Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
576
SVENSK LÄRARTIDNING.
Nr 29
Personliga bemärkelsedagar.
Thilda Nilsson.
Lärarinnan Thilda Nilsson i Hammar fyllde på söndagen 60 ar. Hon blev under dagens lopp föremål för hjärtlig hyllning. Kedan på morgonen uppvaktade Nosaby församlings skolråd och lärarkår, varvid församlingens kyrkoherde frambar skolrådets tack till fröken Nilsson för hennes nit och plikttrohet under en 42-årig verksamhet vid Hammar skola. Gåvor från lärarkåren m. fi. överlämnades till jubilaren.
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Centralstyrelsen
sammanträdde i Stockholm den 30 juni och 2 juli.
Närvarande voro Carl Lidman, Värner Rydén, Sven Nylund, Per Borgh, Nils Helger, Edvin Stålfelt, Anna Olsson, Karola Pålsson, Elin Lundewall, Algot Jungnell, Gerda Nystedt, Anders Johansson och Sigrid Bredberg. Hr Gottfrid Björkman och fröken Bertha Fjellström hade av hälsoskäl ej kunnat infinna sig till sammanträdet.
Vid sammanträdet, som stod i närmaste samband med föreningens fjortonde ombudsmöte, behandlades främst de frågor, vilka upptagits på nämnda mötes program. Därjämte förekommo några ärenden, som vid senaste centralstyrelsesammanträdet blivit bordlagda.
Lönefrågan.
Centralstyrelsen beslöt, att i anslutning till ombudsmötets uttalande i detta ärende, refererat på annat ställe i dagens tidning, ingå till k. m:t med yttrande över lärarlönekommitténs förslag. En framställning i ämnet skulle även ingivas till skolöverstyrelsen.
Därjämte beslöt centralstyrelsen att i skrivelse till k. m:t göra framställning om arvodesförhöjning åt fortsättningsskolans lärare.
Folkskollärares avgiftsplikt till den allmänna pensionsförsäkringen.
Centralstyrelsen ingav den 26 april 1923 till k. m:t en skrivelse med hemställan, att åtgärder måtte vidtagas i syfte att i statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. pensions-berättigade befattningshavare ävensom hustrur till nämnda befattningshavare med snaraste måtte befrias från avgifts-plikt till allmänna pensionsförsäkringen. Då nämnda skrivelse ännu icke till någon k. m:ts åtgärd föranlett, beslöt centralstyrelsen i anslutning till ombuds-mötets på annat ställe i denna tidning återgivna uttalande i frågan ingå till k. m:t med förnyad framställning i ämnet.
Ombudsmötenas organisation.
Den vid årets ombudsmöte fattade resolutionen i ärendet föredrogs. För fort-
satt behandling av frågan bordlades den till följande sammanträde.
Den yrkesbestämda högre folkskolan.
Såsom förut meddelats i referatet över centralstyrelsens vårsammanträde den 22 -25 mars inkom under nämnda sammanträde från ledningen för de större städernas folkskollärarkongresser en framställning angående de yrkesbestämda högre folkskolorna (återgiven i Sv. Ltg nr 13). Ärendet, som då bordlades, upptogs nu till behandling.
Kongressledningen hemställde,
att centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening måtte vidtaga lämpliga åtgärder i syfte
1) dels att bringa inträdesfordringarna för de tekniska gymnasierna i överensstämmelse med av särskilda sakkunniga den 3 oktober 1917 avgivet förslag och med 1918 års riksdags beslut;
2) dels att giva den yrkesbestämda högre folkskolan, också enligt 1918 års riksdags beslut, en sådan plats i systemet av praktiska ungdomsskolor, att för dem, som genomgått denna skolas mera utvecklade former, beredes samma möjlighet för inträde i praktiska skolor, som tillkommer dem, som genomgått realskola eller kommunal mellanskola.
Kongressledningens första yrkande grundade sig därpå, att stadgan för de tekniska gymnasierna som inträdesvillkor uppställer bi. a. kunskaper i tyska och engelska språken. Enligt kongressledningens uppfattning borde de tekniska gymnasiernas inträdesfordringar kunna begränsas att gälla ett språk, engelskan.
