Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
850
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 43
Till slöjdlärare med barn (jämför anvisningarna här nedan!) och som icke från annan befattning uppbär dyrtidstillägg för barn, skall dessutom för varje barn utgå »barntillägg» med 17 öre för dag under fortgående lästermin; dock att barntillägget icke får överstiga det procentuellt beräknade dyrtidstillägget för kvartalet.
Exempel: Slöjdlärare med 2 barn under 16 ar den l oktober. Höstterminen slutar 10 december, 80 slöjdtimmar fullgöras i 4:e kvartalet under tiden l okt.-10 dec. Procentuellt dyrtidstillägg 80X0,40 kr. = 32,00 kr. Barntillägg för 71 dagar 71X2X0,17 = 24,14 kr. Hade läraren anställning även som folkskollärare, skulle barntillägget tillgodoräknas honom å folkskollärarbefattningen och för undervisning i slöjd utgå endast procentuellt dyrtidstillägg.
III. Avdrag å dyrtidstillägg under tjänstledighet.
Dyrtidstillägget minskas under tjänstledighet med nedanstående för ordinarie lärare angivna belopp, som avse dag under fortgående lästermin:
a) vid sjukdom: folkskollärare kr. 0,65, folkskollärarinna kr. 0,58, småskollärarinna kr. 0,37.
V) under tjänstledighet av annan anledning an sjukdom, för fullgörande av offentligt uppdrag eller bestridande av befattning i statens tjänst: folkskollärare och folkskollärarinna kr. 2,06, småskollärarinna kr. 1,38.
Under tjänstledighet för fullgörande av offentligt uppdrag och för bestridande av befattning i statens tjänst skall dyrtids-tillägget minskas enligt a\ om k. m:t bestämt, att läraren skall avstå en tredjedel av den kontanta begynnelselönen, och enligt &), om avdraget å lönen bestämts till ett belopp, motsvarande kvinnlig vikaries avlöning.
Ar lärare ledig för att tjänstgöra vid annan kommunal skola (folk- och småskola, högre folkskola eller kommunal mellanskola), eller för att fullgöra värnplikt, göres å dyrtidstillägget avdrag enligt &).
Avdrag å dyrtidstillägg beräknas efter ovan angivna belopp för dag under pågående lästermin; dock får avdragets storlek icke ö verstiga hela det eljest under ’kalenderkvartalet utgående dyrtidstillägget.
Särskilt bemärkes uträkningen av dyrtidstillägget åt familj försörjande lärare, som åtnjuter tjänstledighet for att tjänstgöra å annan befattning, vara utgår dyrtidstillägg av statsmedel. Bortfaller på grund av lärarens ledighet icke blott hela det procentuella dyrtidstillägget för viss månad utan även barntillägget eller någon del därav, sa äger läraren att för tjänstgöring under samma månad å annan befattning tillgodoräkna sig barntillägg med motsvarande belopp. Men även detta å den senare tjänsten förvärvade barntillägg skall rekvireras och utbetalas vid huvudbefattningen.
För vikarie rekvireras alltid fullt dyrtidstillägg. För tjänstledig lärare rekvireras, vad som återstår, sedan ovan angivna avdrag gjorts å det honom eljest tillkommande dyrtidstillägget. Tjänstledig lärare skall aldrig avstå något av sitt dyrtidstillägg till vikarien.
Anvisningar: Vid beräkning av dyrtidstillägg få barntillägg räknas endast för på grund av försörjningsplikt underhållna barn, som icke uppnått 16 ars ålder; dock icke barn, som i egenskap av pensionär äger uppbära dyrtidstillägg av statsmedel. Gift lärare utan barn under 16 ar får sålunda dyrtidstillägg såsom icke familjförsörjare.
Gift lärarinna, vilkens man icke ar berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel, äger tillgodoräkna sig dyrtidstillägg för barn (såsom familjförsörjare), endast om mannen ar på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens underhåll, således icke på grund av t. ex. mannens arbetslöshet.
