Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
726
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 37
åttiotal, som i ar hade förmånen att deltaga. Den utomordentligt effektiva anordningen med särskilda konversationslektioner som kompletterande moment till grammatik- och läsundervisningen, särskild litteratur- och konversationsgrupp, studentkurser, talrika föreläsningar på engelska och tyska och över hela linjen förstklassiga lärare borgar för kursens framtid.
Kursledare och lärare äro värda allt erkännande för ospard möda för att förena principerna »Största möjliga nytta» och »Största möjliga trevnad».
Tack hrr lärare, tack kamrater, tack I inbyggare i Karlskoga samhälle! På återseende!
Effe.
Språkkursen i Karlskoga,
D arf ich als schlichten, allzuschlichten Dank far das mir bei der Abfabrt von Karlskoga iiberreichte grosse Geschenk den geehr-ten Mitgliedern des Kursus Julius Grosse’s »Sehnsucht» in die Erinnerung zuriickrufen und damit gleichzeitig meiner Trauer iiber die zu schnell verflogene Zeit Ausdruck ge-ben?
Sehnsucht, auf den Knieen Schauest du himmelwärts, Einzelne Wolken ziehen, Kommen und entfliehen, Ewig hofft das Herz.
Liebe, himmlisch Wallén, Golden er Jugendzeit! Einzelne Strahlen fallen Wie durch Pfeilerh allen In das Leben weit.
Einsam in alten Tagen Lächelt Erinnerung; Einzelne Wellen scblagen, Rauschen herauf wie Sagen; Herz, auch du warst Jung!
E. Schunemann.
Från 17:e allmänna folkskollärarmötet.
Riktlinjer för folkskolbarnens
medicinsk-hygieniska
omvårdnad.
Föredrag av överläkaren med. dr C. A. Ljunggren, Trälleborg.
(Forts. fr. nr 36).
4. Hälsoarbetets organisation.
a. Förutsättningar.
Skolläkaren bör hava en utbildning, som motsvarar den av Holt angivna, sa att han fullständigt känner den nuvarande vetenskapens landvinningar och följer med dess utveckling, sa att han kan sprida kännedom därom till lärarna, barnen och allmänheten.
Lärarna böra vid våra seminarier eller genom fortbildningskurser bibringas kunskap om barnets normala fysiologiska och psykologiska utveckling och de viktigaste avvikelserna därifrån. Nu kunde ni svara: »Det gick väl här som i Frankrike. Det finns icke sa mycket att lära». De sista fem åren ha emellertid tack vare det rastlösa arbetet, som särskilt amerikanska forskare nedlagt, betydligt utvidgat vår kunskap på detta område, och på den mentala hygienens område ha franska
forskare lämnat synnerligen värdefulla bidrag till utvidgning av denna sa viktiga kunskap.
Ett gott samarbete mellan läkare ~och lärare ar absolut erforderligt, ty ingen av dessa kan ensam uträtta något av betydenhet av skal, som jag här ej behöver redogöra for. Min erfarenhet har varit, att det icke alls medför någon svårighet att organisera detta arbete. Ja, lärarna ha nära på gatt längre an jag själv i intresse. Sa omnämnde jag for en lärare, som särskilt var intresserad av fysisk fostran, att i Kristiania gjorts undersökningar över barnens fysiska förmåga och standardisering av densamma, och lämnade honom redogörelse härför. Till min förvåning gjordes vid alla skolor dessa prov på hans initiativ. För en annan lärare omtalade jag några gruppin-telligensprov, jag erhållit från Amerika och delvis översatt. Han fullbordade översättningen och lämpade den efter svenska förhållanden samt förklarade sedan, att flera lärare ville göra dylika prov, och slutresultatet blev, att i alla skolor blevo samtliga barnen prövade. Jag fick det bästa beviset för ett gott samarbete, då jag till en lärare sade: »Ni får nästa ar en ovanligt dålig klass, icke mindre an fjorton klena barn och sjutton, som enligt lärarens uppgift voro trötta och ouppmärksamma under lektionerna». Hansvarade bara: »Doktorn, ska vi tumma på att vi skola taga upp allesamman». Vi tummade, men jag gjorde det tillägget, att vi fingo hava minst 2 ar på oss.
