- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
613

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 31

SVENSK LÄRARETIDNING.

613

Sedan hr M. därpå erinrat, att sommarens drunkningsolyckor i stort sett skonat tonåringarna, och att enbart simunder-visning icke för till målet, samt fäst uppmärksamheten på betydelsen av det enskilda initiativet i det allmännas tjänst och anför några berömvärda exempel på sådana initiativ, slutar han sin artikel med följande maningsord:

Kampen mot drunkningsolyckorna måste bli en folkrörelse, genomträngande alla samhällslager och målmedvetet inriktad på de humanitära och nationella värden, som stå på spel. Det ar ett vitalt samhällsintresse att värna om vårt folkmaterial. Det ar regering, folkrepresentation, kommunalmyndigheter, skolor, hem, varje ansvarskännande svensk man och kvinna en bjudande plikt att här skänka sitt stöd.

Vad som bland annat påfordras, ar -Basera förf. redan tidigare tillåtit sig framhålla - en energisk och handlingskraftig reaktion mot den anda, som under de senaste decennierna satt sin förlamande prägel på den officiella verksamheten för kroppsuppfostrans syften i landet. Säkert ar, att denna reaktion alltjämt söker sitt tjänligaste uttryck genom frivilliga initiativ inom resp. ämnesgrenar av nämnda fostran.

För simundervisningens vidkommande må detta arbete i första hand utmynna i organisation av det enskilda lokala intresset:

Varje stad, köping, Municipalsamhälle, varje by sitt eget sim- och livräddningssällskap !

Karlfeldt hyllad av Dalarnes folkskolungdom.

Dalarnes folkskolungdom, vilken insamlat medel till resande av en Karlfeldt byst i Folkärna, har tillställt skalden ett textat brev av följande lydelse:

Till skalden Erik Axel Karlfeldt på 60-års dag en.

I den rad av välgångsönskningar, som från när och fjärran strömmar mot eder i dag, vilja även vi såsom representanter för folkskolungdomen i Dalarne framföra en vördsam hyllning. Ända från det nordligaste Dalarne ned till vårt landskaps sydligare delar, där ni själv en gång såg ljuset, har en insamling försiggått bland Dalarnes folkskolungdom för att en byst av eder måtte resas i eder hembygds folkskola, där ni först fick åtnjuta den grundläggande undervisningen.

Denna enkla hyllning utgör endast ett bevis på vår tacksamhet till eder, en Dalason, som åt vårt folk sa storstilat utformat de många gedigna tankarna och som sa vackert i bunden form tolkat de ädlaste känslor.

Dalarnes folkskolungdom ar stolt över att få räkna sig bland det landskaps befolkning, till vilken ni själv hör, och den kommer säkerligen att vid mognare ar allt djupare tränga in i eder skona diktning och njuta därav, liksom varje vän av hög poetisk alstring. Mottag därför vår enkla hyllning såsom uttryck för den vördnad och beundran, som Dalarnes folkskolungdom hyser för vart lands förnämsta levande furste inom poesins värld.

Frimärken mottagas icke i likvid

for annonser och rekvisitioner av våra förlagsartiklar. Bästa och bekvämaste sättet for likvidering ar postanvisning.

dagen.

Det nuvarande skolsystemet,

De gamla klagomålen över masskuggningarna vid våra läroverk höra till de högst oangenäma vårtecken, som upprepas varje ar lika säkert och lika ängsligt som lommarnas skrik över våra insjöar. Och lika entonigt ar efter ar svaras det från läroverken, att det ar en sak, som hör våren till. Det kan inte hjälpas, det måste sa vara, menar man.

