- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
939

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 47

SVENSK LÄRARETIDNING.

939

Sveriges allmänna folkskollärarförening.

Centralstyrelsens expedition.

Följands antal medlemsavgifter kvitteras: Villåttinge häradskretsen 76 ( + 4); Skytts häradskretsen 60. (-2); Junsele lärarförening 18 (-2); Östra Sädertörnskretsen 62 (-5); Skövde skolförenng 109 (-1); Västra Värmlandskretsen 92 (-3); Uddevallakretsen 43 (-6); Norra Ny-kretsen 12 ( + 4); Bygdeåkretsen 45 ( + 6); Västerås lärarförening 98 (-3); Södra Västmanlands lärarförening 110 ( + 9); Tärnakretsen 25 (lika); Jörnskretsen 29 ( + 2); Östbo lärarförening 63 (lika); Västra Hälsinglands kretsen 76 ( + 2); Kiruna skolförening 85 ( + 3); Gill-bergakretsen 18 (+ 2); Albo och Södra Gärdskretsen 34 (-1); Filipstads bergslags kretsförening 79 ( + 2); Åse- och Vistekretsen 17 (-2);Kalixkretsen 93 (+5); Spångakretsen 51 (-1); Sollefteåkretsen 54 ( + 5); Tunalän-Sä-vedökretsen 57 (+3); Bankekinds- och Skärkindskretsen 33 ( + 1); Kåneåkretsen 17 (-1); Hammarkindskretsen 84 (+6); Allbokretsen 87 (lika); Fellingsbrokretsen41 (+4): Nordöstra Upplandskretsen 36 (-2); Hedemora-kretsen 52 (-3); Linde-Ramsbergskretsen 58 (-3); Tvetakretsen 88 (-2); Östersundskretsen 68 (-7); Strängnästraktens lärarförening 83 (+1); Nedertorneå-Haparandakret-sen45( + 7); Kullenskretsen 69 (-1) ;Ölands lärarförening 66 (-3); Södra Tjustskretsen 46 (-4); Orsakretsen 39 ( + 3); Tisnarekret-sen 9 (nybildad krets).

Tillägg: Nedertorneå-Haparanda-kretsen 1; Västeråsortens skolförening 1; Norra Gästriklandskretsen 1; Uppsalakretsen 1; Klippans skolförening 1; Anundsjö-Skorpedskretsen 1; Kiruna skolförening 1; Åskretsen 1; Romakretsen 1; Arvidsjaurskretsen 3;.. Blekinge östra krets 1; Mullsjökretsen 1; Örnsköldsvikskretsen 1.

Kassaförvaltaren. *

Protokollsutdrag har inkommit från ytterligare följande krets föreningar: Anundsjö-Skorpeds, Arvidsjaurs, Aspelands, Blekinge östra, Bodens, Bollebygd-Sätila, Boteå, Bygdeå, Dalby, Färentuna, Gillberga, Gnestatraktens, Göteborgs, Kille, Hova, Höks, Jörns, Kalix, Kalmar-N. Möre, Karlskoga, Karlskrona, Karlstads, Kils, Klippans, Lidköpings, Limhamns, Lysekilstraktens, Markernas, Mora, Motala, Mölndals, Nedre Fryksdals, N. Ö. Upplands, N. Fjärdhundra, N. Medelpads, N. Ny, N. Råda, Noruuda, Nyköpings, Oppunda, Orsa, Orusts, Oxie, Piteå, Ragunda, Ramsele, Ronneby, Råneå, Simrishamnsortens, Skellefteå, Skons, Smedstorpsortens, Sollentuna, Stora Skedvi, Sundsvalls lärar-sällskap, Svedalaortens, S. V. Upplands, Särna-Idre, Södertörns, S. Dalarnes, S. Gästriklands, S. Hälsinglands, S. Inlands, S. Möre, S, Olands, Tisnar, Tveta, Tärna, Ulricehamns, Umeå, Uppvidinge, Valbo, Valkebo, Varbergs, Vemmenhögs, Vikbolands, Vittangi, Värmlands-Näs, Väse och Ölme, Västbo, Västerviks, Västeråsortens, V. Hälsinglands, V. Öster-

fötlands, Vätle, Ytterlännäs j Åstorps, Älv-..arleby-Söderfors, Ängelholmsortens, Ölands, Östbo, Ö, Bara, Östra härads och Överkalix. Motioner har inkommit från Stora Tuna, Tranås, Tveta, S. Ö. Närkes, och V. Gästriklands kretsföreningar.

Sekreteraren.

Motioner.

Till centralstyrelsen hava från krets-föreningar intommit de framställningar, for vilka här nedan och i ett följande

nummer lämnas redogörelse. Samtliga motioner komma att behandlas vid centralstyrelsens sammanträde i januari.

Omredigeringen av läroböcker.

Rörande detta ärende har Stora Tuna skolförening insänt en framställning av följande lydelse:

Villigt skall erkännas, att den nya undervisningsplanen för rikets folkskolor redan varit och kommer att bli till stor uppryckning av skolväsendet, enkannerligen landsbygdens.

Omläggningen av undervisningsplanen har föranlett utgivande och omredigering av en mängd läroböcker. Om den fria tävlan, som sålunda söker åstadkomma bästa möjliga lärobok, ar ej annat an gott att säga, ej heller om de ändringar, som föranletts av nya lagbestämmelser, upptäckter o. dyl.