Förhållandena vid början av kalenderkvartalet äro grundläggande for beräkningen av dyrtidstillägget. T. ex. för barn, som den 2 oktober uppnår 16 ar, utgår dyrtidstillägg till och med december manad; för barn, som födes den l oktober, utgår dyrtidstillägg först från och med januari; icke familjförsörjande lärare, som i början av oktober uppnår 25 ar, räknas till kategorien »under 25 ar» till och med december månad.
Barntillägg får icke för samma tid utbetalas från mer an en befattning (huvudbefattningen). Om t. ex. en ordinarie folkskollärare med l barn under sommarferierna vikarierar å folkskollärartjänst, sa äger han härför endast uppbära procentuellt dyrtidstillägg.
dagspressen,
Den osunda tillströmningen till de teoretiska skolorna.
Under denna rubrik hade Sv. Dagbl. i sitt nr for den 15 okt. nedanstående av undervisningsrådet Nils Fredriksson författade artikel, som förtjänar att här återgivas.
Den starka ökningen i tilloppet till de teoretiska utbildningsvägarna ar onekligen en företeelse av mycket allvarlig art. Den berör icke blott de studerande och deras målsmän utan hela vårt folks sociala och ekonomiska liv. Det ar därför ej mer an tillbörligt, att förhållandet diskuteras i pressen. Man måste emellertid beklaga, att uppmärksamheten hittills fått en ensidig inriktning på de skolorganisatoriska spörsmålen, på verkan av olika skolformer och dylikt. Klart ar, att även sådant kan hava sin betydelse, men orsakerna till de påtalade missförhållandena ligga helt säkert mycket djupare, varför man ej heller kan hoppas komma till rätta med åtgärder av enbart Utvärtes slag.
Den teoretiska bildningen var ju länge tillgänglig för endast ett ringa fåtal. Böcker voro svåråtkomliga och läromöjligheterna få. Studerandet krävde mycket besvär, lang tid och relativt stora kostnader - allt förutom begåvning och flit. Därför blev det en ära att vara lärd. Kunskap visade sig ofta vara makt och måste därför eftersträvas av alla, som ville arbeta sig fram. Detta gällde icke blott den enskilde utan även staten. Sa kom det sig, att staten fick intresse av undervisningen. Detta intresse avsåg först utbildningen av personer för statens - främst kanske kyrkans - tjänst men vidgades efter hand till att omfatta allt flera av dess medlemmar, slutligen var och en.
Sa länge den teoretiska bildningen var svåråtkomlig och förvärvades endast av några få, var det naturligt, att de, som förvärvat densamma, skulle kunna påräkna särskilda förmåner. Det låg i statens, respektive kyrkans, intresse icke blott att skaffa bildningsmöjligheter utan även att bereda dem, som utbildat sig till viss tjänst, en ställning, som kunde
locka - vara något att bemöda sig för.
Alltnog, den teoretiska utbildningen ledde nästan ofelbart till både anseende och en tryggad levnadsställning. Därtill kom, att studerandet i regel medförde befrielse från det tyngre kroppsarbetet med dess slavbetonade obehag och tryck. Vad under då, att den teoretiska utbildningen kom att betraktas såsom något särskilt eftersträvansvärt, något som alla föräldrar skulle vilja bereda sina barn, såvitt de förstodo och det var i deras makt.
Under tidens lopp hade kunskaperna blivit mera åtkomliga, studiemöjligheterna hade blivit allt flera, och med samhällets demokratisering följde snart kravet, att vägar till den teoretiska utbildningen skulle öppnas för var och en, som kunde mottaga densamma. Ett stort steg i den riktningen togs, när folkskolan gjordes obligatorisk. Men kravet på ökade bildningsmöjligheter var icke därmed slut. Förbättrade kommunikationer och en allmän höjning av folkets välstånd gjorde det möjligt för allt flera föräldrar att skicka sina barn till högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
