- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
879

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 44

SVENSK LÄKARETIDNING

879

möte, ånyo snarast möjligt förelägges riksdagen.

Flertalet mötesdeltagare samlades till gemensam middag å Stora hotellet, där ett par timmar tillbragtes under den angenämaste kamratliga stämning.

Förrättade val.

Norrköpingskretsen.

Centralstyrelseledamöter: Värner Kydén, G. Björkman, Frans Lindvall, J. P. Johansson, Sigrid Bredberg, Eva Wetterholm och Jenny Wahlman.

Revisor: J. P. Lindén, suppleant: C. N. Hedlund.

Falukretsen:

Centralstyrelseledamöter: G. Björkman (24), Värner Rydén-(23), Sigrid Bredberg (23), Jenny Wahlman (23), J. P. Johansson (22), E. G. Risberg (18).

Revisor: J. P. Lindén; suppleant: C. N. Hedlund.

Kyrkomusikerfrågan.

Som vid Lilla Edet-Lödösekretsens möte d. 27/« (enl. referat i nr 43 av Sv. Ltg) två organister reserverat sig mot mötesuttalandet i kyrkomusikerfrågan, emedan enligt deras uppfattning lagförslaget av den 6/31920 »ej skulle upptaga särskilda bestämmelser för ’skolkantors’ tjänstgöring, utan denne skulle fortfarande kunna åläggas en orimlig tjänstgöringsskyldighet», vill jag påpeka, att de två reservanterna totalt missuppfattat det åberopade förslaget. Förhållandet bleve alldeles motsatt, sa att skolkantor enligt lag-och stadgeförslagen finge en mindre tjänstgöringsskyldighet an självständig kantor. Läs noga igenom § 8 av lagförslaget!

Reservanterna ha tydligen icke fattat, att enl. § 3 i lagförslaget »skolkantor» tillhör gruppen »kantorer med begränsad tjänstgöring».

Lekaryd & Alvesta d. 28/io 1924.

Per Borgh.

De kommunala ancjdoms* skolorna.

Rektor s förordnande. Folkskolläraren J. E. Berggren har förordnats att under tiden l oktober-21 december 1924 vara-vikarierande rektor vid Brunnby högre folkskola.

Tillsatta tjänster. Till e. o. lärare vid kommunal mellanskola: i Laholm fil. mag. Eva Lindblad.

Till ordinarie lärare vid högre folkskola: i Älmhult fil. måg. E. V. Larsson, därstädes.

Dödsfall.

Bertha Alldin.

F. d. lärarinnan fröken Bertha Alldin har avlidit i Göteborg. Hon var född ar 1860 i Göteborg. Efter ar 1880 i Skara avlagd lärarinneexamen fick hon följande ar anställning vid folkskolan i Askims församling. Efter uppnådd pensionsålder drog hon sig tillbaka. Hon sörjes av syskon och syskonbarn.

Märtha Johansson.

Lärarinnan Märtha Johansson har avlidit i Varberg. Den bortgångna, som var född i Bredared, utexaminerades 1896 från privata seminariet i Borås samt erhöll därefter anställning i Fotskäl. Senare var hon föreståndarinna för ett skyddshem för flickor i Säv-sjö i Småland och biträdande föreståndarinna för ett liknande skyddshem, i Uppsala samt har haft anställning vid Skaraborgs läns anstalt för sinnesslöa. Närmast sörjande äro fader och syskon.

Anna Viktoria Björkman.

I sitt föräldrahem i Örebro har folkskollärarinnan vid Fylsta skola i Kumla fröken Anna Viktoria Björkman avlidit 33 ar gammal. Hon hade tjänstgjort i Kumla i 4 ar. Den avlidna sörjes närmast av föräldrar samt två bröder och en syster.

jCitteratur.

Mänsklighetens historia av Hendrikvan Loon. Bokförlaget Natur,& Kultur. Kr. 10.

Idén att åt världshistoriens gestalter och öden giva en för de unga särskilt lämpad framställning ar icke ny. Bland dem som tidigare med ej ringa framgång tagit sig före värvet i fråga minns undertecknad med särskild förkärlek Nordal Rolfsen. - Men inför van Loon bleknar han. Här gör man bekantskap med en mästare utom all jämförelse, en upptäckare av nya uttrycksmöjligheter, en konstnär och som sådan en av de benådade, en av da stora.

