- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
579

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 29

SVENSK LÄRARETIDNING.

579

hon till e. o. lärarinna vid Falkenbergs folkskolor, och den l juli 1913 blev hon ordinarie lärarinna i Falkenberg. Denna befattning innehade hon till sin död.

Den påföljande söndagen fördes den döda till sitt sista vilorum. Den ofantliga blomsterskörden och det sällsynt rika deltagandet vittnade om i hur hög grad Eva Malmros förstått att med sin nobla personlighet och sin vackra livsgärning vinna människornas hjärtan. Alla kände, att här myIlades ned en människa, som var ädlare och bättre an de flesta, och hon kommer länge att leva i tacksamt minne hos alla dem, med vilka hon kom i beröring under sitt liv. - Hennes åldriga moder kunde icke bära förlusten av den älskade dottern utan avled på dotterns begravningsdag. O-d.

Ida Larsson.

Tidigt i söndags morse den 13 dennes avled å Lidköpings lasarett efter undergången operation för blindtarmsinflammation lärarinnan vid Skövde småskola Ida Larsson.

Såväl inom kamratkretsen som inom hela det samhälle, hon sedan 30 ar tillhört, känns saknaden efter den avlidna bitter. Med en framstående undervisningsförmåga förenade hon en varm kärlek till sitt kall och till de barn, hon satts att leda. Hennes hela liv präglades av en varm religiositet, som ej tog sig uttryck i ord men i gärning. Var hon kunde hjälpa, hjälpte hon, helst i det tysta. Hon var med ett ord en föresyn för alla, och av alla var hon även högt skattad och värderad. Man kan tryggt påstå, att Ida Larsson ej hade en enda ovän.

Ida Larsson föddes under Götala gård i Skara landsförsamling den l februari 1871. Efter avlagd examen tjänstgjorde hon under fem ar i Käpplunda småskola av Skövde landsförsamling, varifrån hon 1898 anställdes i i Skövde stad, där hon alltsedan haft sin verksamhet.

Hon sörjes närmast av åldrig fader samt syskon.

Vile hon i frid!

_____ B-t.

S. Hedlund.

Folkskolläraren Swen Hedlund i Hjärnarp har avlidit.

Den avlidne var född 1864 i Östra Hoby, avlade folkskollärarexamen i Lund 1885 och kom samma ar såsom vikarierande lärare till Hjärnarp, där han kort därpå blev ordinarie och alltsedan tjänstgjort.

J. A. Gahnström.

Den 3 juli avled helt oväntat av hjärtför-lamning folkskolläraren i Barlingbo Johan August Grahnström, 57 Y* ar gammal.

Den avlidne var född i Havdhem och blev efter att ha genomgått Linköpings folkskol-seminarium folkskollärare i Barlingbo den 2 januari 1889. Alltsedan dess har han verkat i denna sin tjänst och därvid genom plikttrohet och redbarhet varit ett föredöme liksom han på grund av sitt försynta väsen, sin hjälpsamhet och vänsällhet blivit högt aktad och avhållen inom församlingen och pastoratet.

Gahnström sörjes närmast av syskon; hans maka och ende son avledo båda ar 1915.

Celina Lundström.

På Umeå lasarett har folkskollärarinnan Celina Lundström i Gammelbyn, Burträsk, avlidit.

Den avlidna var född i Burträsk 1863 och avlade examen vid seminariet i Umeå. Därefter innehade hon plats som lärarinna några ar i Bjurholm och erhöll sedan plats vid folkskolan i Gammelbyn 1887. Denna innehade hon till i slutet av förlidet ar, då hon avgick med pension. Närmast sörjande ar make.

jCltterafur.

Tysk läsebok av Bladin-Wahlgren. Läroboksförlaget, Malmö. Pris kr. 1:65.

Ovanstående läsebok ar enligt utgivarnas Förord avsedd att användas »omedelbart efter en elementarbok i realskolans högre klasser och på motsvarande stadier inom flickskolor, mellanskolor och högre folkskolor». Enligt min mening lämpar sig boken bäst för de båda sistnämnda skolformerna.

Det har varit anmälaren ett sant nöje att genomläsa ifrågavarande bok och detta av flera skäl. För det första ar dess innehåll ovanligt omväxlande, roande och lärorikt, och man måste beundra utgivarens förmåga att välja lämpliga texter till en bok sådan som denna. Här finna vi axplock ur både Goethe, Schiller, Herder, Grimm, Wolff och Ernst jämte åtskilliga »osignerade» stycken av »praktiskt innehåll», allt ar lika intressant och läsvärt.

