Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
650
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 33
ket. Det ar då under sken av omtanke om ungdomen och i avsikt att förekomma »överansträngning», som dylika skriftliga förhör avböjas. Men sk. själv tvekar ej att påyrka skriftligt prov i kemi för att kompensera bortfallande matematisk skrivning. Ej heller kan det skriftliga provet i och för sig framkalla någon överansträngning; det skulle då vara på grund av grundligare förberedelse vid de för varje timme givna läxuppgifterna, men det var ju detta, som skulle vinnas, den säkrare överblicken, det fastare greppet, grundligheten, pålitligheten. Skulle allt detta vara av ondo? Och huru förena avböjande härutinnan med den oupphörligt återkommande satsen, att »det högre skolväsendets nuvarande standard må ej genom reformen äventyras, vilket måste medföra en sänkning av hela den nationella kulturnivån»?
I de bägge skrifter, som utarbetats inom skolöverstyrelsen som samfattningar av ut-utlåtanden och yttranden i anledning av sk:s bet., hänvisas i fråga om folkskolornas arbetsresultat och den undermålighet, som vidlåder dem, farliga hinder för dessa skolors blivande roll av grundskolor för realskolan och gymnasiet, till svagheten hos folkskolalumnerna i räkning och rättstavning av svenska. Det ar säkerligen ej utan skäl, som dylika anmärkningar framställts, men oöverkomliga äro väl dock ej dessa brister, blott man i tid möter dem, således ej för upp i klasserna svagt förberedda element, utan hellre låter dylikt lär j ungmaterial få tid på sig att fylla luckorna. Också vad folkskolan angår, gäller vad nyss sagts om läroverket: försiktiga flyttningar från en lägre avdelning till en högre, således med iakttagande av väl behärskade kurser inom den lägre klassen såsom oeftergivligt villkor för flyttning till den högre. Hemmen böra i god tid göras bekanta med lärogångens resultat och manas till medar-bete, ifall dessa befinnas nedanför rimliga och nödvändiga anspråk. Att vederbörande stadga ej skall lägga oöverstigliga hinder i vägen för ett klokt förfarande i denna riktning, tör väl vara självfallet. Om svårigheter möta, må de avlägsnas.
En revision av kursplanerna påyrkas av minoriteten inom skolöverstyrelsen (= läroverksavdelningen). For sa vitt därmed avses skärptare ytterlinjer för undervisningen, vad som ar väsentligast att iakttaga, vad som ej får lämnas å sido, bör ett dylikt yrkande hälsas med bifall. Man har uttalat den förmodan, att därmed skulle åsyftas nedskrivning i kursernas omfattning. Därmed vare hur som helst. Visst ar, att gymnasiets undervisning tarvar omfattande och framför allt bindande undervisningsplaner, utan vilka mycket av det, som nu befinnes lösligt och undermåligt, hotar att bita sig fast även under an aldrig sa väl genomtänkta organisationsformer. (Se På tal om läroverksreformen s. 252- 253.)
Summa. Där inom nu förefintliga or-
ganisationsformer det befinnes eller för ej länge sedan befunnits, att i trots avgivna föreskrifter eller på grund av bristande dylika eller frånvaro av åtlydnad för dem, som finnas, dylika konstitutiva svaghetsmoment inrotat sig, vare sig i folkskola eller läroverk, borde först övervakande myndigheter, lokala eller stående ovanför, sedan lärarkrafter i utövning av sitt yrke låta sig angeläget vara att avlägsna denna svaghet, att till vinnande av detta syfte tid efter annan pröva, huruvida väsentliga delar av nyligen genomgångna kurser verkligen behärskas, att bereda de svagare lär j UD g-arna tillfälle att fylla bristerna och att ej till högre avdelning eller lärokurs ad-mittera, utan att luckorna fyllts.
Utan ett dylikt tillvägagångssätt utbildar sig lätt och sprider sig snart ett låt-gå-system, som under förevändning av omtanke om de ungas krafter och hälsa urartar till ett beskedlighetssystem, som ar motsatsen till ordnat och planmässigt skolarbete. Avgivna vitsord bli lätt innehållslösa och tomma ord, godkända examina vid avslutade kurser te sig mer som kvitton över erlagda avgifter, och den faran ar ej utesluten, att t. o. m. överordnade myndigheter låta sig medryckas och förfalla till en rent byråkratisk uppfattning, att godkända avgångsbetyg nödvändigtvis måste följa ett passerande genom avdelningarna, hur torftigt detta an ägt rum.
