- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
595

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 30

SVENSK LÄRARETIDNING.

595

Det temperamentsfulla föredraget, som hör till dem, vilka förlora på att refereras, gjorde syn- och hörbarligen ett starkt intryck på åhörarna.

På kvällen var en konsert anordnad i stadens kyrka, då mötesdeltagarna blevo i tillfälle att åhöra jubileumskantaten, som under kyrkans valv kom mera till sin rätt an utomhus.

Efter konserten samlades mötesdeltagarna till samkväm på utställningsrestaurangen.

Här talade rektor Bosson, Tärna, om Västmanland, vår hembygd.

Andra mötesdagen började med att seminarierektor Vendela Wester Wahlström, Falun, höll ett med stort intresse åhört föredrag om Småskollärarinnornas fortbildning.

Tal. framhöll därvid, att man numera kräver ett högre mått av allmänbildning hos småskollärarinnorna an förut. Vill kåren hävda sin ställning och vidare bestå i konkurrensen, måste den ta i tu med sin fortbildning. Utbildningstiden vid seminarierna ar otillräcklig och fritager därför ingen från plikten att arbeta vidare för ökande och fördjupande av de förvärvade kunskaperna. Ett av de bästa medlen härvid vore böckerna. Se därför till, att bokhyllan icke ar for mager.

Till sist framhölls, hur Dalarnes småskollärarinnor tagit i tu med sin fortbildning genom startande av vandringsbibliotek och anordnande av kurser o. dyl.

Det sakliga, delvis humoristiska och, som tal. själv framhöll, »vassa» föredraget mottogs med livligt bifall.

Sången, »Härliga land», sjöngs därpå, varefter seminarielärarinnan Margareta Skog från Västerås inledda överläggningen om Läsning och talövning.

Därvid framfördes åtskilliga intressanta fakta och synpunkter på saken. Vissa metoder i undervisningen, som av tal. sistförflutna läsår använts, blevo genom exempel klarlagda för åhörarna.

Tal. gav anvisningar på huru läsning och talövning bäst borde bedrivas, samt uppläste några prov" på barnens förmåga att »berätta med pennan».

På föredraget följde en livlig disskus-sion.

Vid lärarmötets på fredagen fortsatta förhandlingar höll agronom Ax. Olsson, Tärna, ett föredrag Om den jordbruks-betonade fortsättningsskolan och dess betydelse för jordbruket.

Tal. ville fastslå, att behovet av teoretiska kunskaper ar mycket större an förr. Skolans ändamål har misstolkats därhän, att eleven där skulle bli utbildad jordbrukare. Man bör ej ställa fordringarna for höga. Vidare påpekade tal., att undervisaren bör hålla sig mera till den tekniska sidan av saken, an till den ekonomiska, som barnen ej äro mogna för. En del lätt påvisbara exempel drogos fram. Man vinner föga på att ta undervisningen skematiskt och systematiskt, utan man bor hugga fast vid vissa saker - ej gå in på områden, där man ar osäker. Jordbruket ar tillämpad naturvetenskap; mycket vinnes på att ta undervisningen i frågande form. Tal. hade mer och mer kommit till den övertygelsen, att denna skolform får allt större betydelse. Den bästa borgen för att undervisningen blir till nytta ar, att intresse visas.

Över ämnet Medborgarkunskap i fortsättningsskolan talade därefter rektor Gösta. Ekelöf, Domnarvet.

På ämnet medborgarkunskap kunna ställas tre fordringar:

1. Ämnet bör behandlas dels direkt, muntligen, av läraren, dels indirekt genom historia.

2. Det bör i största möjliga utsträckning göras konkret och sakligt, ej såsom i många läroböcker förekommer, med sentimentala talesätt o. dyl., som ej alls gör intryck på de åldrar, det ar fråga om.

3. Undervisningen bör ej inskränka sig till att meddela eleverna andras erfarenheter och synpunkter. Läraren bör sa mycket som möjligt låta eleven skapa sig en egen uppfattning.

Man borde, sade tal., intressera kommunerna för inköp av egna bibliotek till fortsättningsskolorna. 7 ä 8 ex. borde finnas av varje bok. Tal. påpekade vidare, att eleven ofta har större behov av att få arbeta på egen hand an att se, hur läraren arbetar. Tal. ville framhålla för varje lärare vikten av att för eleverna framkalla bilden av en gentleman, samt även arbeta för att detta tillämpas. Betydelsen av arbetslivet för en sund samhällsanda framhölls ävensom betydelsen av ett i tid och omsorgsfullt gjort yrkesval. Det vore även viktigt, att diskussioner i klasserna anordnades; konkreta fall borde väljas, helst också aktuella, men ej fingerade.

Frågan om goss- och nickklubbar behandlades ingående och med stöd och ex. ur talis egen erfarenhet. Klubblivet skulle ha tre syften:

1. att väcka till liv initiativförmåga och självständighet.

