Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
646
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 33
Tribunen var fylld av sångare och musikanter, lärare och lärarinnor allesamman, vilka skulle medverka vid den kantat, som ingick i programmet för fästen. Denna kantat var författad av Skoleinspektör Kappel Böcker och musiken till densamma komponerad av Viceskole-direktor Holger Rutzebeck. En lärarinna och tre lärare medverkade som solister. Vi citera ånyo Berlingske Tidende.
Emellertid fylles salen. Där äro svenska och norska gäster, undervisningsministern fru Nina Bang, kyrkoministern, en del mini-steriella ämbetsmän med kontorchef G-raae i spetsen, Köpenhamns magistrat representerad av borgmästarna Kaper og Jensen, skoldirektörerna Fossing, Thorbj0rnsen, Frederiksberg, og Vinten, Gentofte, professorerna Larsen og Steenberg, den nye föreståndaren för Statens Leererhejskole, Vilh. Rasmussen o. s. v.
Representanterna för S. A. F. utgjordes av föreningens ordförande och vice ordförande, hrr C. Lidman och Värner Rydén, samt fröken Karola Pålsson.
Mötet öppnades av föreningens ordförande, vice skoldirektören i Köpenhamn H. A. Svane. När han besteg den danne-brogsprydda talarstolen, mottogs han med skallande applåder. Han hälsade de tillstädeskomna representanterna för Danmarks skolmyndigheter och representanterna för Sveriges och Norges lärarföreningar liksom ock alla, som kommit på grund av den offentliga inbjudningen, välkomna och framförde en till mötet ankommen hälsning från landets konung.
Därefter uppfördes första delen av den i pompös stil hållna stämningsfulla kantaten.
Denna mottogs med kraftiga bifallsyttringar, varefter hr Svane höll det egentliga fästtalet. Detta innehöll en återblick på föreningens arbete under de senaste 50 åren, varunder tal. även erinrade om de mera betydande personer, som under denna tid ägnat sina krafter åt arbete för föreningens mångahanda uppgifter. Han slutade med uttalände av den förhoppningen, att Danmarks Lserer-forening måtte fortfarande vara till gagn och stöd för folkskolans lärarkår och bidraga till att underlätta arbetet i den danska folkskolan, sa att det utföres i en sund, dansk och kristlig anda, varpå följde ett kraftigt leve för Danmarks Laererforening.
Sedan ytterligare en del av kantaten utförts, höll undervisningsministern Nina Bang ett längre tal och erinrade därvid, att vi äro i färd med att skapa en ny skola.
Den sociala åtskillnad, yttrade ministern, som utmärker den gamla skolan, håller på att försvinna för en mera allmän känsla av kamratskap. Vi böra förstå, att det ar en ny tid, som ar inne, och att skolan har den viktigaste uppgiften att fylla under omdaningsprocessen.
De krav, som från lärarföreningens sida framställts angående en bättre utbildning, stå i fullkomlig överensstämmelse med min uppfattning. Detsamma gäller frågan om upphävandet av den gamla fördomen, en
kvarleva från medeltiden, angående sättet for skolans tillsyn.
Som ett vittnesbörd om min syn på folkskolan vill jag meddela, att en ändring nu företagits i den del av finanslagen, som rör undervisningsministeriet. Förr kom universitetet först, därefter de högre läroanstalterna och sist folkskolan. I det förslag, som nu utarbetats, har folkskolan satts i spetsen, därefter komma de högre skolorna och sist universitetet. Hon slöt sitt tal med en hälsning till den jubilerande föreningen.
Undervisningsministerns tal mottogs med stormande jubel. Ordföranden tackade henne och uttalade förhoppningen, att det matte lyckas henne att i riksdagen genomföra de planerade lagförslagen.
Därefter erhöllo Sveriges och Norges lärarföreningar tillfälle att genom sina resp. ordförande, hrr Kirkhusmo och Lidman, bringa den danska broderföreningen sina hälsningar.
Å Sveriges allmänna folkskollärarföre-nings vägnar överlämnade folkskolinspektören Carl Lidman till den danska lärarföreningen en konstnärligt utförd adress, vars lydelse synes av bilden å första sidan, och vilken innefattats i en pärm av äkta marokäng med vinjett i hand-drivet läder, förgylld och infälld med mosaik i frampärmen. Adressen har levererats av firman Beck & Son, Stockholm, och textningen har utförts av fröken Lydia Skottsberg. Hr Lidmans hälsningsanförande hade följande lydelse:
Högt ärade församling!
Ordföranden i Danmarks Lsererforening har haft godheten lämna mig tillfälle att få framföra ett tack och en lyckönskan från Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Först vill jag till Danmarks Laererforening hembära ett tack för den inbjudan, som centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening haft äran mottaga, att låta sig representera vid Danmarks Lsererforenings femtioårsjubileum och dess nionde skolmöte.
For de vänliga hälsningsord ordföranden i Danmarks Laererforening nyss riktat till den svenska föreningens representanter uttalar jag vart vördsamma hjärtliga tack.
