Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
848
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 43
förhärligar icke hämnden och dödandet och segern utan offret och självutgivel-sen, vaxer fram. Läs t. ex. Jarl Hem-mers »De döda» och »Till mina döda vänner». Fredsarbetet, ej minst det, som står i samband med litteraturstudiet, måste forma mana fram offervilja, offerentusiasm för det, som ar stort och skönt och gott och rätt.
Dr Elisabeth Botten, den kända pedagogen från Berlin, utgivare av »Das wer-dende zeitalter» höll ett par högst intressanta föredrag om »Den nya skolan och det nya samhället» som komma att publiceras i tidskriften »Skola och samhälle». Prof. P. Munch, medlem av N. F. föreläste om »Europa efter kriget» och doc. Keilhau om »Ruhrfrågan och möjligheten för dess lösning». De bada föreläsarna kompletterade varandra förträffligt och gåvo en intressant och detaljrik överblick av det nuvarande läget. Fröken Henni Forchhammer, sakkunnig delegerad i N. F., gav en av ljusbilder illustrerad inblick i N. F:s organisation och satt att arbeta och en kort resumé av vad förbundet hittills uträttat.
Folkhögskolföreståndaren A. Vedel från Roskilde gav en briljant exposé av de ekonomiska intressemotsättningarna och möjligheterna for världsfred. Man fick en inblick i huru det i vår tid överallt ar de stora industri- och kapitalsammanslutningarna, som framkalla motsättningarna mellan staterna. Det ar den franska stålindustriens krav, som varit bestämmande för den franska politiken i skadeståndsfrågan. Politici och härar äro dessa dolda krafters schackpjäser. Därför måste lagstiftningen andras, sa att dessa makter brytas. Bryt med tullgränserna, lat samhället äga de samhälleligt skapade värdena. Giv mer plats åt det skapande arbetet.
På söndagen var ett offentligt möte anordnat i Hertadalen - en utomordentligt vacker plats, där väldiga bokar bilda en rund pelarhall med ett kupol valv av grönt och himmelsblått, genomsilat av solguld. Talare från de olika nordiska landen hade korta anföranden. Gripande var fröken Greta Langenskjölds hälsning från Finland, detta Finland, som skakats av olyckor och krig. »Krig gör människorna onda och hatfulla och olyckliga - därför Gud bevare Danmark och Norden for krig.»
Som helhetsintryck torde få sägas, att detta skolornas fredsmöte lämnat en god och rik behållning, som väl skall komma att bara frukt i framtiden. Det beslöts, att skolornas nästa fredsmöte skulle hållas i Norge och om möjligt redan om två ar.
: - - - : E. E-n. ’
Frimärken mottagas icke i likvid
for annonser och rekvisitioner av vara förlagsartiklar. Basta och bekvämaste sättet för likvidering ar postanvisning.
Förändringar i folkskolans organisation under redovisningsåren 1921-1923.
En sammanställning utarbetad av Edvard Göransson.
(Forts. fr. nr 42).
20. Gävleborgs län.
I Gävleborgs län har följande antal skolor övergått från fullständig halvtidsläsning till fullständig heltidsläsning. Av 24 mindre folkskolor av formen D2 ha 18 ändrats till formen DI och 6 ombildats till folkskolor av formen B2b. Vidare hava 4 flyttande mindre folkskolor (D3-formen) givit upphov till 7 mindre folkskolor av D l-f orm. Vad de halvtidsläsande folkskolorna angår, hava 7 skolor av C2-formen omorganiserats, en till mindre folkskola av D l-f orm och 6 till folkskolor, varav en till formen B3 och 5 till formen B2b; 2 folkskolor av formen Clcl hava ombildats till formerna B2b och Blb respektive och en folkskola av formen C l ve l har övergått till skolformen Aa. Slutligen har en småskola av formen cl övergått till b-form.
II förut delvis halvtidsläsande folkskolor hava övergått till fullständig heltidsläsning, nämligen 8 av formen C l b, som givit upphov till 5 skolor av formen Blb och 3 av formen B2b, 2 av formen Ola, som ändrats till formerna Blå och Ava respektive samt en av formen Biel, som antagit formen Blb.