Ar det »bara» V» av lärjungarna i respektive klasser, som kuggas, sa blir det endast enstaka jämmerrop från pappor och mammor här och var. Men när det vid något läroverk inträffar, att halva klasser eller därutöver sättas kvar, får man höra ett samfält skri, som genljuder över hela landet. I fjol var det ett Göteborgsläroverk, som slagit rekord i fråga om masskuggningar. Dessa gällde emellertid, vilja vi minnas, skolans mellanklasser. Ar det fråga om småklasserna, sa torde nu i ar rekordet hava förvärvats av Nya Elementarskolan i Stockholm. Detta läroverk, som åtnjuter heder och värdighet av statens provskola, skiljer sig sålunda numera - tvärt emot vad en del elaka människor velat göra gällande - i något hänseende från andra statsläroverk. Eekordsiffran ar 19 kugg-ningar bland 32 lärjungar vid uppflyttning till tredje klassen. Skolans rektor, som ar en blygsam man, vill förringa värdet av resultatet genom den upplysningen, att en av lärjungarna varit sjuk en stor del av läsåret, vadan siffran rätteligen vore 18 av 32, alltså »endast» något över 56 % . För övrigt var det en verklig rekordklass. I parallellklassen var kuggnin gspr o centen » endast » något över 33 %. Och detta ar väl ingenting att jämra sig över.

Stockholmstidningen har intervjuat skolans rektor och har under rubriken »Tråkigt skollov* återgivit dennes uttalande sålunda:

Sådant händer en och annan gång, säger rektor Bohlin. Han anser, att föräldrarna inte genast böra kasta skulden på lärarna, som verkligen ibland misslyckas i sina ansträngningar att få di-sciplarna mogna för flyttning. Vid alla läroverk torde åtminstone någon gång inträffa, att det uppenbarar sig klasser, där flertalet lärjungar äro rent av undermåliga, och då finns det ingen annan åtgärd att tillgripa an att vägra flyttning på våren, framhåller rektor Bohlin. När sa hösten kommer, kan läraren genom prövningen göra ännu en gallring och på sa sätt få en åtminstone något

sa när jämngod klass att arbeta med under det kommande läsåret.
Gamla och erfarna lärare kunna gott berätta, sade rektor Bohlin till sist, huru de ar efter ar fått ligga i och arbeta med klassen, där ett stort antal av lärjungarna varit att betrakta som undermåliga. Lärarna ha själva fått dela upp klasserna och meddela undervisningen på ett visst sätt för de klena och på ett annat för de mera försigkomna. Ibland har man t. o. m. fått komplettera den ena klassen med den andra för att allt skulle kunna gå i lås. Föräldrarna kunna emellertid vara övertygade om, att flyttning från den ena klassen till den andra icke vägras lärjungen annat an för hans eget bästas skull.
Sa här naturligt finner man det vara, att ar efter ar omkring 1/$ av antalet lärjungar i vissa skolklasser icke hinna genomgå kursen på ett ar. Vi hava för någon tid sedan framhållit, att endast omkring 24 % av antalet lärjungar vid våra läroverk genomgår hela läroverket utan kvar-sittning. Skulle man frånräkna även alla dem, som endast med hjälp av privatläsning och ferieläsning genomgå läroverket på de »normala» 9 aren, sa återstode kanske inte 10 %, om vilka det med sanning kunde sägas, att skolan verkligen fört dem fram till studentexamen på 9 ar.
Allt detta finner emellertid rektor vid statens provskola fullt i sin ordning. Han reflekterar inte ens över, att det kan finnas någon annan orsak till förhållandet an barnens undermålighet. Han fritager helt lärarna från skulden och kommer inte ett ögonblick på den tanken, att det kan vara något fel med skolans organisation. Det faller honom ej ett ögonblick in, att kanhända barnen äro för små och böckerna för stora eller att kurserna kunna vara för svåra för 10-åringar. Att t. ex. den tyska grammatiken kanske ändå inte ar riktigt lämplig barnamat, att urvalet av lärjungar då det sker vid 9-års-åldern och genom ett rigoröst kunskapsprov utan ringaste kontakt med dem, som förut undervisat lärjungarna, möjligen kunnat bli litet missvisande. Han agnar icke en tanke åt en skolorganisation, som uppskjuter de svåraste sakerna ett par ar, som låter urvalet av lärjungar ske genom samråd mellan de avlämnande och de mottagande lärarna och vid en ålder, då barnens anlag tydligen framträda, och som upptager ett ar längre tid, men som ar sa beskaffad, att det stora flertalet lärjungar verkligen genomgår skolan på den utlovade tiden, att endast ett fåtal blir kvarsittare och att de bäst begåvade genomgå den på kortare tid. Tvärtom ar chefen för statens pedagogiska försöksverksamhet veterligen en arg motståndare till en sådan skolorga-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0621.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free