- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
809

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 41

SVENSK LÄRARETIDNING.

809

formen ändrats från b- till a-form och 3 småskolor av b-form hava utvecklats till fullständiga folkskolor, nämligen en till skola av B3-formen och 2 till skolor av formen B2b. En skola av Av-form har utvecklats till fullständig A-skola, varemot en skola av formen Ava återgått till formen B Ib.

Slutligen må nämnas, att en folkskola av tredje och en av andra B-typen ändrats till halvtidsläsande skolor av formerna C 2 och C l cl, varjämte en folkskola av formen 02 ändrats till mindre folkskola av formen D2.

(Forts.)

Tjeckoslovakisk skolut-ställning.

Den 3 oktober öppnades å Svenska skolmuseet en skolutställning av säreget slag. Utställningsföremalen äro hämtade från den permanenta skolutställningen i Prag. De hade sistlidne vår varit utställda i Köpenhamn och genom förmedling av den härvarande tjeckoslovakiska legationen överförts till Svenska skolmuseet härstädes, där de utställas under ett par veckor for att sedermera sändas vidare till Kristiania.

Utställningen avser att ge en inblick i arbetet uti skolorna i det nutida Tjeckoslovakien. Den omfattar bland annat prov på vad som inom landet åstadkommits i fråga om kartor samt väggtavlor för undervisningen i historia, geografi, botanik m. m. Huvudparten utgöres av en samling lär j ungarbeten i teckning, modellering, kvinnlig slöjd m. m. från kin-dergarten, folkskolor och borgarskolor. Ävenså visas prov på läroböcker samt bilderböcker för småbarn.

Bland kindergartenarbetena märkas små lustiga djurfigurer, fyndigt sammansatta av kottar, kastanjer, nötter m. m. Teckningsarbetena äro översiktligt ordnade i grupper efter sin olika art. Talrikast förekomma ornaments teckningar med former och färger hämtade från landets allmogekonst. En del av dem förete ett starkt orientaliskt inslag, andra äga en påfallande likhet med våra svenska allmogemönster. Såsom prov på praktisk tillämpning av mönsterteckningen visas dekorerade föremål av papp och trå samt alster av kvinnlig slöjd. Det hela ar tydligen anlagt på att utveckla barnens skönhetskänsla, kombinationsförmåga och fantasi.

Bilderböckerna för de små utmärka sig för frodig fantasi och konstnärligt utförande.

Utställningen öppnades av skolöverstyrelsens chef generaldirektören B. J:son Bergqvist, som först med några hjärtliga hälsningsord på franska språket vände sig till de närvarande representanterna for den tjeckoslovakiska legationen och därefter med några ord be-

rörde utställningens ändamål och innehåll samt fortsatte:

En vid Köpenhamns folkskolor anställd lärare, som under en studieresa besökte den permamenta skolutställningen i Prag, fann den sa lärorik, att han önskade göra sina landsmän bekant med densamma, och han utverkade därför, att vissa grupper av utställningsföremålen översändes till Köpenhamn, där de sistlidna vår förevisades på Dansk Skolemuseum.

Utställningen i sin helhet vittnar om att samma strävanden, som på undervisningens område framträda inom övriga kulturländer, även göra sig gällande i det nya Tjeckoslovakien, anpassade efter detta lands säregna förhållanden. Helt visst ha även vi åtskilligt att lära av vad som här förevisas. Med tillönskan om ett gott utbyte förklaras utställningen öppnad.

På generaldirektörens tal svarade minister 7. Radimsky:

Det ar mig en stor glädje att i egenskap av representant för Tjeckoslovakien få till Eder, hr generaldirektör, framföra vår stora tacksamhet för de älskvärda ord Ni riktat till oss. Samtidigt vill jag begagna tillfället att tacka såväl Eder som undervisningsrådet Berg for det varma intresse, med vilket Ni upptagit det tjeckoslovakiska initiativet till denna utställning och för den omsorg Ni alltjämt i fortsättningen nedlagt på tankens förverkligande.

Det ar förvånande att se, till vilket resultat Eder möda har lett. Overlärare Segerborg har som organisatör av utställningen varit oöverträfflig. Genom sina om stor sakkunnighet vittnande anordningar har han gjort det möjligt även för lekmannen att med största lätthet följa utvecklingen av barnens naturliga anlag.

