Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 31
SVENSK LÄKARETIDNING.
619
ytterligare tvänne föredrag höllos samma dag, ’nämligen ett av flickskol-lärarinnan fröken Märta Bucht från Luleå om Skolan och fredssaken samt ett av rektor Hallbäck om En färd genom Lappland, det senare belyst av ett stort antal vackra ljusbilder.
Söndagens f. m. var anslagen för bevistande av gudstjänsten i Nederluleå kyrka, Gammelstad, där den sedvanliga stora kyrkhelgen (3:e böndagen) firades av stora folkmassor, som långa vägar färdats dit ner och under helgen tagit mängden av små kyrkstugor i anspråk. Efter middagen var vid folkhögskolan anordnad stor hembygdsfäst enligt särskilt program, upptagande sång, musik och två föredrag.
S. L. N.-mötet avslutades på kvällen med samkväm, därvid värdfolk och funktionärer vederbörligen avtackades. Och sa skildes man från varandra med tacksamhet för några synnerligen givande och vällyckade dagar. Åtskilliga deltagare begagnade sedan tillfället att göra av bestyreisen planlagda turistfärder genom Lappland, sjöarnas, älvarnas och de mäktiga fjällens värld.
Kantorsmöte i Hässleholm. Vid ny
ligen hållet kantorsmöte i Hässleholm behandlades frågan: Böra åtgärder vidtagas för att avhålla unga män och kvinnor från att utbilda sig till organister och kantorer och i sa fall vilka? Följande uttalande gjordes:
Då kåren ar för närvarande överbefolkad, bör centralstyrelsen under tre på varandra följande ar.upprätta statistik. Förefinnes det då överproduktion, bör genom pressen varning tillställas eventuella aspiranter.
I frågan: Huru anser stiftsföreningen, att ett fruktbärande samarbete i kyrko-musikaliskt hänseende mellan K. S. V. och Organist- och kantorsföreningen bäst må kunna främjas? antogs följande uttalande :
Man bör fortsätta på den inslagna vägen, sa att båda föreningarna lära sig förstå och uppskatta varandras verksamhet såsom likvärdiga i den musikaliska delen av gudstjänsten.
De kommunala ungdoms-skolorna.
Behörighet. K. m:t har förklarat teol. kand. G. Hj. Pihlgren och fil. mag. Inger Maria Dahlberg behöriga att antagas till ordinarie lärare vid kommunal mellanskola och högre folkskola.
- K. m:t har förklarat fil. kand. A. M. P. Urzander behörig att antagas till ordinarie lärare vid kommunal mellanskola.
- K. m:t har förklarat fil. mag. E. W. Larsson och N. H. V. Jonsson behöriga att antagas till ordinarie lärare vid högre folkskola, den senare i handelsämne.
Högre folkskolan i Malmö. Skol överstyrelsen har medgivit, att den för Malmö högre folkskolas (Malmö borgarskola) handelslinje för läsåret 1923- 1924 godkända undervisningsplanen må vara gällande jämväl för läsåret 1924 -1925.
Förkortning ar undervisningstiden. K. m:t har medgivit, att läsåret 1924-1925 vid Allerums högre folkskola må omfatta allenast 32 veckor.
Dödsfall.
Ellen Laestadius.
I en ålder av sextioett ar har f. d. lärarinnan vid Hälsingborgs folkskolor fröken Ellen Laestadius avlidit.
Den avlidna var född i Pajala i Norrbottens län. Ar 1883 avlade hon folkskollära-rinneexamen vid seminariet i Umeå och kom sedan som lärarinna till Korpilombolo för att efter något ar tillträda platsen som lärarinna i övningsskolan vid seminariet i Haparanda. Sa antogs hon till lärarinna vid Hälsingborgs folkskolor 1886 och avgick i fjol med pension. Närmast sörjes hon_ av syster och svägerska.
A. P. Paulander,
Förre folkskolläraren i Röetved A. P. Pau-lander har avlidit i en ålder av 87 ar.
Sin första lärarbefattning tillträdde han i Vishult, Kyrkhults församling. Därefter kom han 1878 till Röetved, där han upprätthållit lärarbefattningen, tills han den l juli 1904 avgick med pension. Den avlidne sörjes närmast av maka och barn.