Läkare och lärare böra intressera barnen själva för att förbättra sitt hälsotillstånd. För vikten härav skall jag sedan anföra klara bevis. En av Amerikas främste skolläkare, Emerson, har gjort följande uttalande. »Att väcka barnets eget intresse ar kanske den mest betydelsefulla uppgiften för att stärka dess halsa.
Dessa äro de viktigaste grundprinciperna.
b. Hälsoarbetet i skolan.
Beträffande själva arbetet i skolan vill jag nu angiva riktlinjerna härför i korthet:
Fullständig undersökning av det enskilda barnet för att upptäcka de kroppsliga och, sa vitt en engångsundersökning låter dem framträda, även dess andliga brister. Det tillkommer läraren, som ju dagligen följer barnen, att fullständiga denna senare viktiga uppgift. Vidare inhämtas upplysning om barnets föregående sjukdomar och hälsotillstånd och efterlyses, om i släkten finnas några särskilt anmärkningsvärda sjukdomar, speciellt tuberkulos eller sinnessjukdom. Detta för att få upplysning om barnets nedärvda anlag. Vidare bör noggrant efterforskas i detalj de förhållanden, i vilka barnet lever i hemmet, vilka upplysningar för de nyinskrivna barnen läkaren antecknar genom meddelanden från barnets målsman, som i vanliga fall ar närvarande vid denna undersökning. För de övriga barnen har läraren anskaffat uppgifter. Han lämnar också uppgift på barnets be-
gåvning, flit samt dess förmåga att följa med i skolan. Alla de sa samlade uppgifterna införas i förkortad form i tabeller, en for varje klass. Läkaren inför sina uppgifter och läraren sina. Dessutom finnes ännu en tabell för varje klass, som angiver barnets ålder, längd, vikt och standard.
För att beräkna standarden använder jag de i de amerikanska skolorna vanliga tabellerna, vilka angiva vad ett barn vid en viss ålder och en viss höjd normalt skall hava i vikt. Jag och min kollega Lavesson hava i flera tusen fall prövat deras tillämplighet på våra förhållanden och funnit dem användbara. Ett gott stöd härför fingo vi nyligen i Schiötz standardtabeller, vilka utarbetats efter mätning och Vägning av 10,000 norska barn. Hans standardsiffror stämde nästan på hektot med de amerikanska. En undervikt av 7 X på de mindre barnen och 10 /c på de större betraktas som ej normalt. Således, om ett mindre barn skulle enligt normaltabellen* väga 20 kilo men väger 18,8, sa betraktas det som normal vikt. Denna standardisering har en stor praktisk betydelse, ty barnet vill hava en bestämd uppgift, huru mycket det behöver öka för att komma upp till den normala gränsen och nöjer sig icke med något svävande uttalande. Dessutom får jag ett objektivt stöd för bedömande, huruvida ett barn ar klent eller icke. Emerson, som väl har den största erfarenheten på detta område, säger, att han knappast funnit ett barn med 7 % undervikt, som icke samtidigt har andra defekter, bland vilka han särskilt anmärker dålig hållning och frånvaro av ett friskt barns glada, hurtiga utseende. Vår erfarenhet här går i samma riktning. En synnerligen viktig undersökning göres även i alla skolorna på de nyinskrivna barnen, nämligen ett prov, om de äro tuberkelinfekterade eller icke.
Samen följas hela skoltiden genom på regelbundna tider tagna vikt- och längdmätningar samt standardisering, varvid de samtidigt inspekteras och deras defekter med tabellernas tillhjälp efterses. Dessa vägningar hava skett vid min skola fyra till fem gånger om året, vid andra sko-,lor tre gånger, nämligen september, januari och maj månader. Dessa vägningar anser jag vara av största betydelse. Det ar endast genom dem, som vi få en tillförlitlig objektiv kontroll på varje enskilt barn, om det utvecklar sig normalt eller ej, och härigenom kan jag även kontrollera vad verkan hygienisk-sociala åtgärder, såsom barnbespisning, kolonier, skolkök m. m. hava, ävensom resultatet av mitt eget bygienisk-medicinska arbete. Dessutom intresserar det i hög grad barnen. Ingen har förut frågat ef-
* Dessa tabeller, med anvisning for deras bruk, ställer jag gärna till de lärares förfogande, som äro intresserade att prova dem på sina skolbarn, emot att jag erhåller rapport om resultaten, ty det ar av stort intresse få erfarenhet härom från olika trakter av landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
