Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
750
SVENSK LÄKARETIDNiNG.
Nr 38
och medelstora städer årligen skulle hållas. Ombudens antal bestämdes redan nu efter städernas folkmängd på följande sätt:
stad med minst 10,000 men ej fullt 15,000 invånare skulle välja l ombud;
stad med minst 15,000 men ej fullt 30,000 invånare skulle välja 2 ombud;
stad med minst 30,000 men ej fullt 100,000 invånare skulle välja 3 ombud;
stad med minst 100,000 men ej fullt 200,000 invånare skulle välja 5 ombud;
stad med mer an 200,000 invånare skulle äga att utse 7 ombud. Denna skala bar sedan alltjämt tillämpats.
Som synes var det inte fråga om att grunda en ny förening med kretsar och medlemmar utan endast att skapa ett organ för samarbete mellan härför intresserade lärare i vissa städer. Efter denna norm, som visat sig sund och god, har också samarbetet alltsedan fortgått. Kongresserna ha aldrig strävat efter att vinna största möjliga tillslutning eller sökt åt sina beslut och uttalanden giva tyngd genom att hänvisa till det antal lärare, som kunnat anses stå bakom, utan helt enkelt nöjt sig med att förebringa de bästa möjliga utredningar, vilkas styrka fått sökas i sakskälens bärighet. Sammanslutningen har syftat till att rörande kommunala skol- och lönefrågor bereda anslutna städers lärare tillfälle till ömsesidigt bistånd och ökad vaken påpasslighet, men alltid lämnat åt de särskilda städernas lärarkårer att handla fritt och obundet.
Beträffande ärenden, som kunnat avse framställning till k. m:t, har såväl genom praxis som stadgar tydligen markerats, att kongresserna endast genom den stora allmänna föreningen önskat göra sådana hänvändelser. För att an ytterligare markera sin obrottsliga samhörighet med ifrågavarande förening har den bestämmelsen alltjämt tillämpats, att för valrätt och valbarhet vid utseende av kongressombud medlemskap av S. A. F. skulle gälla som ofrånkomligt villkor.
Kongresserna ha under årens lopp gjort ett stort antal framställningar till centralstyrelsen. Dessa ha mottagits med den största välvilja och förståelse, och i regel ha just de föreslagna åtgärderna vidtagits. Att utvecklingen därigenom skulle förts in på villospår eller undergrävt samhörighetskänslan inom lärarkåren torde knappast någon annan an hr Viktor Fredriksson ha upptäckt.
Samarbetet mellan de kongressanslutna lärarna har uppehållits dels genom korresponderande ombud, dels genom kongresser. Årsavgiften utgör 3 kr. för varje ombud, stad har rätt att utse. Tillslut] ningen har växlat, beroende på det skol] politiska läget eller andra omständigheter. Anslutna städer ha varit: 1911-20, 1912-24, 1913-22, 1914 till 1917-23, 1918-37, 1919-38, 1920-37, 1921- 33, 1922-30 och utgjorde 1923 26. För innevarande ar ka*i ännu ingen slutlig statistik framläggas, enär årsavgiften ej förfaller förr an den l november.
Från 19 städer har emellertid tills dato årsavgift inkommit.
Ingen institution bör överleva sig själv. Men huruvida de större städernas folk-skollärarkongresser böra ödmjukt fatta hr Fredrikssons framräckta silkessnöre och »i all tysthet avveckla», kanske de kunna få förbehålla sig rätten att själva avgöra.
Att de större och medelstora städerna ej sakna frågor, som alldeles särskilt röra deras förhållanden, ar en sa öppen och självklar sak, att den helt enkelt icke behöver bevisas. Att dylika ärendens dryftande av stadslärare utan landsbygdslärares medverkan skulle vara ägnat »att undergräva samhörighetskänslan» faller på sin egen orimlighet. I verkligheten förhåller det sig väl obestridligen sa, att lokala ärenden måste skötas av de lokala grupperna och allmänna riksangelägenheter av riksorganisationen, av vilka vi endast ha en, som veterligen förtjänar det namnet, nämligen S. A. F.
