Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
586
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 30
Sedan mötet konstituerats, och hälsningssången »Var välkommen en var etc.» avsjungits, talade folkskolinspektör Carl Lidman om Sveriges allmänna folkskollärarförening och Sveriges småskollärarinneförening.
På samma gång som särorganisatio-nens berättigande i och för sakliga förberedelser i pedagogiska och ekonomiska frågor erkändes, framhölls också vikten av en vaken, ledande och enande sammanslutning, omfattande alla skolans arbetare. Mötets maning i denna fråga var: Sveriges småskollärarinneförening inom och med Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Hr Lidmans föredrag mottogs med applåder, varefter mötets ordförande ägnade honom några tacksamhetens ord.
Lektor Anna Christensson, Växjö, höll ett intressant föredrag om Montessorime-todens principer och vår småskolundervisning. Skildrande ett besök i den danska Mon-tessoriskolan Iggelundshuset i närheten av Roskilde, framhöll talarinnan, som själv varit småskollärarinna, att metoden, rätt använd, även kan i någon mån tillämpas vid vår skolundervisning. Det ar dock lärarpersonligheten i ordets djupaste mening, som vid all undervisning ar både det första och det sista.
Frågan om Fri läsning i Småskolan inleddes av fröken Sigrid Bredberg- Jönköping. Att i våra skolbibliotek vanligen inga böcker finnas för barnen på det förberedande stadiet ar en brist, då fri läsning ger ökad övning och ökat intresse. Från Danmark, där denna tanke förverkligats, förevisades några enkla, tilltalande barnböcker. Efter en stunds överläggning gjordes följande uttalande:
1. Mötet uttalar som sin önskan, att böcker för fri läsning böra finnas även i småskolan.
2. Mötet uppdrager åt styrelsen för S. S. F. att för vinnande av detta mål verkställa utredning och framkomma med förslag i anslutning till de synpunkter, som under mötet framkommit.
#
Eftermiddagssammanträdet öppnades med sången »Vårt land etc.», varefter lönefrågan inleddes av fröken Karola Pålsson, vilken av chefen för ecklesiastikdepartementet tillkallats inom k. lärar-lönekommittén som sakkunnig för småskolan. Inledarinnan redogjorde därvid for de olika skeden, som lönefrågan passerat efter löneregleringen 1918, och belyste sin framställning med en grafisk tabell, som vi framdeles torde få tillfälle att återgiva.
Mötet uttalade sig i enlighet med den av henne inom nämnda kommitté framförda reservationen beträffande en kommande lönereglering i vad angår småskollärarinna, biträdande lärarinna och lärarinna vid mindre folkskola sålunda. Uttalandet utmynnade i följande:
Mötet anser:
att vid den förestående löneregleringen den kontanta lönen for småskollärarinna bör avvägas i förhållande till folkskollärarinnas kontanta löneförmåner enligt proportionen fyra till fem;
att beträffande biträdande lärarinna och lärarinna i mindre folkskola löneförhållandena böra ordnas sa, att de lagligen tillerkännas skälig lön för det merarbete, som påvilar dem.
Vice ordföranden tolkade mötets tack till fröken Pålsson för det intresserade och ihärdiga arbete, hon ägnat denna för småskolkåren viktiga fråga.
Hvorfor er en scerlig Uddannelse for Smaäbörnsundervisningen önskelig var ämnet för ett föredrag av fru Marie Mortensen, Viborg, Danmark. Föredraget, som mottogs med stort bifall, gav stöd åt de svenska småskollärarinnornas strävanden i en av föreningens förgrundsfrågor: småskollärarinneutbildningen.
Ordföranden avtackade fru Mortensen med bi. a. följande ord:
Jag ber att få säga fru Mortensen ett dubbelt tack. Tack for den livfulla och sakliga framställningen i frågan. Och *-å ett tack, fru Mortensen, for att Ni genom att komma hit över till oss stärkt samhörighetskänslan mellan oss och våra kamrater i systerlandet nere vid Sundet och Bälten.
Därpå följde sången: »Der er et yn-digt Land» och ett fyrfaldigt leve för Danmark.
Fröken Hanna Westling, Gävle, inledde den beh j ärtans värda frågan: Biträdande lärarinnors och lärarinnornas vid mindre folkskolor rättsliga slällning. Mötet beslöt utsända frågan till kretsarna för vidare behandling.
