- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
933

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 47

SVENSK LÄRARETIDNING.

933

Att divergerande uppfattningar härvid kunna komma att göra sig gällande, säger överstyrelsen, lärer få anses ligga i den förcvarande omfattande och krävande uppgiftens natur och torde knappast ö ver huvud kunna undgås. Den granskning överstyrelsen i det följande går att ägna kommittéförslaget från sina utgångspunkter har också i vissa avseenden medfört ett annat resultat an det, till vilket kommittén vid sitt övervägande kommit.

Överstyrelsen yttrar sig först om

befattningshavare vid statens undervisningsväsende,

I fråga om dessa måste vi på grund av det begränsade utrymmet inskränka oss till det allra viktigaste, som kan vara av intresse för Sv. Ltgs läsare.

Vad angår de allmänna läroverken föreslår överstyrelsen:

att rektorerna vid de högre allmänna läroverken hänföras till löngraden A 20 med omedelbar placering i 29:e lönklassen samt därutöver berättigas erhålla en alltefter läroverkens olika storlek bestämd lönförstärkning utgående med 480, respektive 950 och 1,440 kr.;

att samtliga rektorer vid realskolor och manliga rektorer vid samskolor hänföras till en för alla gemensam löngrad, i detta fall A 17 med omedelbar placering i 26:e lönklassen samt därutöver såsom arvode erhålla en efter läroverkets storlek avpassad lönförstärkning, utgående med 480 kr. till rektorer vid mindre och med 950 kr. till rektorer vid större real- och samskolor;

att till kvinnlig rektor vid samskola må utgå lön efter löngraden B 17, 26:e lönklassen jämte en efter skolans storlek avpassad lönförstärkning å 480, respektive 960 kr.;

att till rektor vid sådant högre allmänt läroverk eller folkskolseminarium, där provårskurs ar anordnad, må, därest han tjänstgör såsom föreståndare för provårskursen, utgå löntillägg till belopp, som vid slutet av varje termin av skolöverstyrelsen bestämmes, dock högst 2,000 kr. för läsår räknat;

att manlig lektor placeras i löngraden A 17, kvinnlig i B 17;

att manlig adjunkt placeras i löngraden A 14 b och kvinnlig adjunkt i B 14 b; samt

att ämneslärarinna vid samskola måtte hänföras till löngraden B 14 a.

I fråga om övningslärarna har överstyrelsen föreslagit en omläggning av kommitténs förslag, vilken ar alltför omfattande för att här refereras.

Beträffande folkslcolseminarierna yttrar överstyrelsen bi. a:

Vidkommande till en början rektorernas avlöning föreligga efter överstyrelsens mening inga skäl att för folkskol-seminarierna avvika från de grundsatser för avlöningens bestämmande, som i det

föregående förordats för de allmänna läroverken.

I fråga om ämneslärarnas placering har överstyrelsen ingen annan erinran att göra, an att särskilt lönbelopp för kvinnlig adjunkt å övergångsstat icke behöver fastställas, sedan numera denna kategori av befattningshavare upphört att existera.

Vad vidare beträffar övningslärarna, anser överstyrelsen i likhet med kommittén, att seminariearbetets speciella förhållanden och de särskilda krav, som detsamma ställer å övningslärarna över lag> göra en högre placering, an som skulle komma att galla de allmänna läroverkens motsvarande lärare, obetingat rättvisa. En sådan placering ar jämväl ur synpunkten av seminariernas möjlighet att fylla sin uppgift i fråga om de blivande folkskollärarnas utbildning i övningsämnen högeligen önskvärd. Vad kommittén i dessa avseenden föreslagit, synes överstyrelsen i det väsentliga kunna äga tillämpning jämväl på det modifierade förslag, som av överstyrelsen framlagts.

Efter överstyrelsens mening kan dock varken utbildningen eller arbetets art motivera, att lärarinna i kvinnlig slöjd i lönavseende ställes efter lärarinna i hushållsgöromål. I denna del synes därför en jämkning böra ske i kommittéförslaget.

