Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
832
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 42
18. Västmanlands län.
8 skolor med uteslutande och en med partiell halvtidsläsning hava inom detta län övergått till fullständig heltidsläsning. Av de förra voro 2 mindre folkskolor (D2-form), av vilka den ena övergått till Dl-form, den andra till folkskola av formen B3; de 6 övriga voro folkskolor av andra C-formen, av vilka en ändrats till småskola av b-form, 4 till folkskolor av B2-form och en till folkskola av BI-f orm. Den skola, som övergått från partiell till fullständig heltidsläsning, hade formen C l b, vilken ändrats till formen B2b.
Bland de heltidsläsande skolorna hava inträtt några ändringar. 9 skolor av andra B-formen ha övergått till första B-f ormen och en skola av tredje B-f ormen har ombildats till andra B-f ormen. En småskola av formen bv har fullständigats till B3-skola; 2 skolor av B l-f orm, den ena Blb och den andra Blå, hava båda utvecklats till formen Ava; slutligen har en Blb-skola ändrats till formen Blå.
19. Kopparbergs län.
Den i detta län i jämförelsevis liten utsträckning förekommande halvtidsläsningen har ytterligare minskats därigenom, att 5 skolor, en mindre folkskola av formen D2 och 4 folkskolor av första C-formen, ombildats på det sätt, att man i stället för dessa erhållit en mindre folkskola av formen DI, en folkskola av formen B3 samt 3 folkskolor av formen B2b.
Av de heltidsläsande skolorna hava 5 mindre folkskolor av formen DI övergått till folkskolor, 2 till formen B3 och 3 till formen B2b. En mindre folkskola av formen K2b har blivit ersatt med en folkskola av formen B2b. 4 småskolor av formen bv hava fullständigats, en till mindre folkskola av Dl-form, en till folkskola av B3-form och de båda övriga till folkskolor av B2b-formen. Likaledes hava 4 skolor av andra B-formen utvecklats till första B-formen. 3 skolor av första B-formen hava övergått till Av-form och 2 skolor av Av-form till fullständig A-form. En skola av formen Ab har utvecklats till formen Aa.
Tillkomna äro 7 skolor, nämligen 2 mindre folkskolor av formen DI, 2 småskolor av b-form samt 3 folkskolor, 2 av första och en av andra B-formen.
På grund av minskat barnantal hava 3 småskolor av a-form antagit b form, en folkskola av andra och en av tredje B-fornien ändrats till mindre folkskolor av Dl-form, en folkskola av första B-fprmen övergått till andra samt en skola av Av-form ändrats till B l-f orm.
(Forts.)
All prenumeration (även pr kvartal) å tidningen göres alltid å närmaste postanstalt, aldrig å tidningens exp.
Vardagsläsning.
Att vardagsläsning i vara folk- och småskolor i alla avseenden ar överlägsen varannandagsläsning ar en sa naturlig och påtaglig sak, att någon diskussion därom ej borde behöva ifrågakomma. Lika påtagligt borde det väl också vara, att barnen på den rena landsbygden, vilka i regel i framtiden komma att bliva mindre jordbrukare, behöva minst lika mycken kunskap, lika mycken förståndsutveckling och lika snabb tankeförmåga för att kunna på ett gott sätt sköta sig på den torva, de i framtiden komma i besittning utav, och bliva dugliga medborgare, som barnen i städer och industrisamhällen behöva. Också skulle å den rena landsbygden, där vardagsläsning några ar pågått, snart sagt ingen vilja återgå till den av en del agrarer m. fl. ,så högt beprisade varan-nandagsläsningen. Det ar illa nog, att i dessa landkommuner skolformen oftast måste vara B 2 i stället för samhällenas bättre A.
