Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 46
SVENSK LÄRÅEETIDN1NG.
921
De kommunala ungdomsskolorna.
Rektorsförordnande. Att fr. o. m.
den l juli 1924 t. o. m. den 30 juni 1927 vara rektor vid Borås högre folkskola har förordnats Borås stads folkskolinspektör, regementspastorn fil. kand. A. V. Hammer.
Behörighet. K. m:t har bifallit en av rektorn vid Fryk s ände högre folkskola, fil. kand. O. D. Hellqvist gjord ansökning att förklaras behörig att antagas till ordinarie lärare vid kommunal mellanskola.
Stockholms högre folkskolors lärarförening. Vid denna förenings i föregående nr omförmälda möte behandlades även de av styrelsen för Sveriges kommunala ungdomsskolors lärarförening utsända ärendena. Föreningen beviljade nämnda styrelse full och tacksam ansvarsfrihet för 1923 års förvaltning.
Frågan om föreningens namn och framtida uppgift inleddes av hr Rickard Ag-vald och på hans förslag gjorde föreningen följande uttalande:
Det naturliga ar, att de högre folkskolornas och den kommunala mellanskolans lärare äro sammanslutna i en förening, då skolorna bygga på samma grund, folkskolan, och i stort sett ha samma mål; att förbereda sina elever för det praktiska livet. Fortfarande tillhöra ju också en del lärare vid de kommunala mellanskolorna vår förening. Den skillnad i vissa avseenden, t. ex. i fråga om antalet skolår, examens anordnande, dess kompetens o. s. v., som hittills förefunnits och ännu förefinnes mellan kommunala mellanskolan och de högre folkskolorna och som väl varit orsaken till att den förstnämnda bildat egen förening, kommer sannolikt i en snar framtid att i stort sett försvinna. Skolöverstyrelsen har ju i detta avseende i sitt yttrande över skolkommissionens betänkande framlagt vissa förslag som, därest de av statsmakterna godkännas, komma att ställa de mera utvecklade formerna av den högre folkskolan i samma linje som den kommunala mellanskolan. Men om sa. sker, bortfaller också anledningen för de nämnda skolornas lärare att vara sammanslutna i skilda föreningar. I avvaktan härpå hora vi nu ej företaga någon ändring av föreningens namn utan tillsvidare uppskjuta f rågans avgörande.
Överlärare E. Granath inledde frågan om högre folkskolan och fortsättningsskolan samt föreslog följande uttalande, som av kretsen antogs:
Kretsen anser, att de lärjungar, vilka genomgått 8 årskurser i skola med full undervisning, därav minst ett ar i högre folkskola eller folkskolans högre avdelning, borde kunna befrias från fortsättningsskolplikt.
Frågan om statsbidrag till de högre folkskolornas undervisning i praktiska ämnen inleddes av rektor Arvid Pehrson och rektor Maria Aspman, på vilkas förslag föreningen gjorde följande uttalande:
Bestämmelser böra införas i lönreglementet, vilka tillåta anställandet av ord. och e. o. lärare vid yrkesbestämda Jhögre folkskolor i samtliga ämnen, som upptagits i av k. skolöverstyrelsen godkänd kursplan, i samma ordning och med samma avlöning (eventuellt med hänsyn tagen till förmån av fri bostad och fritt bränsle) som föreslagits for lärare
i samma ämnen vid realskolor, samt i ämnet verkstadsarbete (slöjd), i samma ordning och med samma avlöning, som föreslagits för lärare i slöjd vid folkskolseminarium. Statsbidrag till sådan lärares avlöning bör utgå enligt samma grunder som till avlöning åt lärare i läsämnen. Timlärararvodena for lärare i ovannämnda ämnen vid yrkesbestämd högre folkskola böra utgå med minst samma belopp, som föreslagits för kommunal mellanskola.
Styrelsevalet i Sveriges kommunala ungdomsskolors lärarförening.
For att landsortens kretsar och fristående medlemmar skola kunna göra sina röster gällande vid styrelsevalet, fordras ett samlat uppträdande, sa att icke rösterna splittras på en mängd kandidater. Då det tillika synes mig vara en lämplig fördelning av mandaten, att Stockholm far en representant och det övriga Sverige två, tager jag mig friheten föreslå, att vi enigt giva vara roster åt rektor L. F. Bäckström, Malmö, rektor M. E. Fries, Hälsingborg (nuvarande förste suppleant) samt hr Rickard Agvald, Stockholm.
Väsby pr Höganäs den 7 nov. 1924.
Edvin Nilsson.
Dödsfall.
Klara Maria Lindh.
I Granna stadsförsamlings kyrka vigdes stoftet av förra folkskollärarinnan i Snopp-torp, Jäders fors., Klara Maria Lindh, den 30 okt. till den sista vilan. I Forshems kyrkogård vilar nu den bortgångna.
