Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 32
SVENSK LÄRARETIDNING.
635
cipiellt från sexklassig folkskola såsom bottenskola och vill genomföra denna skolform såsom det obligatoriska underlaget för den högre undervisningen. Sådant kommissionsförslaget föreligger, skulle detta emellertid i många fall medföra en förlängning med ett ar av studietiden, räknad från inträdet i folkskolans första klass till avläggandet av mogenhetsexamen. En dylik förlängning måste undvikas. Den skulle icke blott avsevärt fördyra den utbildning, som avses, utan den skulle ock alltför illa överensstämma med de erinringar, som i vårt land med fog på olika håll gjorts gällande mot att i stor utsträckning utträdet i praktisk livsverksamhet försenas genom en för lång teoretisk utbildningstid.
För att befordra en utsträckt användning av folkskolan såsom bottenskola ar det därför nödvändigt att undersöka alla de utvägar, som kunna stå till buds att utan en dylik förlängning främja övergången från folkskolan till den högre skolan och därvid även, i enlighet med en av förslagets bärande grundtankar, underlätta för landsbygdens ungdom att ernå fortsatt undervisning. I detta syfte äro emellertid även andra möjligheter tänkbara an den av Skolkommissionen förordade anslutningen av den högre undervisningen till folkskolans sjätte klass. En ar den från många håll förordade vägen att anordna en dylik övergång från folkskolans fjärde klass till en klass i realskolan, motsvarande dess nuvarande andra. En annan därmed besläktad ar att vid den kommunala mellanskolan upprätta en femårig linje i anslutning till folkskolans fjärde klass och på sådant sätt, att den kommunala mellanskolan utvidgades nedåt med en årsklass under de nuvarande, avsedd att från folkskolans fjärde klass upptaga elever, som på detta stadium önska övergå till den kommunala mellanskolan. En tredje möjlighet ar att för lärjungar, vilka genomgått sexårig folkskola och sedan önska fortsätta sina studier, inrätta en övergångslinje, som efter hand skulle föra dem över till lämplig klass i realskola eller högre flickskola. Det ar önskvärt, att dessa utvägar göras till föremål för praktiska rön. Även andra åtgärder i samma syfte böra tagas under övervägande, exempelvis femårig folkskola som bottenskola.
Över huvud synes man böra tänka sig en utveckling av skolfrågan, som undviker monopolisering av en enda ut-bildningsväg och mekanisering av de skilda skolformerna.
Ett problem, som i samband med ifrågavarande bottenskolfrågor, synes tarva närmare undersökning, ar frågan om den nuvarande sexåriga folkskolans bärighet såsom bottenskola för den fortsatta undervisning i realskola eller i motsvarande skolformer, som skolkommissionens förslag förordat. Med hänsyn till önskvärdheten att för landsbygdens ungdom främja en fortsatt högre utbildning
ar det särskilt av vikt att härvid taga tillbörlig hänsyn till landsbygdens olika skolformer. Vad som kan vinnas genom att medels särskilda studieunderstöd för begåvade elever från landsbygdens folkskolor underlätta deras övergång till högre skolformer bör ej heller lämnas ur sikte.
Å andra sidan synas jämväl sådana anordningar böra prövas, som kunna underlätta övergången från realskolans lägre klasser till de undervisningskurser av olika slag med praktisk läggning, vilkas upprättande under senare ar varit föremål för statsmakternas särskilda intresse och vilkas fortsatta främjande alltjämt bör vara det. .Frågan om möjligheten och lämpligheten att anordna en mera praktisk realskollinje vid sidan av den nuvarande bör därvid jämväl upptagas till granskning. Över huvud synes det vara av vikt att söka motverka den alltför starka anhopning på den lärda banan, vilken redan nu gör sig gällande och vilken mindre välbetänkta skolorga-nisatoriska åtgärder lätt kunde komma att ytterligare befordra.