Vad beträffar lärare i trädgårdsskötsel, torde det icke kunna förnekas, att särskilt sådan lärare vid enkelseminarium av kommittén erhållit en alltför ofördelaktig placering. Skall det lyckas att för dessa krävande och för lärarutbildningen betydelsefulla befattningar förvärva personer med god allmänbildning samt nödig erfarenhet såväl i fackligt som pedagogiskt avseende, lär det få anses alldeles oundgängligt att erbjuda en gynnsammare lönställning an vad kommittéförslaget innebär. Överstyrelsen måste därför med styrka göra sig till tolk för den meningen, att ifrågavarande lärare måtte placeras åtminstone i löngraden A 7, respektive B 7.

Den utan gensägelse mest svårbedömda och samtidigt med hänsyn till konsekvenserna viktigaste placeringsfrågan i nu förevarande sammanhang ar spörsmålet om övningsskollärarnas rättvisa inrangering å lönskalan. Den erfarenhet överstyrelsen besitter rörande betydelsen av dessa befattningshavares gärning i lärarutbildningens tjänst, inskärper synnerligen starkt den grundläggande betydelsen av övningsskollärarnas insats i seminariets hela arbete. Det torde ock förhålla sig sa, att, i den mån för ämneslärarbefattningarna förvärvats personer med mera vetenskapligt inriktad och betonad utbildning an tidigare varit fallet, den ytterst betydelsefulla uppgiften att uppehålla seminariets förbindelse och sammanhang med folkskolan i mycket hög grad kommit att påvila övningsskolans lärare. Härav blir det uppenbart, att det måste ligga

synnerlig vikt uppå att för dessa befattningar kunna förvärva personer med ej blott gedigen utbildning och levande pedagogiskt intresse utan alldeles speciellt mångsidig och omfattande praktisk erfarenhet om folkskolans arbete. Ur sistnämnda synpunkt ha under senare ar icke sällan svårigheter mött för en god rekrytering, vilka svårigheter med stor sannolikhet kunna återföras på den ekonomiskt ogynnsamma ställning, som en övningsskollärare intagit i förhållande ej blott till lärare i folkskolans överbyggnader utan jämväl i den egentliga folkskolan i städer, där särskilda kommunala löntillägg hittills utgått. Det synes överstyrelsen angeläget, att härutinnan en ändring må ske. Otvivelaktigt ar den av kommittén föreslagna placeringen av övningsskolans lärare ägnad att till en del undanröja de nuvarande svårigheterna, i vad dessa hava avseende på folkskolan, försåvitt den anordning, som av överstyrelsen ifrågasatts rörande naturaförmånerna, kommer till stånd. Men det ligger i öppen dag, att komittéförslaget svårligen öppnar möjligheter för att åt övningsskolorna förvärva eller bevara lärare med behörighet för högre folkskolor. Genom den förmånligare placering, som överstyrelsen föreslår för sistnämnda lärargrupp, torde dessa svårigheter snarast komma att ökas. Alltjämt lär det bliva ogörligt att erbjuda sådana lärare ekonomiskt lika gynnsamma betingelser i ett seminariums övningsskola som vid högre folkskolan å orten, ett förhållande som icke kan vara till fördel för seminarierna. Efter överstyrelsens mening kunna sålunda tungt vägande sakliga skäl anföras för en uppflyttning av övningsskolans lärare i 13:e lönegraden. Överstyrelsen skulle ock ansett sig böra bestämt understödja de framkomna yrkandena i sådan riktning, därest icke de av kommittén tillämpade principerna skulle göra en av nämnda jämkning betingad omgruppering jämväl av andra lärargrupper ofrånkomlig. Då överstyrelsen icke funnit sig kunna ifrågasätta en allmän uppflyttning av samtliga de lärargrupper, vilkas placering i lönavseende influeras av den löngrad, som kan komma att bliva bestämd för seminariernas övningsskollärare, har överstyrelsen vid det slutliga ståndpunkttagandet sett sig nödsakad att begränsa sig till att framhålla, dels att en placering under 12:e löngraden skulle medföra mycket allvarsamma olägenheter för lärarutbildningen, dels ock att en uppflyttning till 13:e löngraden efter Överstyrelsens sätt att se skulle väl överensstämma med de ifrågavarande lärarnas maktpåliggande arbetsuppgifter.
Vad folJcskolinspeJctionen angår anför överstyrelsen, bi. a.:
For visso kunna tungt vägande skäl med hänsyn till tjänsternas verkligt krävande och för staten maktpåliggande natur alltjämt anföras för att åt statens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0941.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free