Boken kommer till oss från Amerika, där den väckt stor uppmärksamhet och rönt en ofantlig spridning. Den har vunnit ett namn i England, att den ej heller gått Holland förbi, behöver väl knappt påpekas. Det lilla pannkakslandet kan vara mer an stolt över en son som denne, för vilken inga perspektiv tycks erbjuda några svårigheter, och som på samma gång i sin värdesättning av tider och händelser representerar denna fina humanism, åt vilken en gång Erasmus Rotter-damus gav en glans, som lyser an.

Som Erasmus räknar van Loon Rotterdam som födelsestad, och han har gått i skola i samma Gouda som den gamle mästaren. Men han påminner ock om en annan landsman i gamla tiden: Rembrandt. Han har fattat meningen med etsningens konst. Sa blir ljuset koncentrerat på vissa saker, på de bästa, de största, - återstoden lämnas i skugga eller antydes med blott några få streck, men verkets eminenta pedagogiska förtjänster få härigenom en skarpare relief.

Allt blir lika levande och omedelbart under van Loons penna, det må gälla äldsta tiden eller nya. Han ställer de antika kulturfolken livslevande framför en, han låter en följa erövrare och profeter, dyker med den kristna missionären in i germanernas vilda skogar, rullar upp korstågens historia, skildrar hur stånd och klasser avlösa varandra, hur i renässansens och reformationens dagar andarna vakna och rikta upp nya vägar och hur

den europeiska kulturen blir världskultur, fast som sådan ett träd på både ont och gott, och för att man ej skall blunda just för det förra, stryker han till sist och avslutningsvis under, hur i världskriget kultur fernissan föll av som ett intet och människan från grottb j örnens tider reste sig i all sin vildhet.

Likväl ar han aldrig pessimist. Ej ett ögonblick. Med Condorcet ser han människosläktet oavbrutet och med fasta steg gå framåt, och han vill få de unga att se detsamma. Däri ligger en stor psykologisk förtjänst: att stimulera, att ägga till mod, beslutsamhet, uthållighet, till glad beredvillighet hos generationerna att kämpa den kamp, som historien ger en var i ofrånkomligt arv.

Svensk ungdom ar att lyckönska till denna bokskatt.

Översättningen ar förtjänstfall, och raden av originella illustrationer ett fynd.

Van Loon har skrivit en bibel för de unga också. Måtte förlaget uppmuntras att låta översätta även den.

B. E.

ffirevlåc/a.
(Förfrågningar, som icke äro undertecknade med avsändarens namn och adress, lämnas utan avseende.)
Las uppmärksamt igenom de nya skolförfattningarna! Det inbesparar Eder många onödiga frågor och redaktionen många onödiga svar!
671. Bruno. Frågan ar icke klarlagd genom något prejudikat. Vi anse, att ett beslut i den antydda riktningen bör överklagas.
672. ’Lärare i skolfientlig socken. 1)-2) Gränserna for skolrådets befogenhet äro ganska svävande, och Edert reglementes bestämmelser kanna vi ej. Rådgör med inspektören; eventuellt anmäles förhållandet för domkapitlet. Det gäller naturligtvis tid, som inräknas i den årliga lästiden, 344/? veckor. 3) Leder troligen ej till annat resultat an att det å nyo blir offentligen konstaterat, hur ansvarslöst tjänstgöringsbetygen stundom utfärdas. 4) Ja. Vi förmoda, att skolrådet ej protokollför den motiveringen. 5)- 6) Ja, men nödig materiell ar ett tänjbart uttryck. Rådgör med inspektören!
673. Malmöpåg. 6,19835 kr. Ang. dyrtids-tillägget se tabell i nr 29!
674. C. P. 1)-2) Av stat och landsting understödda anstalter finnas i olika delar av landet. Tillskriv Smålands sinnesslöskola, Nannylund, Eksjö, samt Vilhelmsro epilep-tikeranstalt, Kortebo. 3) Naturligtvis bör ej sa ske, men anstaltsvård ar ej obligatorisk.
675. Lotten. Ja, om Ni med »underhåll» menar »barntillägg», 5 kr. i månaden.
676. M. B. Ja, se den i detta avseende tydligare lydelse, som momentet erhållit genom kungl. kung. d. 28 okt. 1921 (nr 642)!
677. Önnemo. 1) Ej troligt. 2) Möjligen genom Generalstabens litografiska anstalt. Måhända borde Ni vända Eder till förläggaren av boken. 3) Vi kunna ej förutsäga, huruvida en påtänkt affär kommer att medföra vinst eller förlust. 4) Nej, möjligen kan skolrådet i det omnämnda utrymmet inreda tvättstuga.
678. Kosmopolit. 1) Ni har formell rätt att söka. Huruvida Ni blir vald eller inte, kunna vi inte förutsäga. 2) Ni bör bifoga betyg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0887.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free