Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
596
SVENSK LÄRAEETIDN1NG.
Nr 30
tecknades i pressen som en »begiven-hed» i norskt musikliv.
Av de vid kongressen hållna föredragen må några få här i korthet beröras.
Första dagen talade professor I. Jundell från Stockholm över ämnet: Behovet av en centralanstalt för observation och behandling av själsligt sjuka barn.
Den, som står i praktiskt arbete i barnhem eller på uppfostringsanstalter, känner ju allt för väl till alla de svårigheter, som vållas av de psykopatiska barnen. Långa tider kunna de uppföra sig väl, vara arbetsamma, flitiga och tillgivna för att helt oförmodat och utan någon påvisbar yttre anledning begå en handling, som med ens avslöjar det oberäkneliga i deras sinnesförfattning. Dessa barn ha många gånger miss-förståtts. Man har icke velat förstå, att deras förseelser vore något annat an vanlig elakhet. För dem vill nu professor Jundell skapa en institution, dit de kunna sändas för att under tillräckligt lång tid observeras. På samma ställe skulle också anordnas utbildningskurser för dem, som arbeta i barnavårdens tjänst.
Norrmannen med. dr Sigurd Dahlström, överläkare vid Ullevåis sjukhus, talade i samma riktning. Doktor Dahlström ar psykiatrisk rådgivare åt verge-rådet och barnhemmen i Kristiania och har på Ullevål inrättat en mindre observationsavdelning för de barn, som komma under vergerådets behandling och behöva iakttagas av läkare.
Sedlighetsförbrytelserna mot barn ha i Danmark framkallat en energisk aktion för att skydda barnen. Särskilt kvinnorna söka genom föredrag och uppsatser klargöra den oerhörda fara, som hotar det uppväxande släktet genom dylika våldshandlingar. Fru Gautier-Smidt, medlem av landstinget, talade i denna fråga vid kongressen.
Ett kraftigt ingripande mot,sedlighetsförbrytaren vore den närmast till hands liggande åtgärden. Men dessutom gällde det att skapa en opinion for barnet. Man måste väcka och övertyga om att barnet ar samhällets dyrbaraste egendom, som med alla medel cch för släktets egen skull måste värnas.
Rektor Holger Bergvall från Uppsala inledde frågan: Hur kan samhället hjälpa ungdomen att bli försörjnings duglig? och uppehöll sig i sitt svar vid den ungdom, som mera direkt står under samhällets omvårdnad - skyddshemmens och uppfostringsanstalternas klientel.
Skolarbetet skall icke isoleras utan anknyta till de erfarenheter, som eleven dagligen inhämtar i sina händers arbete, det må vara på åkern, i skogen, i verkstaden eller i köket. Vad betyder det icke sedan för ka-raktärsdaningen, när han eller hon slutligen kan lämna ifrån sig ett ordentligt uträttat arbete! Svårigheterna äro besegrade, och med arbetsresultatet mognar övertygelsen: detgår, jag kan.
Rektorn vid Bergslagens praktiska skola, fil. dr Gösta Berglöf, redogjorde för organisation och arbetsformer vid våra praktiska ungdomsskolor och dröj de särskilt vid den yrkesrådgivning, som man nu begynner lämna den ungdom, vilken efter avslutad skolgång står vill-
rådig om var och hur den skall söka sin utkomst.
Kongressens förhandlingar skola sa småningom utkomma i tryck, varigenom även den, som varit förhindrad att deltaga, kan få ett intryck av det intensiva arbete, som f. n. pågår i hela Norden för att rädda barnen och därmed också åt framtiden skapa dugliga män och kvinnor.
Myndigheternas yttrande över lärarlönekommitténs förslag.
Stockholms stads konsistorium understryker den tveksamhet i fråga om det föreslagna lönesystemets tillämplighet på skolstaten, som kommit till synes i kommittébetänkandet, enkannerligen reservationsvis.
Då man emellertid på lärarhåll ställer sig förväntansfullt sympatisk i principfrågan och befarade olägenheter genom vunnen erfarenhet möjligen kunna mildras om ej helt övervinnas, vill konsistoriet ej yrka avslag i fråga om överförandet av kommunikations-verkens lönesystem på skolstaten.
Konsistoriet anser förslagets största förtjänst ligga i den förbättring i läroverkslärarnas lönevillkor, som det ställer i utsikt.
