- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
712

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

712

SVENSK LÄRARETIDNING.

Nr 36

ledig. I annonsen heter det, att till befattningen må anmäla sig »sökande med akademisk examen och helst folkskollärarexamen». Några flera meritkrav nämnas ej.

Vad som sålunda ar det primära i det förevarande fallet ar »med akademisk examen». Huruvida denna skall ha koncentrerat sig på teologi, filosofi, juridik eller medicin ar en ovidkommande sak, blott det ar akademisk examen. Det sekundära för inspektörsbefattningen vid den nämnda stadens folkskolväsen ar folkskollärarexamen. Finns den, ar det ju bra, finns den ej, sa tycks detta också vara bra. Vad som sedan ar alldeles betydelselöst/ar förtrogenhet med folkskolväsendet och erfarenhet från egen undervisning på folkskolans fält! Intet ord nämner annonsen härom.

Det ar snart på tid, att något göres emot det oskick, rent ut sagt, som på förberörda område alltför länge fått fortfara. På alla andra samhällslivets verksamhetsområden gäller, att den, som skall inta en ledande ställning, bör känna det företag, inom vilket han skall arbeta.

Men detta ar ej klart beträffande skolväsendet i vissa städer. Det har givits exempel på inspektörstillsättningar, där det för den utomstående har tett sig, som om tjänstgöring i katedern varit nära nog diskvalificering i stället för merit. Att ett sådant förhållande icke kan väcka lärarkårens respekt eller förtroende för skolstyrelsen eller den nye inspektören, ar självfallet.

Att en och annan inspektör, som tillsatts efter tämligen ovidkommande synpunkter, sa småningom utvecklat sig till en god skolman eller åtminstone till en dräglig ämbetsman, bevisar här ingenting. Meningen har väl dock icke varit, att befattningshavaren skall under åratal använda befattningen som en elementär lärokurs just i dess handhavande.

Det må för säkerhets skull utsägas att värdet av akademisk examen icke bestrides, icke underskattas. Tvärtom. Men detta bör få vara detta även här. Lika visst som en juridisk examen erfordras för en domare, en teologisk för en präst, en medicinsk för en läkare, en filosofisk för en ämneslärare vid ett läroverk m. m., lika visst ar det, att ingen av dessa examina ar ensam för sig en bärande merit för en folkskolinspektörsbefatt-ning. En teologisk examen garanterar grundlig sakkunskap i ett av folkskolans läroämnen, en filosofisk examen i exempelvis historia och geo grafi motsvarande kunskap i dessa ämnen, men därmed ar också den stora »grundligheten» slut. Och denna grundlighet i ett eller annat av skolans ämnen uppväger icke frånvaron av förtrogenhet med folkskolans elevuppsättning, arbetsmetoder, orga-

nisation och stadgar. Vad ett folkskolväsen behöver ar en i folkskolarbetet förfaren, praktisk och handlingskraftig person, som med sitt hjärta tillhör folkskolan, en person, som kan uppgöra väl avvägda förslag beträffande skolans arbete och förbättring, som kan lägga sitt arbete sa, att han får de anslagsbeviljande myndigheterna med sig, och som slutligen kan genom sin gärning förvärva aktning och tillit såväl hos barnens föräldrar som ock hos den kår, vars ledare han ar avsedd att vara. Detta vinnes icke och garanteras icke genom blotta kravet »med akademisk examen».

Man hör ibland det talet föras, att den, som skall handha ledningen av en kommuns skolväsen, bör känna till vetenskapliga arbetsmetoder. Det medgives, att något ligger i detta, men den nämnda kännedomen ar dock icke sa viktig, att den bör köpas till vad pris som helst. Den kan aldrig kompensera en bristande kännedom om de psykologiskt och pedagogiskt riktiga arbetsmetoderna i folkskolan.

