Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
716
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 36
förslag till frågans lösning. Betänkandet, daterat den 31 jan. 1908, hemställde i likhet med petitionärerna, att klockarinstitutionen såsom varande alldeles föråldrad, för flertalet församlingar obehövlig och hinderlig för musikledningen, skulle avskaffas och ersättas med kantorstjänster jämte, där orglar funnos, av organistbefattningar. Båda de senare uppdragen kunde dock innehavas av samma person. Utlåtandet gick sa långt i reformvänlighet, som det den tiden ansågs möjligt; och om det blivit upphöjt till lag, hade det utgjort en grund, som dugt att bygga vidare på. Men detta insågo icke ett par musikdirektörer i Göteborg, vilka föranstaltade begäran hos k. m:t om en ny utredning. Och de blevo bönhörda över förväntan. Visserligen hade kommittébetänkandet varit ute på remiss och i allmänhet blivit tillstyrkt av vederbörande myndigheter, och ecklesiastikministern hade ställt i utsikt att framlägga detsamma för 1908 eller senast 1909 års riksdag. Men i följd av oppositionsskrivelsen lades det nu på hyllorna under fyra ar. Ville icke kåren själv nöja sig med antagliga förbättringar, sa finge den vänta. Då långt omsider organistföreningarnas centralstyrelse samt enskilda kärmedlemmar togo sig friheten erinra om saken, fick hovrättsrådet K. J. Ekman, som förmodligen gick i disponibiiitet, den l febr. 1912 i uppdrag att verkställa den nya utredning, som göteborgare och några få meningsfränder till dem begärt. Men icke ens oppositionens ledare fick något inflytande på arbetet. Hr Ekman tog sig en betänketid på tre ar. Det gällde att icke förhasta sig. Efter flera påminnelser blev hr Ekman färdig med en s. k. promemoria, daterad den 7 jan. 1915. Men den befanns vara av sa enkel beskaffenhet, att den icke ens resulterade i vanlig remiss. I stället tillsattes på k. m:ts uppdrag redan påföljande 20 jan. en tredje sakkunnigkommitté- Denna arbetade fort, om icke precis grundligt, och framlade den 19 maj s. å. ett förslag, enligt vilket klockarinstitutionen icke borde avskaffas utan ersättas med en kantorsinstitution, som i sig skulle innefatta trefalden organist, kantor och klockare. Förslaget, som befanns i vissa stycken ganska reaktionärt, avstyrktes icke allenast av flertalet under remiss hörda myndigheter, utan även centralstyrelsen för Sveriges al 1m. folkskollärarförening och Sv. Ltg gjorde graverande anmärkningar mot detsamma. Följden blev en utredning nr fyra, särskilt angående arten och värdet av till klockares och organisters avlöning anslagna boställen och jordar. Regeringsrådet Gabr. Thulin, som den l okt. 1915 erhöll det nya uppdraget, tog saken ytterst grundligt. Efter fyra års omfattande arbete avgav han i sept. 1919 ett digert betänkande med lagförslag, allt omfattande 1,287 kvartsidor. Dock befanns utredningen ännu icke till fyllest. Den 21 nov. tillsattes en fyr-
man nakammitté med hr Thulin såsom ordförande. Efter ett arbete under högtryck framlade den lag- och stadgeförslaget nr 5 den 6 mars 1920. Alla sidor av det gamla spörsmålet rörande såväl församlingar som tjänsteinnehavare voro däri beaktade.