Denna utställning med dess prov på den tjeckoslovakiska ungdomens konstsinne ar ägnad att i sin mån främja och stödja uppbyggandet av fastare förbindelser mellan våra båda folk. Jag tackar Er hjärtligt härför mina herrar liksom alla de övriga, som bidragit till att denna utställning lyckats sa över förväntan väl.

En särdeles intressant och instruktiv redogörelse för utställningen av lärjung-arbeten lämnades därpå av överläraren vid Tekniska skolan H. Segerborg, som nedlagt ett betydande arbete på ordnandet och uppställandet av sagda arbeten. Hr S. kommer även i det följande att demonstrera denna del av utställningen.

Utställningen förevisas kostnadsfritt under tiden 6-17 oktober månd., onsd. och fredagar kl. 6-8. Eriksbergsgatan 8 A, n. b.

Potatislov.

Det betyder inte, att man har lov att äta eller slippa ata potatis, utan att i vissa landsändar skolbarnen under hösten ha några dagars lov för att hjälpa sina föräldrar eller andra att plocka potatis.

Att potatislov nästan blivit en tradition och inkommit såsom ett lagbud i många skolors reglementen visar, vilken stor betydelse potatisen har såsom kulturväxt. Man har inte sädesbärgningslov eller bärplockningslov, fastän väl åtminstone brödsäden borde vara ett strå vassare såsom nödvändighetsvara an potatisen. Nej, det har man inte.

Men saken ar den, att potatis odlas i alla delar av vårt land och även vid stugor och hem, där blott små åkerlappar stå till förfogande, man odlar till husbehov; under det att brödsäd inte sås i våra kallaste bergs- och skogstrakter och inte heller annorstädes an där gården ar sa stor, att man måste hålla dragare vid jordbruket.

Redan i mitten av september börja skolbarnen käxa och fråga: »Få vi inte potatislov snart?» Läraren svarar: »Jag ska höra efter med edra föräldrar, när rätta tiden blir», och då händer, att rätta tiden inte blir förrän långt in i oktober. Men inte heller då plocka alla i skolroten. Några inhösta sin potatis en vecka förut och några en vecka senare, och naturligtvis ta de sina barn till hjälp, varav blir en följd att somliga barn skaffa sig ett par veckors potatislov. Det blir tråkiga märken i dagboken och obotliga luckor i undervisningen.

För övrigt ar potatisveckan, även när den inte missbrukas, ett oting. Det har lästs sa länge under höstterminen, att man riktigt bra kommit i gång. Barnen börja förstå vad det gäller: de kunna sina läxor och skriva och räkna riktigt snällt. Men då kommer hux flux potatislovet och förstör alltsammans. Ett nytt intresse har insmugit sig hos dem. Moder jord har en förunderlig förmåga att fängsla.

När barnen komma igen till skolan efter en eller två veckors bortovaro, ha de slappnat av rätt betydligt. Åtskilligt av det de förut läst, ha de glömt bort, och det blir nästan att börja från början igen. Först mot slutet av terminen äro de som riktiga skolbarn igen, men då ar det för sent.

Jag tror, att potatisplockningen vid sa väl stora som små gårdar kan försiggå och medhinnas utan »potatislov». Barnen kunde ju i värsta fall hjälpa till ett par timmar varje e. m. under den brådaste tiden. Kanske deras arbetsiver då vore sa stor, att de uträttade nästan lika mycket som under hela dagars mera tröttande »knog».

Alfred Vernborg.

Apropå pojken Mokvist.
I aug. 1921 besökte undertecknad staden Schwedt i Ostpreussen, en stad på något över 10,000 inv. Egentligen skulle jag besöka Mittelschule och Höhere Töch-terschule, men rektor vid dessa skolor var även rektor vid Biirgerschule, och han inbjöd mig en dag att följa med och bese denna skolas nya lokaler. Därvid framhöll han med en viss stolthet, att han lyckats få till stånd en sjunde klass i Biirgerschule. »Men i Tyskland ar ju åttaårig obligatorisk skolgång i lag stadgad», invände jag, »hur har ni då förut utnyttjat det sjunde och åttonde skolåret och har tänker ni i fortsättningen bete er med det åttonde skol-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0817.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free