A. A. Hermansson.
Läraren i Flistads församling A. Adrian Hermansson har avlidit i en ålder av 58 ar.
Efter 1887 avlagd folkskollärarexamen i Linköping och året därpå organistexamen tillträdde han 1890 förenade befattningarna i kyrka och skola i Flistad, vid vilka han sålunda varit fästad omkring 34 ar. Sedan ar 1909 har han beklätt ordförandeskapet i kommunalstämman och var under ett flertal ar ordförande i Flistads och Björkehergs taxeringsnämnd samt styrelseledamot i Gullbergs härads sparbank. Närmast sörjes han av maka, son och syskon.
<£lite r a tu r.
De värmländska järnbruken, kulturgeografiska studier över den värmländska järnhanteringen under dess olika utvecklingsskeden
av fil. dr Jalmar Furuskog. A.-B. Bro-nellska Bokhandeln, Filipstad. Pris 15 kronor.
Det ar inte alltid sa, att en gradual-avhandling kan vara av intresse utanför de vetenskapliga kretsarna. Oftast kan den såväl med avseende på innehåll som form vålla lekmannen svårigheter, när han går att studera densamma. Några sådana svårigheter möter ej den, som vill göra närmare bekantskap med rektor Jalmar Furuskogs gradualavhand-ling: De värmländska järnbruken. Utan att i minsta mån pruta på vetenskapligheten har författaren lyckats skriva
sa, att man ryckes med av framställningens åskådlighet och liv. Har man en gång börjat läsa boken, sa kan man ej sluta, förrän man kommit till den sista sidan. Och då har man fått följa järnhanteringens utveckling i Värmland från dess allra första begynnelse på 1500-talet fram till våra dagar. Och dessutom har man i bokens början fått en alldeles utmärkt naturgeografisk översikt över Värmland.
Att här kunna ge ens en kortfattad översikt av vad den 464 sidor starka boken innehåller av fakta rörande det värmländska järnbrukets utveckling ar givetvis en omöjlighet. Meningen med dessa rader ar endast att för dem, som möjligen ej känna till bokens förefintlighet, anmäla densamma samt att för alla, som ha att undervisa i folk- eller fortsättningsskola om järnhanteringen i allmänhet och det värmländska järnbruket i synnerhet, framhålla, vilken utmärkt handledning rektor Furuskogs arbete måste vara för dem. Bokens värde förhöjes genom de många vällyckade bilderna från värmländska herrgårdar, hyttor och bruk samt genom de präktiga kartorna över de värmländska hyttornas och järnbrukens utbredning under sex olika tidevarv.
Arbetet bör icke saknas i något folk-eller skolbibliotek, i varje fall icke i något värmländskt, och säkert ar, att det icke kommer att höra till de böcker, som aldrig bli Utlånta, utan blir efterfrågat och med intresse studerat.
H. L-n.
Bidrag till den svenska sockensjälvstyrelsens historia under 16OO-talet, akademisk avhandling av Ragnar Gullstrand. Norstedt & Söner i distribution. Haft. 4 kronor.
Föreliggande arbete av lektor Gullstrand vill enligt förordet ge »ett, om an ringa bidrag till den svenska självstyrelsens ännu föga skildrade historia».
I inledningskapitlet upptar författaren till behandling problemet om våra socknars uppkomst, varvid efter en översikt av hithörande förhållanden i olika kristna länder i Europa framställes, huru sockenbildningen i vårt land i huvudsak tillgått. I samband härmed behandlas landskapslagarnas stadganden om sockenkyrkorna samt om sockenmännens skyldigheter och rättigheter i fråga om kyrkorna och deras egendom. I inledningens senare del behandlas bland annat frågan om sexmannainstitutionens uppkomst.
I bokens andra kapitel följer en redogörelse för sextonhundratalskyrkan och sockensjälvstyrelsen. Denna framställning grundar sig på ett rikhaltigt arkivmaterial från Linköpings, Strängnäs och Västerås stift samt Uppsala ärkestift. Här ingå intressanta skildringar av bland annat kyrkoherdarnas, kyrkovärdarnas och sockenstämmornas arbetsuppgifter. Av ej minsta intresse ar redogörelsen för sockenstämmornas uppgifter i fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