Ordföranden avslöt mötet med följande anförande:
I mötets aftontimma, innan vi åtskiljas och racka varandra handen till avsked, i vissa fall för alltid, ber jag att f å säga ett tack. Ett tack först och främst till dem, vilka genom föredrag och diskussionsinlägg givit detta möte innehåll och form, ett tack till dem, vilka som sekreterare och pressombud burit dagens tunga och hetta, och sa till sist ett tack till övriga deltagare i mötet: lärarinnor vid Sveriges småskolor, mindre folkskolor och biträdande lärarinnor. Bandet, som förenar oss, ar icke sedan gårdagen, det skall vidmakthållas - därom ar jag övertygad - av att vi känna, att vi hava sa mycket gemensamt, att vi behöva komma tillsamman för gemensmt tankeutbyte, for ett ögonblicks rast, för att vila ut och se oss tillbaka över de framsteg, vi vunnit, men också för att ställa upp nya gemensamma mål samt gemensamt överlägga om, vad vi skola göra för vinnande av dessa mål. Mer an en gång skall det i våra strävanden möta oss hinder och svårigheter, som hota att bliva oss övermäktiga, må vi då vakta oss for att gripas av skepticism och resignera inför motgångarna. Må vi i stället koncentrerat stanna i ögonblicket och fixera det intensivt och ihärdigt. På den vägen skola vi komma fram till varm trosvisshet och levande övertygelse om det rättfärdiga i våra strävanden. Sa skola vi ock besjälas av hänförelse för de idéer, som vi kommit fram till, på samma gång som vi få kritisk blick för deras närmare prövning och utformning. Till en sådan verksam idealitet i den första undervisningens tjänst tillönskar jag en var kraft och framgång. Med denna önskan förklarar jag Sveriges småskollärarinneförbunds 2:a föreningsmöte avslutat.
Vid mötet förevisades den avdelning med vilken Sveriges småskollärarinne förening deltog i Svenska kvinnors med-borgarförbunds utställning: »Vad skall jag bli».
Mötet avslöts med supé på Skansens Högloft. På söndagen var utfärd till Saltsjöbaden anordnad.
Från 17:e allmänna svenska folkskollärarmötet.
De ledande grundtankarna i folkskolans nya undervisningsplan.
Föredrag av generaldirektör B. J:son Bergqvist den 3 juli 1924.
Vilka äro de ledande grundtankarna i den nya undervisningsplan för vår folkskola, d. v. s. i den undervisningsplan, som vår folkskola erhöll den 31 oktober 1919? Ja, vilka äro de ledande grundtankar, som i allmänhet bära upp de allmänna strävanden inom nutidens pedagogiska värld, vilka gå ut på att giva skolans inre arbete en gestaltning, som kan göra det för skolan möjligt att på ett för samhället och individen gagneligt sätt möta de utomordentliga krav, som den nuvarande kultur- och samhällsutvecklingen ställer på de ungas undervisning och uppfostran. Står vår folkskola ensam i sina reformsträvanden? Eller ar hon med i det stora arbete, vilket nu som bäst pågår överallt i världen, där människorna vaknat till insikt om behovet av en skola, som verkligen kan tjäna människan och mänsklighetens sunda utveckling?
Den nuvarande kultur- och samhällsutvecklingen har hos oss liksom överallt eljest i den s. k. bildade världen medfört en massanhopning av kunskapsstoff, som pockar på att i form av allmänbildning bliva tillgodosett i våra barndoms-och ungdomsskolor.
Att pretentionerna från samhällets och individernas sida med kultur- och samhällsutvecklingen ökas och ändras ar i och för sig både naturligt och förklarligt. För skolans arbete och utveckling har emellertid allmänbildningsbegreppet, sådant det under massanhopningens tryck kommit att gestalta sig, blivit ödesdigert genom sitt elastiska utrymme för allehanda subjektiva och tillfälliga synpunkter.
De för skolans arbete ofördelaktiga följderna härav ha icke kunnat utebliva. Det verkliga eller förmenta behovet, det grundade eller ogrundade missnöjet återspegla sig i varandra snabbt avlösande lärokurser och läroböcker, vilka alla efter bästa förmåga söka tillfredsställa de skiftande och ökade kraven. Huru mycken omsorg man an nedlagt på alla dess områden, sa står man dock i denna stund litet varstans i världen inför det fak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
