Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 39
SVENSK LÄRARETIDNING.
struktioner. Men där domkapitlen ännu anse sig behöva sådana, kan man ju tillämpa de nio punkter, som innehöllos i lag- och stadgeförslagen av den 6 mars 1920 och som blivit godkända av kyrkomötet. Det bör räcka.
Folkskolinspektörer och församlingar klaga somligstädes över bristen på sökande till förenade lärar- och kyrkomusi-k ert j ans ter. Särskilt tyckes man lida av denna svårighet i Västergötland.
För att om möjligt befordra lösningen av detta tillkrånglade spörsmål har Sveriges allmänna folkskollärarförening i ar upptagit kyrkomusikerfrågan, särskilt beträffande förening av tjänster, till saklig och opartisk behandling inom organisationens 330 krets föreningar. De uttalanden, som därvid komma att göras, inverka säkert i mycket hög grad på ärendet for framtiden.
Alla kyrkans verkliga vänner borde samverka på området. Kyrkosången och musiken kunna upphjälpas endast genom att höja organist- och kantorskåren i socialt och ekonomiskt avseende. Hit hör bättre utbildning för kallet. 1920 ars lagförslag innehöll även bestämda föreskrifter om examina, kontrollerade av censorer o. s. v. Målet nås icke utan att också anlita medlen. Helt säkert lyckas detta icke med förslaget av 1924 ars biskopsmöte, som vill förlägga kyrkomusi-kerutbildningen till seminarierna, vilka icke kunna specialisera sig på ett sådant område. Det ar nog en dålig kyrkopolitik att söka tvinga även ointresserat folk till att utföra organist- och kantorstjänst. Endast de, som ha håg och fallenhet för musik, böra ägna sig däråt. Men särskilda organistskolor kunna bygga på den vid seminarierna lagda grunden. F. n. finnas knappast några organistskolor i den äldre stilen. Nöjer man sig med endast seminarieutbildningen i musik, givas heller inga utsikter till bättre avlöning för kyrkotjänsten, utan man riskerar, att samma for folkskollärarna obehagliga kombination tillämpas som i Danmark. Men då blir också ämbetsutövningen därefter.
Liksom på alla andra områden gäller det i stället att göra befattningarna tilldragande eller lockande. Sedan kommer dugligt folk att söka sig dit, och endast därigenom vinnes en god tjänsteutövning. Hur kan man ens ett ögonblick tro, att någon annan väg gives till frågans lösning? Naturligtvis ar det bast, om man anser ^ig ha råd att anställa personer, som uteslutande ägna sig åt musikutövning och musikledning. Ett höjt musikliv minskar antalet »böseMenschen» och motverkar dåliga förströelser m. m. I flertalet församlingar kan dock icke tänkas annan ordning, an att musikledningen blir en bisyssla. Då faller sig naturligt, att någon folkskollärare sköter uppdraget. F. n. äro mer an 3/4 av rikets alla organist-, kantors- och klockarbefattnin-gar förenade med folkskollärartjänster. Ar 1907 utgjorde sådana förenade tjänster 1,765 av alla 2,356 och 1916==
1,874 av samtliga 2,434. En ökning av föreningarnas antal har alltså under dessa nio ar skett i 109 församlingar eller med i medeltal 12 årligen. Anordningen visar, att ett samhällsintresse därmed tillgodoses.
Vill man befordra såväl kyrklig som församlingssång i allmänhet, måste man giva den s. k. kyrkomusikerfrågan en kraftig stöt framåt och ena sig angående dithörande r ef orm s tr av ande. Det kan icke fortfara med de senaste 40 årens oreda. Jag talar av intresse för både kyrkan och de kårer, som saken gäller. Till en början måste vi söka att komma ur det dödvatten, vari ärendet f. n. befinner sig. För min del anser jag det klokast, att alla kyrkosångens vänner samla sig kring det lagförslag, som framlades den 6 mars 1920 och sedan något ändrades av samma års kyrkomöte. Men göres icke något snart, blir det för sent.
På föredraget följde en ganska livlig debatt. Enhälligt beslöts att ingå till k. m:t med nedanstående skrivelse, vilken omedelbart uppsattes och undertecknades av biskop Hj. Danell jämte den övriga mötesledningen:
»Till konungen.
Femte allmänna svenska kyrkosångsmötet i Skara anhåller genom undertecknade, att lagförslaget angående kantorer av den 6 mars 1920 i den form, som detta godkändes av samma års kyrkomöte, måtte ånyo snarast möjligt såsom kungl, proposition föreläggas riksdagen. Underdånigst.»
Senare har Lunds stifts organist- och kantorsförening vid möte i Hässleholm instämt i samma petition, och det ar att förvänta liknande opinionsyttringar även från andra håll.
Dödsfall.