Emellertid föreligger på landsbygden ofta sådana lokala förhållanden, att en sämre skolform måste användas eller ock någon modifikation i B 2-formen göras, detta beroende på skolbarnens väglängd till skolan. I en församling, där många barn ha 8-10 km. till skolan, kan naturligtvis ej vardagsläsning förekomma. Ha de allra flesta barnen ej över 5 km., kan vardagsläsning mycket väl förekomma, vilket erfarenheten på mer an ett ställe ådagalagt. Men sa förekomma skolor, dit många barn ha 5-8 km. väglängd, ofta oländiga skogsvägar, och det ar på sådana platser modifikationer böra förekomma, utan att barnen därigenom förlora något i undervisningstid, nämligen resp. 24, 28 och 30 timmar pr vecka.
En sådan modifikation, sona av en del vederbörande tyckes tillämpas, ar, att klasserna l, 3 och 4, få lov onsdagarna och klasserna 2, 5 och 6, få lov torsdagarna. Detta medför ju visserligen en vilodag från skolvägarna för barnen mitt i veckan, såsom ju meningen ar med modifikationen, men medför också tvänne förluster för barnen.
Den första förlusten ar, att barnen, särskilt syskon, ej få sällskap. Denna förlust kan vid första påseendet tyckas vara barnslig eller kanske ingen, men ar i verkligheten ej sa obetydlig. Ofta gå av två syskon ett i lia och ett i 5:e klass. De ha en väg av cirka 6 km,, ofta genom skogar och om vintern obanad, på en stig, som de själva trampat upp under sitt gående. Den vägen eller stigen skall då 7-åringen tillryggalägga utan sällskap med sin större syster eller bror. Detta ar ingen uppkonstruerad kam-marfantasi utan den levande verkligheten i många trakter av vårt land. Undra då på, om där förekommer många skolför-summelser i en sa anordnad skola.
Den andra förlusten för barnen ar förminskad undervisningstid. Barnen i klas-
serna l och 2 erhålla i en sa anordnad skola endast 20, möjligen 22 timmars undervisning pr vecka och i klasserna 3 och 4 samt 5 och 6 vardera 25 timmar i stället för resp. 28 och 30 timmar, således en förlust för barnen av på småskolstadiet minst 2 timmar och på folkskolstadiet resp. 3 och 5 timmar i veckan.
Lägges i stället denna modifierade vardagsläsning sa: »5 dagar i veckan med resp. 24, 28 och 30 timmar i veckan med onsdagen, eventuellt torsdagen, fri, sa försvinna de båda förlusterna. Därtill behövs endast högst en rengöringsdag pr läsår, ty de övriga förläggas till den fria veckodagen. En sådan form har hittills, vid de ställen där den praktiserats, visat sig vara praktisk.
Emot denna form framkommer dock emellanåt två anmärkningar: en från oresonligt håll, den, att läraren har fritt en dag i veckan, vilken anmärkning knappast förtjänar ett svar, och en från pedagogiskt håll, den, att den sista timmen på dagen ar av föga värde och överanstränger barnen. Härtill vill jag säga: Giv barnen uppiggande ämnen under sista timmen, såsom hembygdsundervisning, teckning, historia, naturkunnighet, sång o. s. v., sa blir sista timmens värde lika stort som någon annan timme, och vad överansträngningen beträffar, sa ha landsbygdens barn en mycket god motvikt mot densamma i sin enkla men närande föda, sin myckna rörelse och sin friska luft; detta under förutsättning att en timmes rast gives efter den 3:e lektionstimmen.
I en sa ordnad B 2-skola ha barnen i t. ex. klasserna 5 och 6 165 X 6= 990 lektionstimmar och i de övriga klasserna i mån därefter, under det samma klasser i en A-skola endast ha 192 X 5 = 960 lektionstimmar pr ar, men på grund av skolans sämre form ar detta mer an välbehövligt.
-lus.
da ff e n.
Det nuvarande skolsystemet,
Mera jämmer.
I nr 37^ återgåvo vi några utdrag ur Östgöta Correspondenten och Svenska Dagbladet, i vilka den förstnämnda tidningen beklagade sig över det stora antal studenter, som producerats under de senaste åren, och den sistnämnda över den bristande uppskattning av de praktiska yrkena, som ännu i allmänhet ar rådande.
Stockholms Dagblad har varit inne på samma kapitel i sitt nr för den 31 augusti. I en artikel under rubri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
