguddannelsen (Inledare: Verkseijer, konsul Dan Huun, Norge), Produktionens betydelse för utbildningen i skolverkstaden (Inledare: direktör K. Andersson, Stockholm) och Utbildningen av yrkeslärare (Inledare: fil. dr. W. Hallström, Stockholm).
Även for dem av de två senaste dagarnas förhandlingar, som kunna vara av intresse för folkskolans lärare, skola vi i det följande lämna en kortfattad redogörelse.
Om Ni vid läsningen av detta nummer finner detsamma innehålla något i ett eller annat avseende
värdefullt,
sa skulle Ni göra Svensk Läraretidning en tjänst och gagna den fria lärarpressen om Ni ville
visa det
for de medlemmar av folk- eller småskol-kåren, som ännu ej äro prenumeranter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