Men inte endast textur valet utan även utgivarnas förklarande Anmärkningar till texterna äro värda beröm och erkänande. Dessa anmärkningar äro i sin ofta lakoniska form helt fria från onödiga utläggningar, och man märker tydligt, att utgivarna bemödat sig om att fatta sig sa kort som möjligt.

I anmärkningarna borde emellertid enligt min mening även följande ord och uttryck ha förklarats:

machte sich munter (s. 8), kostspielig (s. 12), Na, denn nich (s. 15), verst an dliches (s. 17), Fourage (s. 26), Fuhrleuten (ib.), Siiss-, Duftund Sprengstofie (s. 28), Hebel (ib.), Rauchhelm (s. 30), dieser Tage (s. 33), dies-bezuglichen (ib.), riistig (s. 36), haust (ib.), verstauchst (ib.), entwand (s. 45), dumpfe (ib.), etwa (s. 49) och derbe (s. 51).

Några förbiseenden av rent redaktionell art skall jag tillåta mig påpeka. I det följande avse siffrorna inom parentes det ställe i texten, där uttrycket första gången förekommer och sålunda borde förklarats:

alsdann s. 39 (s. 26), und zwar s. 50 (s. 26), schwer s. 39 (s. 28) och zunächst s. 39 (s. 30).

Ordet scMicht ar översatt å två ställen, s. 44 och 46.

Korrekturläsningen ar tydligen gjord med stor omsorg; jag har blott funnit tre tryckfel: selb (s. 19), Laudmann(s. 25) och Idag ornat (s. 62).

I förordet säga utgivarna bi. a.: »Som en förtjänst hos boken kan framhållas, att ett flertal stycken äro tryckta med frakturstil, denna i tysk litteratur sa rikligt förekommande, men för lärjungar i svenska skolor alltför obekanta stilsort». Jag instämmer till fullo med utgivarna, ty var och en, som undervisar i tyska, vet alltför väl, hur sant det ar.

Denna tyska läsebok ar ett synnerligen värdefullt tillskott till vår elementära litteratur i tyska, och den förtjänar i hög grad att uppmärksammas och be-

gagnas. Måtte den uppleva många och stora upplagor, ty det ar den val värd, inte minst på grund av sitt billiga pris l

Alme.

Geografiska berättelser av Lars Levander. I. Europa. IL Sydeuropa och de utomeuropeiska världsdelarna. Fjärde uppl. Albert Bonniers förlag.

Att på folkskolstadiet nå fram till en verkligt geografisk undervisning låter sig ju av lätt insedda skäl icke göra. Man inriktar undervisningen till Övervägande del på inlärandet av namn. Därigenom blir denna undervisning lätt torr och fantasilös. D:r Levanders geografiska berättelser äro ämnade att i görligaste mån avlägsna känslan av denna »läxans torra ökensand» i geografi undervisningen.

Som dr Fridtjuv Berg redan 1912 i förordet till första upplagan träffande anmärkte, ar det nödvändigt att vid all undervisning först väcka intresse för vad som skall läras. »Vad som i främsta rummet äger förmåga att väcka barns intresse ar människorna, deras handlingar och deras öden», tillägger han.

Dr Levanders berättelsesamling bygger på sådana erfarenheter. Berättelserna handla också om människor, hämtade ur en miljö, som avspeglar natur, sysselsättningar och levnadsförhållanden.

Strängt geografiska i ordets egentliga bemärkelse äro icke dessa berättelser. Det ar situationsbilder ur människornas dagliga liv, tecknade med skärpt blick för något typiskt ur varje lands säregna förhållanden och med tanke på att fängsla barnasinnet. I berättelserna har funnits plats för sa väl fromheten som humorn och äventyret. Berättelserna ge givetvis mera av etnografi an geografi.

Framställningen ar klädd i en sådan språklig dräkt, att den tillfredsställer mycket högt ställda anspråk. Tilläggas bör, att i denna upplaga förf. underkastat texten en del avfilningar, som ytterligare höjt dess värde, samt att nya berättelser från Polen och Jugoslavien tillförts samlingen.

Som slutomdöme kan sägas, att den, som låter dessa berättelser ingå i geografiundervisningen, har icke blott gett barnen friska fläktar från skilda länder utan även avsevärt höjt denna undervisnings värde.

Joh. Sack.

Studiekalendern 1924. Biblioteksförlaget, Stockholm. Kr. 3: 75.
När det gäller att taga reda på någonting angående svenska skolor och skolformer, kommer man snart underfund med, att en brist förefinns. Man får leta i olika uppslagsverk och ofta utan resultat. Önskar man inhämta uppgifter om någon särskild skola, sa vida det gäller någon annan an dem, som äro upptagna i Folkskolans årsbok, har man endast en utväg, att tillskriva skolan direkt. Dessutom saknar man nödiga översikter för att göra jämförelser o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free