En närmare prövning synes jämväl böra ägnas åt den av skolöverstyrelsens majoritet upptagna tanken att låta en realskolexamen avläggas redan efter nuvarande realskolans femte klass eller kommunala mellanskolans tredje. Låter sig en sådan anordning genomföras, skulle den givetvis dels på denna punkt befrämja det tidigare utträde i det praktiska livet, som över huvud bör anses önskvärt, dels ock befordra en gynnsam lösning av spörsmålet om gymnasiets anordning. Frågan om underlättande av övergång från den kommunala mellanskolan till det nuvarande gymnasiet torde ock förtjäna särskilt beaktande.
En bland förslagets bärande grundtankar, som det ar av vikt att fasthålla, ar nödvändigheten av att flickundervis-ningen vida kraftigare an för närvarande ar fallet omhändertages eller understöd-jes av staten. I fråga åter om denna undervisnings närmare organisation bör beaktas, att icke de skolformer eller undervisningslinjer må undanskjutas, som ha till syfte att giva en för hemmet och närstående kvinnliga verksamhetsområden särskild avpassad utbildning. Det bör jämväl betonas, att statens omhändertagande av hithörande uppgifter icke behöver innebära ett förstatligande av all flickundervisning, utan ock kan taga formen av understöd åt på enskilt initiativ upprättade och drivna läroanstalter.
Större utrymme och rörelsefrihet an vad Skolkommissionen föreslagit bör över huvud lämnas åt privatskolverksamheten. De uppslag, som från dylikt håll kommit vart allmänna undervisningsväsen till del, ha visat sig alltför värdefulla för att man utan tvingande nödvändighet bör avskära möjligheterna att där-
ifrån allt framgent såsom hittills få mot. taga betydelsefulla impulser.
Genom skolkommissionens förslag och däröver angivna yttranden hava utom de här ovan berörda spörsmålen även ett flertal andra problem på undervisningsväsendets område, blivit dragna under debatt.
Det bör givetvis stå de sakkunniga fritt att upptaga även sådana till behandling och att över huvud framlägga de förslag, som de kunna finna ägnade att befordra en god lösning av föreliggande viktiga fråga. För att en dylik lösning icke måtte mer an nödigt uppskjutas, ar det av vikt, att de praktiska försök, som de sakkunniga finna sig böra förorda, kunna igångsättas sa fort ske kan samt sa anordnas och fullföljas, att de snarast möjligt måtte leda till resultat, vilka kunna tjäna till vägledning i avseende å genomförande av nödiga definitiva organisatoriska förändringar i det nuvarande skolsystemet. Därest detta i något fall ar möjligt, bör dylikt försök sa anordnas, att resultat kan ernås redan med utgången av läsåret 1925-1926.
Enligt statsrådsprotokollet innefattar det sistberörda bemyndigandet bi. a., rätt för departementschefen att dels tillkalla högst fem sakkunniga för att i enlighet med de av honom anförda grunder verkställa ytterligare bearbetning av frågan om det svenska skolväsendets organisation, dels, om sa skulle visa sig erforderligt, tillkalla särskild sekreterare åt de sakkunniga eller uppdraga åt en av de sakkunniga att tillika tjänstgöra såsom sekreterare, dels ock, där för handläggning av viss i utredningen ingående fråga ytterligare sakkunskap befinnes erforderlig, för sådan frågas behandling tillkalla särskild sakkunnig, dock för varje dylik fråga ej mer an en person. *
Att en sa vittomfattande fråga, som skolkommissionens utredning och förslag avser, sakkunniga tillkallats för att inom ecklesiastikdepartementet biträda med ytterligare bearbetning av det samlade materialet, efter det myndigheterna inkommit med sina infordrade yttranden i frågan, ar ju ingenting att förundra sig över. En dylik åtgärd har vid flera föregående tillfällen måst tillgripas, då digra utredningar i andra frågor förelegat.
När man laser det ovan anförda uttalandet till stadsrådsprotokollet, finner man emellertid, att det nu ar fråga icke sa mycket om bearbetning av det ovan berörda materialet som fastmer om en helt ny utredning av frågan i hela dess vidd och enligt nya av den nuvarande ecklesiastikministern givna direktiv. Skolöverstyrelsen skall med tillhjälp av en särskild sakkunnig utreda kostnadsfrågan, hrr Dahlgren, Bruce och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