Ar den löneförhöjning, fortsätter konsistoriet, som förslaget ställer i utsikt för de statsanställda lärarna i allmänhet måttlig, sa ar den löneökning, som tillmätts den kommunalt anställda folkskollärarkåren, oproportionerligt hög. Förhöjningen för lärarna vid de allmänna läroverken, folkskolseminarierna och de tekniska gymnasierna skulle komma att uppgå till högst 25 %, medan de kommunalt anställda skulle enligt konsistoriet få 80 % löneförhöjning.* Konsistoriet föreslår därför, att dessa placeras i en lönegrad, som står i rimligare proportion till de statsanställdas. Detta skulle också för statskassan innebära en besparing av cirka fjärdedelen av det belopp, varmed årsbudgeten enligt kommittémajoritetens lönegradsplacering måste ökas.
Då man bör räkna med sannolikheten av att förslaget på grund av ekonomiska skäl icke låter sig på en gång genomföra, uttalar konsistorium till slut som sin mening, att förslaget i vad det rör de statsanställda lärarna snarast måtte föreläggas riksdagen, enär denna kårs behov av löneförbättring f. n. ar mest trängande.
Domkapitlet i Växjö anför bi. a. följande:
Kommittén har sökt inrangera lärare vid åtskilliga läroanstalter i det for kommunikationsverken gällande lönesystemet. Domkapitlet vill för sin del tillstyrka detta, dock med ej sa ringa tvekan på grund av de svårigheter, som äro förenade med förslagets praktiska tillämpning. BI. a. synas folk-och småskollärarna hava blivit placerade i en i förhållande till deras utbildning alldeles för hög lönegrad, något som i statsfinansiellt hänseende ar av stor betydelse.
Länsstyrelsen i Stockholm anför,
att resultatet av förslagets bortseende från alla statsfinansiella synpunkter blivit, att detsammas genomförande skulle för statsverket medföra en merkostnad av 36 milj. kr. Härigenom torde förslaget åtminstone för närvarande framstå såsom ogenomförbart.
* Denna beräkning ar betecknande för konsistoriets sakkunskap och syn på folkskol-kårens ekonomiska ställning.
Red.
.1 övrigt ifrågasätter länsstyrelsen lämpligheten av att de for kommunikationsverken avsedda löneprinciperna utsträckas till befattningshavare, vilkas tjänstgöring äger rum under från kommunikationsverkens förhållanden artskilda betingelser. Vidare ar det enligt länsstyrelsens mening en svaghet, att förslaget icke innebär en definitiv lösning beträdande den stora kvinnliga lärarpersonalen.
Folkskollärarnas tillträde till universitetet,
Stockholms högskolas styrelse har efter hörande av Stockholms högskolas lärarråd instämt i ett yttrande, som av lärarrådet utarbetats över skolkommissionens betänkande angående rätt för elever, utexaminerade från statens högre lärarinneseminarium, att vinna inträde vid universitet och där avlägga examen samt om en på vissa villkor medgiven liknande rätt för folkskollärare.
Lärarrådet anser, att kommissionens förslag beträffande inskrivning i teologisk och filosofisk fakultet torde vara tillfyllest. Dock torde det icke vara lämpligt att studerande, som i den lägre kursen bortvalt naturvetenskapliga resp. humanistiska ämnen, skulle erhålla rätt ’till studier vid naturvetenskaplig resp. humanistisk avdelning av universitet eller högskola.
Lärarrådet framhåller vidare, att som förutsättning för universitetsstudier inom filosofisk fakultet en komplettering av folkskollärarexamen bör stipuleras.
Med hänsyn åter till synpunkten av läroverkens intresse att erhålla lämpliga lärarkrafter anser lärarrådet, att den fordran måste uppställas, att de studerande, som från högre lärarinneseminariet och folkskolseminarierna vinna tillträde till universiteten och högskolorna, utom de för deras omedelbara examenssyften tillräckliga kunskaperna, även i övriga skolämnen böra besitta kunskaper av samma mått som de från läroverken utgångna abiturienterna.
Nya författningar.
I Svensk författningssamling hava utkommit följande nya författningar.
Nr 308.
K. nr.ts kungörelse om ändrad lydelse ay
kungörelsen den 19 juni 1919 (nr 520)
angående aylöningsförmåner åt
folkskolinspektörer m. m.;
given Stockholms slott den 20 juni 1924.
Nr 309.
K. m:ts kungörelse om ändrad lydelse ar §§ l
och 2 i kungörelsen den 4 noyember 1921
(nr 705) angående statsunderstöd till
kommunala och enskilda anstalter
tör yrkesunderyisning;
given Stockholms slott den 20 juni 1924.
All prenumeration (även pr kvartal) å tidningen göres alltid å närmaste postanstalt, aldv*ig å tidningens exp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