2. Att väcka känslan av ansvar inför den gemensamma uppgiften.

3. Att praktiskt utöva de lärdomar, som under undervisningen inhämtats med avseende på umgängesformerna (medborgarkunskap).

Det med övertygelse och kraft framförda föredraget blev applåderat.

Härefter vidtog en intressant diskussion. Åtskilliga frågor till talarna framställdes och besvarades även.

Samtidigt med ovan refererade föredrag hölls i missionskyrkans lilla sal ett anförande av seminarierektor Vendela Wester Wahlström: Anvisningar till självstudier i pedagogikens historia.

På fredagskvällen visades i samband med lärarmötet en intressant serie

av

undervisningsfilmer.

Föreställningen inleddes med ett anförande av överlärare Albert Lindberg, Stockholm. Åskådarna voro intresserade av vad de fingo se och hade säkert ett gott utbyte därav.

Sista dagen för lärarmötet, lördagen, inleddes med avsjungande av psalmen 383, v. 4, 5 och 6, varefter folkskolinspektör K. V. Lundström, Ludvika, höll föredrag om undervisning och undervis-ningsmedel.

Tal. framförde några önskemål beträffande undervisningen. De fördelar, som följa med klasslärarsystemet, böra utnyttjas. Undervisningen skall vara åskådlig. Ett åskådningsmedel, som ej utnyttjas i tillbörlig grad, ar teckning på svarta tavlan. Vidare skall undervisningen vara sakligt riktig. Lärarna böra följa med sin tid och ej meddela gamla förlegade saker.

Undervisningen skall lära barnen att tänka, sa att de själva äro med. Tal. rekommenderade undervisningsplanens anvisningar till studium.

Undervisningen bör bibringa vissa bestämda kunskaper och färdigheter.
Om resultatet av undervisningen kontrollerades av läraren, vore det bra. Skriftliga prov vore att rekommendera. Man borde ej försumma att repetera och att göra det flitigt. Utan repetition ar det svårt att få sammanhängande kunskaper.
Rektor Olof Ramsjö, Hagaström, talade därefter om Geografiundervisningen i folkskolan, några synpunkter.
Förr var geografiunctervisningen en uppräkning av fakta. Nu lägger man största vikten vid att framhäva betydelsen av samband och växelverkan. Alla geografiska företeelser föras samman till en totalbild, som ger landskapet. Man måste i undervisningen tillämpa dessa synpunkter. I undervisningsplanen ligger en hel geografisk metodik, som bör beaktas.
Hembygdsundervisningen skall vara den naturliga utgångspunkten för undervisningen, det egna landskapet centralpunkten.
Enligt undervisningsplanen skall sist göras en sammanfattning av Sveriges geografi; i synnerhet den ekonomiska delen därav. Vi böra och skola få fram sammanhanget och klargöra hur beroende vi äro av varandra. Då det gäller att predika fred, kan man med geografiens hjälp komma en god bit på väg genom att påpeka detta förhållande.
Tal. ville sist hänvisa till några hjälpmedel i form av böcker. Prof. G. Anderssons nyutkomna bok Kanada, Fagerlund och Falk: Geografisk läsebok l–3 framhöllos såsom lämpliga. Därjämte rekommenderades Wilkes stora atlas.
Beslöts, att det 5:e folkskolmötet för länet skall hållas 1927 och att lärarrådet liksom hittills bör ta initiativet även till detta. Som lämplig mötesort uttalade man sig för Västerås.
Till sist framförde ordf. ett tack till alla, som på ett eller annat sätt bidragit till att mötet kommit till stånd, och vidare till dem, som genom föredrag eller diskussionsinlägg gjort mötet lärorikt och givande.
I samband med mötet var en rikhaltig utställning av undervisningsmateriell och skolslöjd anordnad. I skolmateriel -utställningen deltogo P. A. Norstedt & Söner, A.-B. Magnus Bergvall och Folkskolans läroboks och skolmaterialförlag, Stockholm, samt Edgar Bergvalls A.-B., Borlänge. H. U.
Barnavårdskonferensen i Kristiania.
Den 3 juli hade deltagare i den nordiska barnavårdskongressen i Kristiania samlats till ganska stort antal från alla de nordiska länderna. Kongressen öppnades, sedan konungen anlänt, med en av kapellmästare Leif Halvorsen tonsatt kantat till ord av Jacob Hagen, Besty-rer vid Bastöy skolehjem. Ur recitativet om människosjälens längtan - hver tid har sin Isengsel, hver slsektsiii dröm - stiger fram den tanken, som tonar genom släktets drömmar i dag: tanken på barnet. I det förödande folkhatets ar var det barnet, som byggde broar mellan hjärtan, och barndomsminnena, som gjor de det vildaste sinne vekt. Kantaten be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free