Dock torde de lärare vara få, som ej under några års arbete i folkskolan obehagligt berörts av de nu oupphörligen återkommande omredigeringarna av läroböcker. I synnerhet vid varje läsårs början rader nu en »Babels förbistring», innan man fått senaste editionen, och i många fall fortsätter förbistringen läsåret ut.

Som exempel på läroböcker, i vilka föga motiverade ändringar företagits, må nämnas Ehlins lärobok i räkning, Berg & Lindén’s naturkunnighet samt Grimbergs historia.

Med kännedom om den allmänna stämningen i landet gent emot folkskolan vill lärarkåren ogärna gjuta olja på elden genom att ålägga barnen att oupphörligen skaffa sig nya läroböcker, men då olikheterna editionerna emellan bli alltför stora, irriteras både lärare och elever, och följden härav blir ett sämre arbetsresultat.

För att motverka detta känner läraren sig tvungen att ålägga barnen att skaffa sig sista upplagan av boken i fråga. Detta åläggande ar läraren sa mycket mer motbjudande, som förändringarna i många fall ej synas nödvändiga utan tillkomma i profitsyfte.

Därtill kommer att läraren av målsmännen far uppbära klander för de ofta återkommande ombytena av läroböcker, som medföra för målsmännen dryga kostnader, detta trots att läraren i det längsta sökt undvika dessa ombyten.

Här berörda anmärkningar kunna sammanfattas sålunda:

1. De ofta återkommande omredigeringarna av läroböcker äro ur ekonomisk synpunkt betungande.

2. De verka störande på skolarbetet och försämra dess resultat.

3. (Indirekt). Kritiken härför drabbar lärarkåren.

Lärarkåren har länge våndats under dessa olidliga förhållanden utan att offentligen höja sin protest däremot, varför den har att emotse ytterligare utveckling i samma riktning, om ej något åtgöres.

Med anledning därav uttalar Stora Tuna skolförening en skarp protest mot de ofta återkommande omredigeringarna av läroböcker för folkskolan och gör härmed en vördsam hemställan, att centralstyrelsen måtte skyndsamt ägna påtalade missförhållande en saklig undersökning.

Om det ock icke står i centralstyrelsens makt att i denna sak vidtaga radikala åtgärder, hoppas dock Stora Tuna skolförening, att centralstyrelsen skall finna medel, som kunna motverka de här påtalade oegentligheterna.

Barnbiblioteket Saga,

Västra Gästriklands kretsförening har i motion hemställt, att centralstyrelsen måtte verka för att Barnbiblioteket Sagas böcker erhölle bättre papper och band.

Förrättade val.

Fällingsbrokretsen.

Centralstyrelseledamöter: Värner Rydén, G. Björkman, Per Borgh, J. P. Johansson, Berta Fjellström och Sigrid Bredberg.

Revisor: J. P. Lindén; suppleant: C. N. Hedlund.

Från kretsmötena.
Växjökretsen höll den 18 okt. sitt ord. möte i Växjö under hr K. Lindkvists ordförandeskap.
I krets styrelsen invaldes överläraren F. Berggren, omvald, och folkskolläraren A. Tengbom, nyvald efter hr K, Lindkvist, som undanbett sig återval. Till suppleanter i samma styrelse valdes fröken Kerstin Berggren och hr G. Augustsson, Växjö.
Kretsens revisorer, folkskollärarna K. Velander, Högstorp, och Gunnar Persson, Växjö, omvaldes. Till suppleant nyvaldes folkskolläraren Simon Petersson, Östregård, Växjö.
Till sockenombud valdes hrr E. Johansson, Urshult, A. H. Johansson, Ryd, E. Johnsson, Tjureda, E. Petersson, Kalvsvik, V. Valdegren, Bergunda, G. A. Åhs-berg, Tävelsås, samt fröken Maria Rosen-qvist, Gemla.
Till ombud att gå resande lärare tillhanda med upplysningar omvaldes hr F. Berggren, Växjö.
Åt centralstyrelsen beviljades tacksam ansvarsfrihet för det gångna räkenskapsårets förvaltning.
Åt S. Å. F:s sekreterare beviljades ett arvode av 5,000 kr. och åt kassaförvaltaren 1,000 kr.
I frågan om Skolbibliotek höll bibliotekarien vid Växjö folkskolas lär j ungbibliotek fröken Sigrid Berg inledningsföredrag, däri hon lämnade en översikt av skolbiblioteksverksamhetens utveckling i vårt land. Fastän ett ivrigt arbete från många håll nedlagts harpa återstode mycket att göra, innan skolbibliotekens betydelse kommit in i det allmänna medvetandet. Barnen måste lära känna böcker, som ej ha karaktär av läxböcker. Annars riskerar man, att de i framtiden förakta både böcker och studier. I Kronobergs län finnas för närvarande endast 16 skolbibliotek. Att barnbiblioteken förlades till de allmänna folkbiblioteken skulle inverka menligt på lånfrekvensen och på kontrollen av barnens läsning.
Efter en stunds diskussion antog mötet följande uttalande: Kretsen anser:
1) att skolbiblioteken böra göras obligatoriska och att ökat statsbidrag därför ar nödvändigt;
2) att statsanslaget bör utgå med högst dubbla det belopp, som från annat håll anskaffas;
3) att skolbiblioteken ej böra innehålla referenslitteratur för läraren;
4) att centralisering av verksamheten ar önskvärd, sa att en person i varje skoldistrikt ombesörjer bibliotekets skötsel och dess cirkulation mellan distriktets skolor;
5) att skolbiblioteken ej böra förläggas till allmänna folkbibliotek;
6) att skolan bör ha sitt eget bibliotek.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0947.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free