Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 32
SVENSK LÄRARETIDNING.
633
Myndigheternas yttranden
över lärarlönekommitténs
förslag.
Domkapitlet i Uppsala anser, att lärarna vid folk- och småskolor blivit placerade i en lönegrad, som fullt motsvarar de anspråk och krav, som numera ställas på denna kategori av lärare. Men domkapitlet gör två anmärkningar.
En anmärkning gäller kommitterades beräkning av dessa lärares naturaförmåner, vilken beräkning synes domkapitlet ofattligt lag. Därigenom kommer man att oskäligt gynna städernas lärare, vilka ha rätt till ersättning för naturaförmånerna enligt ortens pris. Som exempel harpa anföres Uppsala stad; där berörda ersättning utgår med 1,350 kronor.
En annan anmärkning gäller dyrortsgrup-reringen. Faktiskt torde hyra och vedpris vara de delar i en familjs utgiftsstat, vilka skifta som allra mest efter olika orter och alltså till största delen giva anledning till grupperingen i dyrorter. Det synes därför vara oegentligt, att folkskollärarnas löner skola utgå efter dyrortsgrupperingen, då de beträffande en väsentlig del av lönen (naturaförmånerna) äro oberoende av prisfluktuationen mellan de olika orterna.
Beträffande de högre folkskolorna anser domkapitlet icke anledning förefinnas att placera lärare i yrkesbestämd och allmän högre folkskola i skilda lönegrader.
En utsträckning av det lagstadgade antalet tjänstgöringstimmar finner domkapitlet sig icke kunna tillstyrka.
Länsstyrelsen i Örebro anser, att det skulle vara förenat med stora fördelar, om ett fullt enhälligt lönesystem kunde åstadkommas såväl för alla statens befattningshavare som även for sådana kommunan ställda, vilka huvudsakligen av statsmedel bekomma sin avlöning, men med hänsyn till de många olika förhållanden och villkor, som rada ej blott inom statsförvaltningen utan ännu mera inom undervisningsväsendet, lärer, enligt länsstyrelsens mening, det väl knappast låta sig göra att utfinna ett sådant system.
Länsstyrelsen pekar särskilt på naturaförmånerna; vilka av kommittén genomsnittligt beräknats till visst värde (2 löneklasstillägg), varigenom lönerna faktiskt skulle komma att ställa sig olika för samma befattningar på olika orter och dyrortsgrupperingen skulle bli mindre rättvis. Härtill kommer, att de nya avlöningsbestämmelserna skulle komma att i många avseenden visa sig särdeles svåra att tillämpa, och att arbetsbördan, på grund av de många klagomål som kunna väntas, skulle bliva betydligt ökad hos den överordnade myndigheten.
Länsstyrelsen avstyrker, att förslaget lägges till grund för proposition.
Länsstyrelsen i Kalmar yttrar bi. a.:
Det vill synas, som om avlöningsförmåner för lärarna m. fi. befattningshavare vid .statens undervisningsväsende blivit väl avvägda och innebära skälig förhöjning i de nu utgående lönerna. Däremot torde folk- och småskollärarna och med dem jämställda kommunalt anställda lärare hava i förslaget tillgodosetts med avsevärt större löneförhöjning an förstnämnda befattningshavare. Länsstyrelsen förordar för sin del reservanten lasarettsläkaren F. Kaijsers förslag till placering i lönegrupper av folk- och småskollärare, lärare vid högre allmän och yrkesbestämd
folkskola samt adjunktskompetenta lärare vid kommunala mellanskolor.*
Länsstyrelsen i Vänersborg finner de svårigheter, som redan försports vid till-lämpningen av kommunikations verkens lönesystem på andra grupper befattningshavare, innebära vägande skäl till tvekan om lämpligheten av systemets ytterligare utsträckning. Med särskild styrka framstår detta tvivel i fråga om de kommunalanställda lärarna.
Vill man åter, säger länsstyrelsen tillmäta enhetligheten i avlöningsförhållandena inom statsförvaltningens olika grenar en avgörande betydelse, lärer det ej kunna förnekas, att systemet erbjuder fördelar för lärarkåren. Därigenom inrangeras nämligen samtliga läroanstalters funktionärer i ett lönesystem tillsammans med andra statens tjänstemän. Härmed komma lärarna ur sin osäkra ställning vid sidan av och utanför kretsen av övriga statsfunktionärer och komma att stiga eller sjunka tillsammans med hela kåren av statstjänare. De hava inordnats i ett större sammanhang och få åtnjuta den trygghet, som ett dylikt sammanhang medför. Kommittén har sålunda genom själva den princip, som förts fram, gjort sig väl förtjänt om lärarkåren.
Beträffande förhållandet mellan läroverkens och den kommunala mellanskolans lärare anmärker länsstyrelsen, att de sistnämnda genom naturaförmånerna kommit upp till en avlöning, som avsevärt överstiger läroverksadjunktens, och befarar, att statens skola därigenom blir underlägsen kommunens i konkurrensen om de bästa lärarkrafterna och därför kommer att påtryckas en prägel av mindervärdighet vid jämförelse med den kommunala läroanstalten.