John Ekströms jordfästning
försiggick den 15 sept. i Gustaf Vasa-kyrkans krypta, som var vackert dekorerad. En talrik representation från de läroverk och institutioner, där den döde verkat, hedrade genom sin närvaro hans minne. Jordfästningen förrättades av teol. dr G. Brandt. Officianten tolkade i varmhjärtade ord den avlidnes livsgärning och lyste frid över stoftet. Dr Brandt sjöng därefter begravnings-mässan, och efter välsignelsen sjöngs 484:4. Kören utförde sang, varefter en f. d. elev till den avlidne utförde ett musikstycke på fiol med ackompanjemang på orgel. Kistan fördes därpå till Krematoriet, i vars kapell tal höllos av undervisningsrådet Berg, överlärare Segerhorg och rektor Carl Svedelius, vilka framförde tack for vad teckningslärare Ekström verkat. Bland mängden kransar märktes sådana från teckningslärarnas riksförbund (Minnet av ditt plikttrogna arbete för den svenska teckningsundervisningen skall alltid leva), Stockholms teckningslärarförbund (Ditt livsverk var vårt ämnes förkovran. Vi bringa dig med saknad vårt sista tack), Styrelsen i Stockholms samgymnasium, Kollegiet i Stockholms samgymnasium, Kamrater och vänner, 1890 års realstudenter
i Stockholm, Svenska skolmuseet, Tecknings-lärarsällskapet i Göteborg, Sveriges allmänna folkskollärarförening och Övningslärarorganisationernas centralråd.
J. L. Lindström,
Folkskolläraren och organisten Johan Leo-närd Lindström i Stjärnsund avled den 8 sept. i sitt hem utan föregående sjukdom i en ålder av 58 ar.
L. var född i Skagerhult, Örb., 1866, avlade folkskollärarexamen i Karlstad 1887, genomgick slöjdseminariet i Nääs 1895 och avlade kyrkosångar- och organistexamen i Västerås. Efter innehavda tjänster i Jämtland och Närke kom hr L. från Mollösund i Bohuslän tij.1 Stjärnsund och tillträdde platsen som organist och folkskollärare därstädes på nyåret 1897. Plikttrogen, kunskapsrik och intresserad av sitt kall har han därstädes utfört en högt skattad lärargärning.
Särskilt förtjänar omnämnas, att han på egen hand försett skolan med en välordnad trädgård, något ingalunda betydelselöst även ur uppfostringssynpunkt for en skola. Hans stilla och försynta väsen gjorde honom allmänt aktad och avhållen.
Närmast sörjes han av maka.
G. E, Sörberg.
I sitt hem i Skeppsvik, S:t Anna socken, avled den 14 september f. folkskolläraren Gustaf Edvard Sörberg. S. var född vid Nävekvarns bruk 1845. Efter avlagd folkskollärarexamen i Uppsala antogs han till lärare vid Engelholms folkskola i S:tAnna, vilken befattning han innehade till ar 1907, då han avgick med pension. Därefter bosatte han sig å sin ägande gård Skeppsvik å Övre Gränsö. Synnerligen intresserad för trädgårdsskötsel har han där med otrolig möda i den förut föga fruktbara grusbacken lyckats anlägga en trädgård, som nu kan sägas vara en av de vackraste i skärgården. Han sysslade även gärna och framgångsrikt med biskötsel och har skrivit många uppmärksammade artiklar i fackpressen i detta ämne. Vid Engelholms skola skötte S...en meteorologisk station, vilken han vid Övre Gränsö fortsatte att skota och blev han, under denna sin 45-åriga sysselsättning, val insatt i vad som rörde väderleken och dess företeelser. S. var en »kärngubbe» som få, men under det sista året har åldern allt mera tagit ut sin rätt. En tillstötande halssjukdom ändade nu efter blott en veckas sängliggande hans verksamma liv.
Närmast sörjande äro barn och barnbarn.
Lotten Davidsson.
Lärarinnan vid Berghems södra småskola, ÄLb., Lotten Davidsson har avlidit 59 ar gammal. Den bortgångna var född i Kinna och har icke mindre an 39 ar utövat sin lärargärning i nämnda skola och därunder gjort sig högt skattad som duglig lärarinna och för sin person vunnit vidsträckta sympatier. Närmast sörjes hon av bröder.
De kommunala ungdoms* skolorna.
Tillsatta tjänster. Till ordinarie lärare vid kommunal mellanskola: i Anderslöv fil. måg. J. Begen, Ystad.
Till e. o. lärare vid kommunal mellanskola: i Avesta Gunvor Bodinson.
Till gymnastiklärare vid kommunal mellanskola: i Leksand löjtnant G. Boethius.- Till musiklärare vid samma skola komminister G. Lindberg. - Till slöjdlärarinna vid samma skola Märta Bergfors.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
