Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 46
SVENSK LÄEÅKETIDNING.
919
41 (-5); Karlskronakretsen 115 (-f 5); Ne-dan-Siljanskretsen 87 (-2); Piteåkretsen 50 (-12); Särna-Idrekretsen 22 (-4); Visby-kretsen 34 (-3); HeHesundakretsen 30 (lika); Linköpingskretsen 94 (lika»; Västra Bara-kretsen 57 1-8); Mellersta Närkeskretsen 48 ( + 6); Varbergskretsen 71 (+1); Åm å s kretsen 51 (-3i; Västbokretsen 44 (-f 6); Ore-brokretsen 97 ( + 2); Kilskretsen 70 (-2); Mariannelunrls-Ingatorpskretsen 28(-l); Västra Ö-tergötlandskretsen 50 ( 3); Oxiekret-ppn 59 (+4); Misterhuitskretsen 32 (-3); Värmi an ds-Näs kretsen 41 (lika); Steneby-kretsen 28 (-2); Södra Närkeskretsen 36 (-2); Grumskretsen 41 (4-3); Karlshamnskretsen 121 ( + 2); Östra Barakretsen 27 ( + 2); Limhamnskretsen 51 (-1); Norra Häisini-landskret^en 23 (-2); Sydöstra Närkeskret-Sf»n 15 (lika); Oskarshamnskretsen 42 (-1); Västerviks kretsen 31 (lika); Torupskretsen 39 (-6); Kongakretsen 69 (-f 5); Tranåskretsen 79 ( + 5); Halmstadtrrtktens skolförening 114 (lika); Ramnäskrets n 39 (+6); Västerbergslagskretsen 149 (4-1); K-»l* kretsen 14 ( + 2); Ulricehamnskretsen 49 (-1); Säbrå-kretsen 17 (-2); Luleåkretsen 47 (.4-2); Amund-gÖ Skarpedskretsen 39 (4-9); Över-luleåkretsen 64 (lika); Kristinehamnsortens krets 58(4-3); Bollebygd-Sätilakretsen 21.(-4); Vämmenhögs häradskretsen 94 (4-12); Stödekretsen 18 (-1); Vittangikretsen 20 (4-5); Brobyortens lärarförening 44 (4-1); Kroppakretsen 31 (-2);Norra Tjustskretsen 55 (-1); Jönköpingskretsen 101 (4-3); Mo häradskretsen 15 (4-2); Västra Gästriklandskretsen 104 (4-3); Hovakretsen 41 (4-1); Västeråsortens skolförening 35 (-f 6); Södra Gästriklandskretsen 27 (-1); Skönskretsen 61 (4-6); Norbergskretsen 36 (lika); LysekilstraktKnslä-rartorening 50 (4-4); Färentuna härads krets 28 (4-2); Skarakretsen 101 (4-23); Kolmårds-kretsen 40 (4-1); Väster Färnebokretsen 24 (lika); Lyckselekretsen 15 (nybildad krets); Bodenskretsen 28 (-4); Romakretsen 42 (-1): Landskronakretsen 88 (-3); Lidköpings kretsen 60 (-1); Åtvi d» bergs kretsen 31 (lika); Norakretsen 36 (-2); Mjöibykretsen 88 (4-6); Aspelandskretsen 28 (-1); Stora Skedevi kretsen 15 (lika); Nord v. Närkeskretscn 74 (4-17). - Tillägg: Oppundakretsen 1; Ny-sundskretsen 1; Varbergskretsen 2.
Kassaförvaltaren.
Förrättade val.
Nordöstra Upplandskretsen.
Centralstyrelseledamöter: Värner Rydén (16), G. Björkman (16), Per Borgh (16), J. P. Johansson (16), Eva Wetterholm (16) och Sitrrid Bredberg (16)
Revisor: J. P. Lindén (16); suppleant: C. N. Hedlund (16).
Södra Jämtlandskretsen.
Centralstyrelseledamöter: Värner Rydén, G. Björkman, J. P, Johansson, E. G. Risberg, Berta Fjellström och Sigrid Bredberg.
Simrishamnskretsen.
Centralstyrelselpdamöter: Värner Rydén (17), G. Björkman (17), Sigrid Bredberg (17), J. P. J hansson (16), Frans Lindvall (loj och Eva Wetterholm (15).
Revisor: J. P. Lindén, suppleant: C. N. Hedlund.
Från kretsmötena.
Varakretsen hade den 11 okt. sitt ord. höstmöte i Vara folkskola. Kretsens ordf. J. Z. Bohlin, Fyrunga, hälsade mötesdeltagarna välkomna och erinrade om den gångna sommarens skolmöte i Stockholm och berörde i sammanhang därmed
de stora strider, som nu stå om vår folkskola, särskilt striderna om folkskolan som bottenskola. Dessa sistnämnda strider ha i var tid utvecklats till strider mellan vissa sambällnklasser. Nu i var av politik fyllda tid kan det ha sitt stora intresse att höra vad en riksdagsman från våra bygder, vilken levde i början av 1800 talet, hade att säga om den tidens skolstrider, nämligen And. Danielsson: »Den tid skall komma, jag hoppas det, då namnet god medborgare och upplyst svensk man framför andra skall tilläggas den, som för undervisningens befrämjande ar färdig till de största uppoffringar, ty blir blott den tanken riktigt rotfäst, att allmän uppfostran ar det konstitutionella livets grundfäste, sa skall man mer och mer vid varje riksdag tro, att man för denna sak gjort för litet. Min övertygelse ar sålunda, att mångdubblade undervisningsanstalter för den stora massan ar vårt samhälles största och högsta behov.» Det ar nödvändigt, framhöll ordf., att ordna de förhållanden, som ge upphov till striderna i vår tid, liksom man ordnade skolfrågan under förra hälften av 1800 talet, och detta för samhällets och barnens skull. Vi lärare och lärarinnor böra här mota upp och säga vår mening och på allt sätt bidraga till en god lösning av fi ågorna.