Partiell heltidsläsning har införts vid 4 förut halvtidsläsande skolor, nämligen en mindre folkskola av D2-form och 3 folkskolor av formen Clcl, därigenom att de blivit ersatta med 3 skolor av formen C Ib och en av formen Biel. Slutligen må nämnas, att vid 2 delvis heltidsläsande folkskolor heltidsläsningen har utsträckts till att omfatta flera årsklasser an förut.
Å andra sidan hava i 5 fall skolor övergått från heltidsläsning till halvtidsläsning i större eller mindre utsträckning. 2 mindre folkskolor av D l-f orm hava ändrats till D2-form, 2 folkskolor av formen B2b hava ombildats till Clb-formen samt en skola av formen Clb till formen Clcl.
Vad de heltidsläsande skolorna i övrigt angår, hava 2 mindre folkskolor av formerna DI och K2 övergått till folkskolor av formen B2b; 6 folkskolor av andra B formen hava övergått till första B formen; en småskola av b form har utvecklats till en folkskola av B2b-form; vid 2 folkskolor av första B-formen har småskolstaåiet övergått från b- till a-form; 3 skolor av formen Blå hava övergått till formen Ava och en folkskola av första B-formen till fullständig A-skola.
Däremot hava i 2 fall Av-skolor och i ett fall en A-skola återgått till att bliva skolor av första B-formen; en skola av första B formen har övergått till an-
dra och 2 av andra B-formen till tredje B-formen, varjämte småskolstadiet vid en Bl-skola ändrats från a- till b-form. Nyupprättade äro 2 småskolor (en av c l-f orm och den andra av b-form), 5 mindre folkskolor (en av D3-, en av D2- och tre av D l-f orm) samt en folkskola av formen B2b.
21. Västernorrlands län.
Av de talrika flyttande mindre folkskolorna i detta län hava 16 ombildats sa, att ur desamma framgått 10 heltidsläsandé mindre folkskolor (D l-f orm), 10 halvtidsläsande mindre folkskolor av D2-form samt 2 halvtidsläsande småskolor av formen cl. I övrigt hava nedanstående antal skolor med uteslutande halvtidsläsning ombildats till heltidsläsande skolor: 31 mindre folkskolor av formen D2, av vilka 20 ändrats till D l-skolor,
2 till mindre folkskolor av formen Kab och 9 till folkskolor av formen B2b; 5 folkskolor av C2-formen, vilka övergått till B2b-skolor, 6 folkskolor av formen Clcl, av vilka en övergått till B3, 2 till B2b och 3 till Blb. Därjämte hava
4 flyttande småskolor blivit ersatta med
5 heltidsläsande skolor, nämligen en av b-form, 3 av b v-f orm och en av formen B2b. Av en folkskola av formen Clcl hava uppkommit en småskola av b-form och en folkskola av formen B2b. Slutligen hava 2 småskolor av formen elv övergått till skolformerna bv och b respektive.
21 skolor med delvis halvtidsläsning hava under åren 1921-1923 helt övergått till heltidsläsning. Av dessa voro 7 av formen B2cl, av vilka uppkommit 5 skolor av formen B2b och 2 av formen Blb; 5 voro av formen Biel, av vilka 2 ändrats till formen Blb, 2 till formen Blå och en till formen Ava; 8 hade formen C l a, av vilka 2 omvandlats till formen B2b och 6 till formen Blb; den återstående skolan, vars form kan betecknas med B l Cl b, har övergått till Blb.
Vid 7 halvtidsläsande skolor har heltidsläsning delvis blivit införd, nämligen vid 2 mindre folkskolor av formen D2, vilka ändrats till folkskolor av formen B2c3; vid 2 folkskolor av formen C2, av vilka den ena övergått till B2cl, den andra till Clb; vid en Clcl-skola, som ändrats till Biel; samt vid en småskola av formen elv, vilken utvecklats till Clb.
För övrigt hava länets halvtidsläsande skolor omorganiserats på följande satt.
3 fasta mindre folkskolor av formen D2 hava övergått till flyttande av formen D3; 2 mindre folkskolor av D2-form hava ombildats till folkskolor, den ena av formen Clcl, den andra av formen C2; en flyttande mindre folkskola (D3) har övergått till flyttande småskola (c3); 3 folkskolor av formen C2 hava övergått till skolformen Clcl; 2 flyttande småskolor hava givit upphov till 3 småskolor av cl-fo^m och en annan flyt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