Det ar mig lika kärt som angenämt att därnäst få framföra Sveriges allmänna folk-skollärarförenings och dess centralstyrelses hälsning och lyckönskan till Danmarks Lae-rerförening, som med glädje och berättigad stolthet kan blicka tillbaka på och i dag celebrera en för den danska folkskolan och dess lärarkår betydelsefull verksamhet under ett halft århundrade, allt under det föreningen kraftigt tillväxt i yttre omfattning och inre styrka.
Danmarks Lsererforening har i flera avseenden utgjort ett efterföljansvärt föredöme för den svenska föreningen.
Då under ar 1879 initiativ togs inom Stockholms folkskollärarförening till en sammanslutning mellan svenska lärarföreningar till större gemensamhet i deras strävanden, skedde detta icke blott i riktig uppskattning av sammanslutningstankens varde i allmänhet utan tillika under bestämd hänvisning till föredömet från Danmark. Och Emil Hammarlunds förslag, att den svenska allmänna folkskollärarföreningen skulle organiseras i väsentlig överensstämmelse med den fem ar tidigare stiftade Danmarks Leererforening, vann enhällig anslutning. Med skiljaktighet givetvis i detaljer förete de bada föreningarna, den danska och den svenska, allt fortfarande väsentliga likheter i avseende på organisation, styrelse och arbetssätt. Jämväl i sin strävan att förena skilda
krafter till gemensamt, enigt arbete för höjandet av gkolan och dess lärarkår och genom de resultat, som härigenom vunnits, har Danmarks Laererforening givit vår svenska förening väckande föredömen och impulser.
Jag tillåter mig att i det hänseendet erinra allenast om tillkomsten för över tjugu ar sedan av den danska folkskollagen, vilken innebar för dåtida förhållanden sa betydande framsteg, att Danmarks folkskola och dess lärarkår vid den tiden i flera hänseenden kom att stå framför Sveriges. Det erkändes då allmänt och oförbehållsamt, att Danmarks Lsererforening och dess centralstyrelse genom klok och besinningsfull men på samma gång energisk verksamhet, ett utredande arbete under åratal, mäktigt bidragit till lagens genomförande.
Danmarks Laererf orening hade givit ett eklatant exempel på det uthålliga, samfällda arbetets betydelse, på betydelsen för folkskolväsendets utveckling av ett målmedvetet, konsekvent föreningsarbete.
Föredömen av den natur, jag här genom ett enda exempel tillåtit mig bringa i erinran, ha givetvis varit i hög grad ägnade att utöva ett gynnsamt inflytande på inriktningen av och intensiteten i den svenska föreningens strävanden.
Under de senaste aren har samarbetet mellan de nordiska ländernas allmänna lärarföreningar blivit livligare och tagit delvis andra former, an vad tidigare varit fallet. Detta samarbete har ägt rum genom skriftväxling, genom utbyte av litteratur rörande skolan och folkbildningen ävensom vid lärar-möten. Men framför allt har det åstadkommits genom tidvis anordnade, personliga sammanträffanden mellan centralstyrelserna för de danska, norska och svenska allmänna lärarsammanslutningarna i syfte att bereda tillfälle till tankeutbyte och utbyte av samlade erfarenheter. Det skall vid detta tillfälle tacksamt erkännas, att initiativet härtill togs av Hovedstyrelsen för Danmarks Lsererförening.
Känslan av samhörighet mellan de nordiska folken gör sig glädjande nog allt livligare gällande på alla områden, främst kanske dock i fråga om skolan och ungdomen.
Under sådana förhållanden ar det för oss, representanter för Sveriges allmänna folkskollärarförening, dubbelt kärt att här vid detta möte i den vackra danska huvudstaden få till Danmarks Lsererforening överbringa den svenska föreningens och dess centralstyrelses hyllning och lyckönskan till femtioårig gagnande och framgångsrik verksamhet.
Centralstyren har velat hugfästa den svenska föreningens hyllning genom överlämnande av en adress. Den har följande lydelse: (Se bilden.)
Telegrafiskt ingingo hälsningar från danska lärarföreningar samt från svenska, danska och norska lärare, församlade till möte vid Gudbrandsdalens folkhögskola.
Följde sa mötesförhandlingarna, vilka pågingo under återstoden av dagen och fortsattes den följande. Av frågor, som voro upptagna på programmet, må nämnas:
Skolförhållanden utmed sydgränsen, Hem-bygskultur och den danska skolan, Skriv-undervisningen under de senaste 50 åren och demonstration av metodisk skrivunder-visning med cirka 100 lärare och lärarinnor som elever, Undervisningsfilm (kolbrytning i Skottland), Huvuddragen av folkskolans utveckling under de senaste 50 åren, Om nyare undersökningar i experimentell pedagogik med särskild hänsyn till intelligensprov, Uppvisning i simning och livräddning å badanstalten Helgoland.
Första dagen afslutades med en stäm-ningsrik konsert i Frue Kirke och andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