»Tack för välsignelserik livsgärning i Jäders församling» stod att läsa på de blå och gula banden till den krans, som församlingen sänt till graven. Det ar en god livsgärning, som fröken Lindh utfört i Jäder. Efter i Skara avlagd folkskollärarinneexa-men kom hon som tjuguårig till Jäder ar 1880 och där kvarstannade hon, tills hon efter en fyrtioårig tjänstgöring lämnade det kall, i vilket hon med intresse, skicklighet och framgång arbetat.
Med Klara Maria Lindh bortgick ej blott en framstående lärarinna utan även en god och ädel personlighet Dödsbudet har därför medfört sorg och saknad i vida kretsar.
Klara Maria Lindh var född 1860 och således vid sin död 64 ar gammal.
_____ X.
Maria Johansson.
Förra folkskollärarinnan Maria Johansson, född Lyckström, har avlidit i Ekshärad, 85 ar gammal. Hon var Norra Ny sockens första folkskollärarinna. Hon sörjes närmast av två söner. _____
Carolina Betty Håkansson.
Småskollärarinnan Carolina Betty Håkansson i Ljusaryd har avlidit i en ålder av endast 25 ar. Fröken H. utexaminerades från småskolseminariet i Växjö, varefter hon en kort tid innehade anställning vid en skola, tillhörande Kyrkhults församling. Hon erhöll senare anställning i Ljusaryds småskola i Jämshögs församling, där hon tjänstgjort ett par ars tid.
A. F. Hammarberg.
I sitt hem i Mosjö vid Örebro har f. organisten och folkskolläraren Adolf Fredrik Hammarberg avlidit i en ålder av 84 ar. Den avlidne var född i Vårdsberg i Östergötland 1840. Vid seminariet i Linköping avlade han folkskollärarexamen, varefter han innehade flera vikariat, bi. a. i Vreta kloster, tills han 1865 tillträdde folkskollärar-och organistbefattningen i Mosjö, vilken han
innehade till 1895, då han avgick med pension. I sina yngre ar tog han livlig del i socknens kommunalförvaltning. Han sörjes närmast av två söner.
J. Lundh.
Den l nov. avled f. folkskolläraren Jonas Lundh i Sälen, Transtrand, 67 ar gammal.
I det kommunala arbetet tog han på sin tid verksam del som ledamot av kyrko- och skolrådet, vice ordförande i kyrkostämman och kommunalfullmäktige, ledamot av -socknens järnvägskommitté, styrelseledamot i föreläsningsföreningen och frisinnade föreningen m. m. I 16 ar var han poststations-föreståndare i Sälen. Den avlidne sörjes närmast av tre barn.
K, T. Ysberg.
F. d. folkskolläraren K. T. Ysberg i Båstad, förut i Skånes-Fagerhult, har avlidit i Malmö i en ålder av nära 80 ar.
Efter avlagd examen vid Göteborgs folk-skollärarseminarium ar 1867 tjänstgjorde Y. de första 5 aren i Fagerhults församling och därefter några ar i Örkelljunga och Tossjö församlingar. 1880 erhöll han lärarbefatt-" ningen i Fager hult, där han sedan dess oavbrutet verkat till 1914, då han avgick med pension. Han var bi. a. en av stiftarna av Fagerhults sockens sparbank samt ledamot av dess styrelse. Den avlidne sörjes närmast av fyra söner och en dotter.
jCitterafar.
Läsebok i svensk och allmän historia for folkskolans sjätte och eventuellt sjunde klass av B. Selander. Stockholm. A. V. Carlssons förlag. Pris inb. i klotband 3 kr.
Med detta band föreligger B. Selanders serie historiska läro- och läseböcker för folkskolan avslutad. Den består av följande 4 böcker: lärobok i svensk historia, läsebok i svensk historia, lärobok i svensk och allmän historia samt den här ovan nämnda läseboken. Arbetet omfattar sammanlagt 1,129 sidor med över 440 illustrationer och kartor och innehåller en historiekurs, som för folkskolans vidkommande kan betecknas som synnerligen utförlig. Och dock torde med skal kunna sägas, att det, som skall bli föremål för inlärande, ar jämförelsevis litet och lätt genomgånget. Man kan saga, att arbetet utgör en god tillämpning på historieundervisningens område av den princip, som blivit kallad intressemetod.
Då Svensk Läraretidning vid två särskilda tillfällen, nämligen i nr 40 ar 1922 och i nr 50 ar 1923, innehållit relativt utförliga anmälningar av ifrågavarande arbetes tre första delar, inskränka vi oss här att hänvisa till de omdömen, som däri uttalats och som den nu föreliggande fjärde delen ger anledning att ytterligare understryka. I avseende på planläggning och d e tal j utförande har även i sagda del de grundsatser konsekvent tillämpats, som förf. närmare utvecklat i ett särskilt häfte, benämnt meddelande, vilket tillhandahålles av förläggaren.
I den historiska undervisningens intresse vore det utan tvivel gagneligt, att arbetet i sin helhet tilldroge sig den uppmärksamhet, det sa väl förtjänar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