Enligt förslaget skulle socknarna indelas i kantorsdistrikt, omfattande en eller flera församlingar inom samma pastorat. Kantorstjänsterna kunde vara antingen självständiga (full livsuppgift) eller begränsade (bisysslor). De senare klassificerades i en högre och en lägre grad. Självständig kantor borde anställas i stora och folkrika socknar, kantor med begränsad tjänstgöring i medelstora och små församlingar eller där de ekonomiska förhållandena ej med gåvo den bättre anordningen. Såväl indelningen i kantorsdistrikt som bestämmandet av tjänsternas art skulle prövas av vederbörande domkapitel. Kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring kunde fortfarande lagligt förenas med folkskollärar-tjänst (skolkantor). Härför krävdes dock, att ortens folkskolinspektör icke hade något att erinra mot föreningen. Men avstyrkte han förslaget, naturligtvis på anförda och vägande skäl, förflyttades avgörandet från domkapitlen till kungl, skolöverstyrelsen. Dylikt gällde vissa gränsfall, där kantorstjänsten antingen syntes sa omfattande, att arbetet för densamma kunde verka hindrande för lärartjänsten, eller avlöningen för den kyrkliga sysslan vore för låg. I senare fallet gällde nämligen att hindra det hittills mycket vanliga av domkapitlen tyvärr tolererade missbruket, att kyrkotjänsten uppehölles på bekostnad av lärarlönen. - Innehavare av kantorsbefattning av högre grad skulle ha avlagt kyrkomusikerexamen (ungefär motsvarande nuvarande lagenliga organist- och kantorsexamina tillhopa). Kantor av lägre grad behövde däremot endast prestera kantorsbetyg (ungefär =1881 års kyr k os an gar examen + hjälplig färdighet i orgelspelning). Kantor bleve alltid kyrklig tjänsteman och icke s. k. betjänt. Klockarinstitutionen avskaffades utom för mycket stora och folkrika församlingar. Den nya kantorns tjänstgöring skulle omfatta följande uppgifter: l:o) att upptaga och leda församlingssången, 2:o) att sjunga vid jordfästningar, 3:o) att undervisa konfirmander i kyrkosång (6 timmar årligen för varje avdelning) samt öva och leda församlingskör, 4) att tillse att psalmnumren uppsättas å därför avsedda tavlor, 5) att vårda kyrkans orgel och stämma dess rörverk, 6) att vid sjukdom eller annat hinder för pastor verkställa äktenskapslysning, uppläsa allmänna kungörelser och eventuellt utföra mässfallsgudstjänst, 7) att öva tillsyn över kyrkan och dess inventarier samt över kyrkobetjäningen, biträda med kyrklig uppbörd samt anteckna nattvardsgäster, där sa ar brukligt, 8) att därför hava en viss bestämd expeditionstid samt slutligen, endast for självständig kantor, 9:o) att någon dag i veckan bi-
träda å pastorsexpeditionen samt vid förskrivning och mantalsskrivning. Utom den rent musikaliska uppgiften skulle kantorn alltså vara ett slags kyrklig syssloman eller kamrer. Däremot finge domkapitlen icke för honom utfärda någon stiftsinstruktion. - Maximilönerna skulle bliva: a) för självständig kantor 2,400 kr. kontant årligen jämte bostad och, om möjligt, trädgård och bränsle, där boställe ägde mosse eller skog, b) för kantor med begränsad tjänstgöring av högre grad 1,200 kr. och av lägre grad 800 kr. kontant (inga naturaförmåner). Dyrtidstillägg skulle följa som för andra tjänstemän samt personlig och familjepension. Höjning av lönen kunde beviljas av kyrkostämma och sänkning medgivas av domkapitlet, där ej helgdaglig tjänstgöring förekomme, eller man eljest ej ansåges kunna utbetala laglig lön.
(Forts.)
De kommunala ungdomsskolorna.
Nya allmänna högre folkskolor. K.
m:t har erkänt Borås och Kopparbergs högre folkskolor såsom allmänna högre folkskolor fr. o. m. höstterminen 1924.
Kommunala mellanskolan i Malmö.
K. m:t har bifallit en av styrelsen för kommunala mellanskolan i Malmö gjord ansökning, .att undervisningstiden för biträdande föreståndarinnan vid skolan måtte för läsåret 1924-1925 få nedsättas till 19 timmar i veckan.
Kommunala mellanskolan i Eslöv.
K. m:t har medgivit, att fr. o. m. höstterminen 1924 tills vidare under den tid, det med den kommunala mellanskolan i Eslöv förenade gymnasiet ar ställt under skolöverstyrelsens inseende, för sådan vid den kommunala mellanskolan anställd ordinarie manlig ämneslärare, som har full tjänstgöring, det i kungörelsen den 19 nov. 1918 ang. avlöning åt lärare vid kommunal mellanskola samt statsbidrag till sådan skola fastställda bidrag av statsmedel må utgå, även om läraren haft någon del av sin tjänstgöring förlagd till gymnasiet, dock under iakttagande, att dylikt bidrag ej må utgå för flera sådana lärare an som skulle erfordrats för den kommunala mellanskolan, därest samtliga vid densamma anställda ämneslärare haft sin undervisningsskyldighet dit förlagd, samt att ifrågavarande ordinarie lärares tjänstgöring till minst hälften fullgjorts vid den kommunala mellanskolan.
Kommunala mellanskolan i Boden.
K. m:t har förklarat sig ej finna skäl bifalla en av stadsfullmäktige i Boden gjord ansökning, att jämväl de ordinarie lärarna vid stadens kommunala mellanskola måtte tillerkännas rätt att i det kommunala gymnasiet fullgöra in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