* Hr Kaiser har föreslagit, att manlig folkskollärare plaseras i lönegraden A 6 a, kvinnlig i B 6 a och småskollärarinna i B 2, och att till denna kontanta avlöning skall komma för bostad och fri vedbrand eller ersättning därför enligt deras pris.
Ur folkskolinspektörernas berättelser.
Från Upplands inspektionsområde har folkskolinspektören P. Holmvall i stort sett endast goda meddelanden att lämna.
Beträffande barnens omvårdnad i fysiskt hänseende har han dock i åtskilliga! församlingar funnit sig böra fästa uppniärksam-heten på behövligheten av att barnen tillhandahållas torr fotbeklädnad i skolorna.
Särskilt intresse erbjuder redogörslsen för de nya fortsättningsskolorna. Yrkes! »estämda skolor hava varit i verksamhet i 13 skoldistrikt (i 9 distrikt med anslutning till jordbruk) och allmänna fortsättningsskölor i 25 distrikt. Lärarpersonalen har uppgått till 112.
Det allmänna intrycket av undervisningen har varit av glädjande och uppmuntrande natur. Mer an en gång, säger inspektören, har jag vid besöken i fortsättningsskolorna haft den bestämda och lyftande kär.slan, att vad här gives ar på en gång något av tidsförhållandena med nödvändighet påkallat och för ungdomen utomordentligt värdefullt. Och denna uppfattning torde i stort sett delas ej blott av fortsättningsskolornas lärare och styrelser utan ock av många bland de ungas föräldrar och målsmän samt av de unga själva. Vidare vitsordas lärarnas intresse för den nya uppgiften samt deras iver och möda att genom studier fylla ut vad som brustit i deras lärarutbildning. Lärjungarna ha i regel visat ett glädjande intresse.
Från SydsMnes västra inspektionsområde har folkskolinspektören Th. Brandt i huvudsak icke heller annat an gott att saga.
Han gör dock anmärkning mot den duplicering i lärosalarna, som i vissa städer och å några ställen på landsbygden ännu förekommer till alltför stor utsträckning.
Lärarnas sätt att sköta sin ansvarsfulla uppgift förtjänar i stort sett de bästa vitsord. Skollokalerna äro i regel av god, ibland av utmärkt beskaffenhet.
Från Göteborgstraktens inspektionsområde meddelar folkskolinspektören L. Hofstedt bi. a.,
att förbättringar i fråga om skolväsendets organisation genomförts i 11 skolor, men ännu finnas 2,002 barn eller 27,8 % å folkskolstadiet och 841 barn eller 21,2 % å små-skolstadiet, som tillhöra de mindervärdiga skolformerna, mot 5,189 barn eller 72,2 % å folkskolstadiet och 3,098 barn eller 78,8 % å småskolstadiet, som tillhöra skolans huvudformer.
Även denna inspektör klagar över en långt utsträckt duplicering å vissa ställen.
Beträffande den nya undervisningsplanen meddelas, bi. a., att den mötts med stort intresse från lärarpersonalens sida, och att ett hängivet och resultatbringande arbete på förverkligande av dess bestämmelser ej sällan kunnat iakttagas. Överhuvud synes den hava inneburit en uppryckning av arbetet i folk-och småskolorna och föranlett större arbetsintensitet vid undervisningen i de olika läroämnena.
En rätt livlig byggnadsverksamhet råder för anskaffande av goda lokaler.
Av 1918 års fortsättningsskolor finnas 31 yrkesbestämda och 27 allmänna. Av de förra avse 6 jordbruk, 3 jordbruk och skogshushållning, 8 fiskerinäring och 14 husligt arbete. Om de nya fortsättningsskolorna uttalas det allmänna omdömet, att de visat sig kunna prestera ett gott och värdefullt arbete, och detta icke minst, då fråga ar om landsbygden.
Av den utav folkskolinspektören K, Linge avgivna berättelsen rörande Dalarnes norra inspektionsområde framgår, att skolväsendets utveckling i sagda område gått lugnt och säkert framåt.
ef a y en.
Ytterligare utredning
rörande skol-
reformen.
Förhalningspolitik? *
Med stöd av den 20 juni 1924 givet bemyndigande har chefen for ecklesiastikdepartementet tillkallat disp. A. L Swartling för att såsom sakkunnig biträda skolöverstyrelsen vid utredning rörande kostnaderna för en ny läroverksorganisation.
Vidare har ecklesiastikministern med stöd av samma dag givet bemyndigande tillkallat rektorn vid f olk-skolseminariet i Strängnäs H. M. Dahlgren, undervisningsrådet och le-. damoten av skolöverstyrelsen N. O. Bruce samt docenten vid universitetet i Uppsala, lektorn vid högre allm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