(Forts.)
Nya författningar.
I Svensk författningssamling ha utkommit följande nya författningar:
Nr 358.
SkoloTerstyrelsens kungörelse angående fast ställande ar Yissa tabeller för uträkning ar dyrtidstillägg åt lärare yid folk- och småskolor samt yissa sjukyårdsanstalter, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och Yissa småskolseminarier;
given Stockholms slott den 18 juli 1924.
På grund av kungl, kungörelsen den 4 juli 1924 (nr 319) angående fastställande av det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen ra. m. har skolöverstyrelsen, nied upphävande av överstyrelsens kun-förelse den 14 april 1924 (nr 75) i vad samma ungörelse avser fastställande av tabeller, fastställt nya tabeller* att från och med början av tredje kvartalet 1924 tills vidare tjäna till hjälp vid uträknandet av dyrtidstilläg-get åt lärare vid folk- och småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskolseminarier; skolande därvid de genom överstyrelsens kungörelse den 25 juli 1923 fastställda anvisningarna fortfarande vara gällande.
Stockholm den 18 juli 1924.
.B. J:son Bergqvist. J. Engvall. Gustaf Redelius.
* Tabellerna äro här uteslutna. De kunna erhållas genom skolöverstyrelsen.
Nr 364.
Lag om ändrad lydelse av 33 § i lagen den 13 juni 1919 (nr 294) om kommunalförbund;
given Stockholms slott den 13 juni 1924.
Vi GUSTAF, etc., göra veterligt: att Vi, med riksdagen, funnit gott f or ordn a, att 33 § i lagen den 13 juni 1919 om kommunaiför–hund skall erhålla följande ändrade lydelse:
Vad i denna lag ar stadgat angående kommunalförbund gälle ock i fråga om sammanslutning av olika skoldistrikt för vårdande av angelägenhet, som avses i folkskolstad-gan; åliggande det konungens befallnings-hävande att i ärende, som här avses, inhämta yttrande av skolöverstyrelsen.
Denna lag träder i kraft den l januari 1926.
Det alla, etc. Stockholms slott den 13 juni 1924
GUSTAF.
Gr. Malm.
Nr 367.
Lag om ändring i yissa delar ar lagen
den 25 juni 1909 (nr 81 s. 1) angående
folkskolyäsendet i Yissa städer;
given Stockholms slott den 13 juni 1924.
Vi GUSTAF, etc., göra veterligt: att Vi, med riksdagen, funnit gott förordna, att §§ l, 3, 6 och 13 i lagen den 25 juni 1909 angående folkskolväsendet i vissa städer skola erhålla följande ändrade lydelse:
§1.
I stad, där stadsfullmäktige finnas och Konungen på framställning av stadsfullmäktige eller kyrkostämma därom förordnat, skall folk- och fortsättningsskolväsendet utgöra en för hela staden gemensam angelägenhet, vilken staden såsom kommun har att vårda.
I sådan stad–––- - avgift.
§3.
I - - - - stadgas.
Med - - - - infordras.
Det åligger folkskolstyrelsen att före den 15 oktober varje ar till stadsfullmäktige avgiva förslag till nästföljande års utgifts-och inkomststat rörande folk- och fortsättningsskolväsendet; skolande i utgiftsförslaget intagas de utgifter, som redan äro beslutade att under det nästföljande året utgå, ävensom de, vilka styrelsen därutöver anser av behovet påkallade att under samma ar utgå, samt i inkomstförslaget^ upptagas de inkomster, som för det nästföljande året äro eller anses vara att påräkna.
Där - - - - fortsättningsskolan.
§6.
Folkskolstyrelsen–––––––därom.
I –––– kyrkan.
Ärende–––––––ense.
Av–––––- anmälas.
§ 13.
1. Där denna lag träder i tillämpning, skall, för sa vitt ej på därom gjord framställning Konungen annorlunda förordnat, staden omedelbart övertaga de rättigheter, stadens församling eller församlingar hava till egendom och medel, som anslagits till eller användas för folk- och fortsättningsskolväsendet, samt ikläda sig skyldighet att fullgöra de förbindelser i fråga härom, för vilka församlingen eller församlingarna häfta.
2. De–––––––stadsfullmäktige.
3. Angående–––––––stadgat.
Denna lag träder i kraft den l januari
1926.
Det alla, etc. Stockholms slott den 13 juni 1924.
GUSTAF.
Sam. Clason.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