Vid föredragningen av ärendet i centralstyrelsen framhölls, att den förenämnda stadgan i § 18 mom. 3 innehölle en bestämmelse om att inträdessökande, som icke inhämtat föreskrivna insikter i tyska och engelska språken eller i ettdera av dem, men som i övrigt, med hänsyn till såväl allmän mognad som ådagalagda insikter och färdigheter i andra ämnen, kan antagas äga förutsättning för att under sin vistelse vid läroanstalten inhämta det mått av kunskaper i nämnda språk, som läroanstalten avser att bibringa, må utan hinder av den förefintliga bristen kunna, efter prövning av styrelsen, antagas som lärjunge.
Då detta stadgande lämnade väg öppen även för den studiebegåvade ungdom, som utginge från de högre folkskolorna, och då i övrigt jämväl skäligt beaktande måste tillmätas de tekniska gymnasiernas synpunkter, enligt vilka inträdesfordringarna måste sa fastställas, att eleverna kunde på beräknad tid framföras till teknisk studentexamen, ansåg centralstyrelsen, att någon åtgärd med anledning av kongressledningens framställning beträffande inträdesfordringarna till här berörda läroanstalter icke vore påkallad.
Vad därefter vidkom kongressledningens andra yrkande fann centralstyrelsen detta välgrundat sa till vida, att
en starkare officiell ställning borde tillkomma de yrkesbestämda högre folkskolorna. Mot införandet av en examen rigorosum i de högre folkskolorna, kunde dock bestämda betänkligheter framställas. De högre folkskolorna hade från början varit avsedda att erhålla en praktisk läggning, och man måste ställa sig tveksam inför det, som kunde befaras ändra denna karaktär. Det av kongressledningen framställda yrkandet var av sa stor principiell räckvidd, att ytterligare någon tids erfarenhet lämpligen borde avvaktas, innan eventuella åtgärder till förändring vidtoges.
Vid sådant förhållande blev icke kongressens skrivelse nu föremål för beslut om särskild åtgärd.
Lärargruppen hos livförsäkringsbolaget Svecia.
Centralstyrelsen beslöt godkänna ett tillägg till kontraktet med livförsäkringsbolaget Svecia, varigenom försäkring i bolagets lärargrupp skulle kunna vinnas jämväl utan föregående läkarundersökning.
Centralstyrelsevalet.
4.
Från an det ena hållet, an det andra komma förslag till ledamöter i S. A. F:s centralstyrelse. Här förordas Per i Nackabyn, där Pål i Backabyn etc. Alla de förordade och föreslagna äro säkerligen mycket dugande personer. Det vore nog ingen svårighet att bland lärarpersonalen vid Sveriges folkskolor (folk- och småskolor) leta ut ett eller två tusen, som med heder skulle fylla sin plats i sagda styrelse.
Att de lämpliga kandidaterna finnas i alla delar av Sveriges rike och sa väl i stad som på landsbygd torde vara lika obestridligt. Men frågan vid valet bör enligt min lilla mening ej ställas sa, att man begär representant för landsbygd eller stad, för södra eller norra delen av landet. Lokala olikheter i många avseenden finner man mellan två socknar, som ligga alldeles intill varandra, mellan t. ex. stations- eller brukssamhället i en socken och den övriga sockendelen, mellan en helt liten stad och de omgivande länt-socknarna. Men skolans mål och mening ar under dessa olika förhållanden ett och samma. I grund och botten äro barnen alldeles lika i Norrland som i Götaland, i stad som på landsbygd, och de ha alldeles samma behov - med allt beaktande av skiljande detaljer. Alla lärares arbete ar sålunda även i grunden det samma, alla ha samma behov och samma intressen, märk i grund och botten såsom lärare betraktade - övrigt lämnas här helt åsido. Varenda vaken och med förståelse för sitt kall arbetande lärare skulle sålunda duga till ledamot i S. A. F:s centralstyrelse, om arbetskraften räcker till.
S. A. F:s centralstyrelse har många frågor att behandla, många saker att tränga in i och taga ställning till. Allt det där kräver mera arbete och större arbetsförmåga an vad kanske en hel del av lärarkåren tillräckligt beaktat. Men därjämte skola frågorna rörande skola och lärare föras fram till dem det vederbör att besluta. Där skall skola och lärarkår ha sina representanter och talesmän, som kunna säga ett ord i sinom tid och, om möjligt, rätt ord i rätt tid. - »Kloke Petter» ha vi ingen användning for och »Anton klok efteråt» gör ingen glad. -
De män (och kvinnor), som behövas i S. A. F:s centralstyrelse, måste alltså ha stor ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