Vad som till sist torde vara grundorsaken till vissa skolstyrelsers förfarande vid tillsättningen av folkskolinspektörer ar en nedärvd, ofta oreflekterad, fetischistiskt betonad dyrkan av »lärdom». Vår tid har emellertid ringa respekt för den, för såvitt den ej kan manifestera sig i praktiska resultat. Många misslyckade utnämningar av f olkskolinspektörer med akademisk examen som hart när enda merit torde ha ytterligare minskat denna respekt.

Ifrån folkskolans sida måste det sägas rent ut, att en annons som den citerade visar en sådan obekantskap med folkskolan och ett sådant förakt för det arbete, som där utföres, och för de erfarenheter, som där förvärvas, att en bestämd gensaga ar väl på sin plats. Det synes icke vara förmätet att hoppas, att skolans högsta myndigheter skola ha sin uppmärksamhet riktad på den skråköpingspolitik, som länge på hithörande område bedrivits och som borde hava sett sina bästa dagar.

De sakkunniga

for ytterligare bearbetning av frågan om skolväsendets organisation börja sitt arbete den 4 september. Lokal har upplåtits i ecklesiastikdepartementet.

All prenumeration (även pr kvartal) å tidningen göres alltid i närmaste postanstalt aldrig å tidningens exp.

Seminarierna. På särskilda av lärarna i musik vid folkskolseminariet i Linköping Otto Sandberg och läraren i manlig slöjd därstädes Gustaf Olsson gjorda ansökningar har k. m:t medgivit, att beträffande läsåret 1924-1925 en var av Sandberg och Olsson må erhålla ersättning för intill 34 veckotimmars undervisning.

Folkskolinspektionen. Folkskolinspektören i Sydsmålands östra inspektionsområde E. E. Svänsson har beviljats tjänstledighet för sjukdom fr. o. m. den l september 1924 t. o. m. den 20 december 1924 med rätt för honom att, därest hans hälsotillstånd sa skulle tilllåta, därförinnan inträda i tjänstgöring. Vikarie ar folkskolläraren Vilgot Peterson, Oskarshamn.

Förkortning av undervisningstiden.

Skolöverstyrelsen har medgivit, att, då det under byggnad varande skolhuset inom Normlösa församling bör kunna tagas i bruk till nästkommande vårtermin, undervisningstiden vid ifrågavarande skola må under tiden fr. o. m. den l oktober 1924 t. o. m. höstterminens slut samma ar inskränkas till 24 undervisningstimmar i veckan.

Uppskov med ledigförklarandet av

en ledig ordinarie småskollärarinnetjänst vid Skövde folkskola har medgivits intill den l juli 1925.

Skolväsendets ordnande. Enligt det for Södra Vi skoldistrikt gällande reglementet skola folkskolorna vid Ahl och Björkhult vara anordnade enligt litt. E i 1900 års normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor.
Efter det domkapitlet i Linköping vid särskilda tillfällen beviljat skoldistriktet uppskov med införande av nämnda skolform vid ifrågavarande skolor, anhöll Södra Vi församling i skrivelse den 31 juli 1923 hos domkapitlet om ytterligare uppskov med omorganisationens genomförande till den l januari 1927.
Genom beslut den 27 febr. 1924 prövade domkapitlet på grund av vad i målet förekommit skäligt stadfästa följande av vederbörande folkskolinspektör i avgivet yttrande föreslagna tillägg till § 2 mom. 2 i det för skoldistriktet gällande reglementet.
»Övergångsstadgande: Intill senast den l januari 1927 må BjÖrkhults skola vara anordnad enligt andra D-formen och intill senast den l juli 1925 må Åhls skola vara anordnad enligt andra C-formen».
Häri har församlingen sökt ändring, under yrkande att jämväl med omorganisationen av Ahls skola måtte få anstå till den l januari 1927. Tillika har församlingen anhållit, att ifrågavarande skolor måtte få bibehållas vid sina hittills-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0720.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free