Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 48
SVENSK LÄRARETIDNING.
951
de ar, att han under dessa gjort till en huvuduppgift att förvärva kännedom om arbetsmetoder, ägnade att främja lärjungarnas självverksamhet. Barnens övning i självständigt arbete utgör nämligen för honom en viktig undervisningsprincip. Dess tillämpning påkallar ett undervisningssätt, som överensstämmer med Scholdéens personliga läggning. Praktisk och uppfinningsrik söker han ständigt efter nya möjligheter att göra skolarbetet intressant icke blott för lärjungarna utan även för honom själv.
Ar 1917 utnämndes Schöldéen till överlärare i Oscar Fredriks-distriktet. I överlärarkollegiet har han i åtskilliga ar fungerat som sekreterare, ett förhållande, som vittnar om att man inom denna krets av medarbetare högt uppskattar, hans kunnighet, initiativrikedom och arbetsduglighet. Att dessa egenskaper göra sig gällande även vid utförandet av hans övriga tjänståligganden som överlärare, ar sa självfallet, att det näppe-lig^n behöver ens antydas.
Säkerligen kommer Schöldéen att vid inträdet i sitt sjunde decennium följas av många uppriktiga välönskningar om att det måtte förunnas honom att med samma ungdomlighet och spänstighet kunna bära ännu många års arbete för folkskolans sak, vars främjande alltid legat honom sa varmt om hjärtat.
S. P-s.
Nya småskolan i Salbo,
NYA SMASKOLHUSET.
Förra sommaren nedbrann småskol-huset i Salbo, Väster Färnebo. I dettas ställe ocb. på samma plats har nu ett annat uppförts.
Detta företräder en ny, tilltalande hemtrevlig typ, varför en bild av detsamma jämte en kort beskrivning kan tjäna till ledning i något fall.
Det avviker till det yttre betydligt från den vanliga skolhustypen. Fasaden, vänd mot landsvägen, som går förbi (södra sidan) omedelbart utanför skoltomten, har två ingångar, en till lärarinnebostaden och en till skolan. Båda äro försedda med förstukvist i något modärniserad, gammal stil. Skolsalen ar belägen å västra gaveln (synlig å bilden) och får full belysning genom tre fönster åt väster. Vid södra ändan av skolsalen finnes ett rymligt materiellram. Avklädningsrummet, rymligt, ligger mellan skolsalen och lärarbostaden och sträcker sig tvärs över byggnaden. Dessa lokaler äro hållna i ljusa färger.
Lärarinnebostaden omfattar rum och kok, det senare med särskild ingång från östra gaveln. Å vindsvåningen finnes en trevlig
kammare avsedd att vid behov tjäna som bostad åt städerska. Tillräckligt med garderober finnas och dessutom en rymlig, inklädd vind. Bottenvåningen inrymmer källare och visthusrum. Ritningen ar uppgjord av snickare E. Ahlén, Salbohed, vilken även varit kontrollant vid arbetets utförande. Kostnaden för hela byggnaden steg till omkring 13,000 kr.
Förutvarande skolhuset uppfördes 1882 och tjänstgjorde 41 ar. Därförut var skolan belägen i Sör Salbo by och lag alldeles inpå landsvägen, varifrån förstubron ledde direkt. Detta skolhus uppfördes på 1850-talet och står kvar an i dag. Det borde räddas åt eftervärlden for att visa, hurudana lokaler bestodos de första småskolorna, (där de ej inhystes i någon gårds- eller brygghuskammare, vilket oftast var fallet), ty från deras första tid förskriver det sig.
Själva skolsalen ar 9 alnar lång, 8 alnar bred, 3 V* aln hög, (5,40X4,80X2.10 meter). I denna undervisades en termin - 62 barn! i regel var det 30-40 Avklädningsrum fanns naturligtvis ej. Till lärarbostad fanns innanför skolsalen ett rum: 6 alnar långt, 4V* alnar brett, 3 V» alnar högt, (3,60X2,55X2,1.0 meter).*
Vid skolbyggnadshistorik kan man knappast få mera slående kontraster an detta gamla och det nya skolhuset. Bilderna tala bättre an ord.
Som en egendomlighet kan nämnas i detta sammanhang, att förre småskol-läraren Johan Johansson i Salbo, vilken förra månaden fyllde 78 ar, ej blott undervisat längsta tiden i detta skolhus utan även ar född i detsamma. Där föddes även hans mor, vilken var en av de
* Skoltomt fanns ej; landsvägen fick tjänstgöra som lekplan.
GAMLA SMASKOLHQSET.
skolinostrar, som, innan egentliga skolor kommo i gång, undervisade privat i sitt hem.
Det gamla skolhuset var nämligen från början Per Persgårdens i Sör Salbo mangårdsbyggnad, tills dess ena hälft av Salboborna köptes och ändrades till skolhus samt flyttades till den nämnda platsen.
Sa sent som vårterminen 1903 togs detta gamla skolhus ånyo i bruk som sådant, enar det egentliga skolhuset under då rådande difteriepidemi var inrättat till sjukstuga.
När man talar om Salbo småskola, förbinder man ock i orten därmed dess mångårige lärare, ovannämnde Johan Johansson, vilken redan som 16-åring började sin lärarbana 1862 och med ett par korta avbrott fortfor därmed till och med 1909, varefter han som vikarie tidvis uppehöll undervisningen i flera skolor. Inalles har han haft skola över 90 terminer, en verklig lärarveteran alltså, och ännu intresserar han sig för skolan samt deltager i lärarmöten, som hållas i orten. P. A. Rosenius.
Fortbildningskurs i Uppsala 1924.
I somras hölls vid folkskol seminariet i Uppsala i likhet med föregående ar en fortbildningskurs i experimentell fysik och kemi. Såsom ledare fungerade lektorerna G. Börjesson och M. Lemoine.
Det ar en ganska vansklig sak detta med anordnandet av fortbildningskurser för folkskolans lärare. Vi äro själva fullt medvetna om de brister, som vidlåda oss, och vilka brister på ett eller annat
sätt måste undanröjas. Luckorna skola då och då avhjälpas genom en s. k. fortbildningskars.
Med fog ha folkskolans lärare rätt att ställa stora krav på de kurser, som erbjudas från såväl staten som enskilda. De skola sätta till sin tid och först och sist pengar. - Tyvärr ar icke den ovannämnda kursen statsunderstödd. - Kursdeltagarna ha rätt att kräva, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