Lärare S. O i Jung inledde kyrkomusiker- och klockarfrågan. I såväl inledarens anförande som vid den därpå följande diskussionen gjordes gällande, att en lösning av dessa frågor borde ske och detta med snaraste på grundval av det av den 6 mars 1920 utkomna kom-mitteförslaget, vilket godkänts av kyrkomötet, och beslöt kretsen att med ja besvara den av centralstyrelsen utsända frågan: »Anser kretsen, att folkskollärar-samt organist- eller kantorsbefattningar må vara lagenligt förenade, ifall bestämmelser därom utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse med kommittéförslaget av den 6 mars 1920?» Som motivering härför ville kretsen anföra: »Ifrågavarande lagförslag skulle för kyrkomus ker-kåren medföra ordnade och mera likformiga förhållanden och i allmänhet förbättring i avlöningsbänseende. Bibehållandet av föreningen av ifrågavarande tjänster skulle särskilt vad landsbygden beträffar innebära ett tillmötesgående av den allmänna meningen inom forsamlingarna och bidraga till att kyrkomusiken hölles på l.ögre nivå » Vidare beslöt kretsen på inledarens förslag att med nej besvara såväl den 3 som 5 frågan i detta ärende. Vid därpå verkställd omröstning beslöt kretsen med 16 ja mot l nej att intaga denna ställning till frågan om ordnandet av kyrkomusiker -och klockarfrågan.
Efter avsjungandet av sången: Mandom mod och morske män, inledde läraren J. Lönngren, Eyda, skolbiblioteksfrågan, och beslöt kretsen på inledarens förslag att med ja besvara samtliga de 7 första frågorna, dock att vid frågan
6 kretsen ville göra följande uttalande: »Kretsen uttalar sig ej om behovet av en ny konsulent, men en av konsulenterna bör vara förtrogen med arbetet inom skolbibliotek.»
Centralstyrelsens anhållan om ansvarsfrihet för 1923 års räkenskaper och förvaltning beviljades.
Centralstyrelsen hade hemställt om ett belopp av 5,000 kr. att utgå för sekre-ter argöro m ålens bestridande och 1,000 kr. åt kassaförvaltaren, vilka belopp av kretsen bifölls för nästa ar.
Kreisens egna räkenskaper för ar 1923 godkändes.
T 11 kretsstyrelse omvaldes J. Z. Bohlin, Fyrunga, ordf., J. Lönngren, Ryda, v. ordf. och sånganförare, K. G. Larsson, Long, sekr, A. E. Vidén, Önnum v. sekr., lärarinnan Stina Svensson, Vara, kassör och S. Jungqvist v. sånganförare, och till revisorer valdes Elin Varholm, Vara, och Hjalmar Norden, Naum, med D. Olsson, Vara, som suppleant.
Stockholms folkskollärarförening höll
sitt första sammanträde under höstterminen i Klara folkskola fredagen den 17 oktober. Därvid beviljades centralstyrelsen ansvarsfrihet för ar 1923. I arvode till sekreteraren inom centralstyrelsen beviljades 5,000 kr. och åt kassaförvaltaren 1,000 kr.
Frågan om skolbibliotek inleddes av fröken Karin B, oström.
På förslag av inledarinnan beslöt föreningen att besvara de av centralstyrelsen framställda frågorna 1-4 samt 6 och 8 med ja och frågan 7 med nej Beträffande frågan 5 beslöt föreningen att icke göra något uttalande. I avseende å andra önskemål uttalade föreningen, att staten måtte vidtaga kraftigare åtgärder för utbildning av skolbibliotekarier.
Beträffande kyrkomusiker- och klockarfrågan beslöt föreningen i enlighet med styrelsens hemställan att icke upptaga detsamma till behandling.
Under sammanträdet hölls därjämte föredrag av teckningslärarinnan Andrea Lindberg om Illustrationsteckningen i undervisningens tjänst. Framställningen beledsagades av teckningar på svarta tavlan, genom vilka tal. lämnade en mängd värdefulla anvisningar om hur man med tillhjälp av en enkel teckning kan åstadkomma större åskådlighet vid undervisningen.
Sydöstra Skånes skolförening hade
den 11 okt. sitt ord. årsmöte å Tomelilla folkhögskola, vartill ett 60-tal lärare och lärarinnor infunnit sig.
Mötet öppnades av ordf. hr Carl Weisel, Tryde, varefter utsagos justeringsmän jämte revisorer att granska kretsens räkenskaper. Till justeringsmän valdes hrr Axel Andersson, Lunnarp, och Nils Andersson, Kvärrestad, och till revisorer valdes hrr Janne Lövström, Köpingebro, och Nils Mårtensson i St. Köpinge.
Därpå överlämnades ordet åt fil. mag. Ragnar Olsson, Malmö, som i ett synnerligen intressant föredrag skildrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