Vad som för övrigt ar huvudsaken för var och en, som ar höjd över skrå-och kråkvinkelsynpunkter, ar inte vem som presterar dragar- och påkörarkraften vid utvecklingsarbetet, utan att den anbringas i rätt riktning. De större städernas folkskollärarkongresser ha under årens lopp behandlat mer an 100 ärenden, förebringat erkänt goda utredningar och gjort en mängd uttalanden och framställningar. Det vore inte mer an mänskligt, om de därvid någon gång gjort misstag, och i den mån sa varit fallet, må de kunna klandras. Men att de skola ställas vid skampålen, för att de finnas till, och befallas att utlämna sina skalper till hr Viktor Fredriksson, då han behagar förklara en annan ännu helt ung sammanslutning för den allena saliggörande kyrkan, ar väl ändå något för starkt.
Under de många ar kongresserna ägt bestånd ha ett mycket stort antal av städernas mest kunniga, intresserade och vakna lärare nedlagt ett synnerligen betydelsefullt oegennyttigt arbete inom sammanslutningen. Ar efter ar ha de med betydande uppoffringar besökt kongresserna, ofta helt och hållet på egen bekostnad. Nu få de emellertid av hr Viktor Fredriksson veta, att drivfjädern varit ett »enskilt intresse», som till på köpet på något besynnerligt vis står emot det allmänna.
När senaste kongressen beslutat hos centralstyrelsen motionera om en frågas utsändande för dryftning i endast vissa stadskretsar av S. A. F., sa ar hr Viktor Fredriksson på det klara med att kongresserna vilja förleda centralstyrelsen »att lägga arbetssättet inom S. A. F. på en alldeles ny bog». Det ar tyvärr inte alltid som den dryga docerande tonen motsvaras av grundliga insikter. Om hr Viktor Fredriksson satt sig bättre in i det, varom han sökt undervisa andra, borde det ej varit honom fördolt, att centralstyrelsen redan beträtt den
farliga väg, för vilken han varnar. Ar 1907 utsändes sålunda ett ärende enbart till kretsar i städer med minst 8,000 invånare. Sa var det med den nya bogen.
Bristande kunnighet kan emellertid vara ursäktlig. Men vad skall man säga om att hr Viktor Fredriksson inte drar sig för att påstå, att Göteborg var orepresenterat vid senaste kongressen, ehuru han vet, att Göteborgs folkskollärarsällskap sände icke mindre an 7 representanter till nämnda kongress?
Beträffande anmärkningarna mot frågorna på kongressens program må endast framhållas, att de upptagna frågorna i regel antingen enbart rört städerna eller ock ha de behandlats från särskild stadssynpunkt. Om någon gång en fråga av mera allmän art dryftats, har sådant ärende upptagits på begäran av något kongressombud och behandlats endast i den mån detta kunnat ske, utan att annat ärende behövt bli lidande därpå. För övrigt ha kongressdeltagare och andra, som haft något att göra med dem, aldrig gjort anmärkningar mot programmen/Veterligen har hr Viktor Fredriksson på intet annat sätt haft med kongresserna att göra, an att han yppat en stark längtan att se dem förintade.
De större städernas folkskollärarkongresser höra inte till dem, som skadat folkskolans och lärarkårens sak. De ha tvärtom utfört ett betydelsefullt och nyttigt arbete. Om något skall sägas till kongresserna från deras sida, som inte deltagit i arbetet, kan det anständigtvis endast vara: Tack. Den som i stället söker axla allmänna åklagarens kappa och under en vävnad av okunnighet, illvilja och medveten osanning söker ställa kongresserna på de ankla-des bänk, han har dömt sig själv.
Kongressledningens arbetsutskott.
Vi skola själva i ett följande nr återkomma till hr Fredrikssons artikel.
Red.
Småskollärarinnors utbildning till folkskollärarinnor.
Uttalanden och önskemål.
Som bekant skall i Skara upprättas en tvåårig seminarieavdelning, varest småskollärarinnor skola föras fram till folkskollärarinneexamen. Då nu de närmare bestämmelserna för denna seminariekurs skola utarbetas, vore det av stor betydelse att höra olika tankar i ämnet.
Redaktionen vänder sig härmed till de i denna sak intresserade med anhållan om uttalanden i den föreliggande frågan. Dessa uttalanden kunna förslagsvis ansluta sig till någon eller några av nedanstående frågor:
I. Vilka fordringar böra uppställas för småskollärarinnas inträde i folkskolsemina-riet:
A. Med avseende på kunskaper och färdigheter:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
