Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
954
SVENSK LÄRARTIDNING.
Nr 48
ning måste vårt beskedliga borgerskap rycka upp sig. Det håller på att låta prata, skrika och rösta omkull sig. Det arbetar och arbetar och ser inte, hur skadedjuren hålla på att underminera vad det bygger. Det har i den sentimentala rättvisans namn låtit lura sig att lämna ut nycklarna till makten i samhället, det har låtit massans talesmän lägga tillrätta för sig stats- och kommunalrepresentation såsom det passat deras maktsträvan. Men borgarna ha full rätt att kräva, hur reaktionärt detta an må förefalla, att den politiska organisationen skall vara sådan, att den passar dem, därför att det ar de, som äro ledare för, ansvariga för samhällsarbetet, och de ha ingenting förbrutit, varigenom de skulle kunna ha förverkat sin rätt till den ställningen.
Genom dessa urklipp ha vi endast velat giva våra läsare några prov på hr Molins verklighetssinne och tankevärld. Kommentarier äro överflödiga. Vi undra blott, till vad slags djur hr Molin räknar sig själv.
ef a y en.
Skolöverstyrelsens utlåtande i lönfrågan.
IV.
När överstyrelsen sedan övergår till
Kommunalt anställda lärare,
yttrar överstyrelsen sig först om lärare vid folk- och småskolor. Överstyrelsen erinrar därvid,
att överstyrelsen i annat sammanhang från vissa mera allmänna synpunkter berört frågan om det lönsystem, som nu skulle läggas till grund jämväl för de lönregleringar beträffande lärarkårerna vid vårt lands högre och lägre skolor, vilka länge varit behövliga och som enligt överstyrelsens mening icke utan skada för skolväsendet och de allmänt kulturella intressen, detta har att tjäna, kunna längre undanskjutas, och att överstyrelsen därvid velat framhålla, att om an vissa olägenheter vid lönsystemets tillämpning på lärarkårerna äro ofrånkomliga, sa måste dock själva principen om fasthållandet av ett rättvist, väl avvägt sammanhang dels mellan de lärargrupper inbördes, vilka hava sin tjänstgöring förlagd till olika områden av det svenska skolväsendet i dess olika förgreningar, dels ock mellan dessa lärargrupper å ena sidan och övriga statens befattningshavare, med vilka de rättvisligen böra jämställas, å den andra, vara ovedersäg-ligen riktig och bliva till gagn för såväl lärarna själva som för det allmänna.
Därefter betonar överstyrelsen starkt, att tiden ar inne för en rättvis lönreglering för folkskolans lärarpersonal:
Vad nu särskilt lärarna vid rikets folk- och småskolor beträffar, vill överstyrelsen uttala sin tillfredsställelse över att deras avlöningsfrågor bliva prövade
i ett sådant sammanhang och från sådana allmänna synpunkter, som kunna garantera en rättvis placering i lönsystemet. Att denna lärarkår kommit att, såsom tidigare skett, hållas tillbaka i en mindre gynnad ekonomisk ställning beror säkerligen i icke ringa mån därpå, att dess lönfrågor under tidernas lopp upptagits mera isolerade och utan att en verklig jämförelse ägt rum mellan dess och andra befattningshavares arbete och betydelse för samhället. Men i samma mån staten med ökad uppskattning av folkskolans betydelse finner det angeläget att tillgodose skolans behov av ett tillräckligt antal väl kvalificerade lärare, i samma mån blir det också för staten nödvändigt att bevilja folkskolans lärare löner, som stå i jämnhöjd med vad den anser skäligt bestämma för andra sina befattningshavare, med vilka folkskolans lärare närmast kunna jämföras i fråga om utbildning och tjänstförhållanden.
Utvecklingen ger vid handen, att under de senaste årtiondena steg för steg förutsättningar skapats för att kraven på likställighet i nyss berörda hänseende nu också kunna bliva förverkligade. Överstyrelsen får i sådant hänseende erinra om exempelvis följande. Efter att ursprungligen hava varit sa gott som en kommunernas uteslutande angelägenhet har den kontanta läraravlöningen till allt större del övertagits av staten. Folkskollärarnas pensionering har numera helt övertagits av staten, och de för folkskollärarna gällande pensionsbestämmelserna hava bragts i nara överensstämmelse med dem, som gälla för statens befattningshavare. Även i fråga om principerna för dyrtidstilläggens utgående har likställighet omsider kommit till stånd mellan statens befattningshavare och de kommunalt anställda lärarna. Slutligen må erinras därom, att k. m:t redan ar 1912 anbefallde, att folk- och småskollärarnas lönförhållanden skulle utredas i samband med de statsanställda lärarnas (lärarlön-nämnden), till följd varav ock 1918 års riksdag godkände, att i de då antagna lönregleringarna enahanda löngrunder skulle i viktiga avseenden tillämpas för de .kommunalt anställda lärarna som för de statsanställda. Tiden bör nu vara inne, att steget tages fullt ut till sådan likställighet i avlöningshänseende mellan folkskolans lärare och med dem jämförliga statens befattningshavare, som vid ett allsidigt övervägande av på frågan inverkande omständigheter må befinnas riktig.
Vid ett dylikt övervägande har kommittén som bekant i första hand tagit i betraktande lärarnas utbildning, deras tjänstgöringsförhållanden och be-fordringsutsikter.
Detta synes överstyrelsen rimligt. Det ar ock en riktig synpunkt, tillägger överstyrelsen, vartill överstyrelsen vill giva sin fulla anslutning, då kommittén starkt framhåller, att en väsentlig lyftning av
folkskollärarnas lönstandard ar ofrånkomlig, därest man ar villig erkänna den betydelse, som folkskolan äger i det modärna samhällslivet, och de anspråk, som i följd härav måste ställas på dess lärare. Från dessa utgångspunkter och med hänsyn till lärarnas ställning och arbetsuppgifter har kommittén kommit till det resultatet, att manlig folkskollärare bör placeras i löngrad A 10. Med bibehållande av den nuvarande relationen i lönavseende mellan manlig och kvinnlig lärare har kommittén funnit, att kvinnlig lärare bör sättas i löngrad B 11 a.
Men då kommittén säger, att då det gällt att bedöma den lönställning, som i det nya systemet rätteligen bör tillkomma ordinarie lärare vid folkskola, kommittén funnit, att några mera hållbara jämförelser med andra tjänstinnehavare med hänsyn till de växlande förutsättningarna och de olika utgångspunkterna näppeligen kunnat uppdragas, anmärker överstyrelsen:
Överstyrelsen har sig emellertid bekant, att åtskilliga av de lärarorganisationer, vilka beröras av den nu ifrågavarande lönplaceringen, i underdåniga framställningar tid efter annan lämnat ingående undersökningar i sist berörda avseende och därvid kommit till det resultat, att en jämförelse mellan folkskollärarna och de statens befattningshavare inom t. ex. kommunikationsverken, som med hänsyn till utbildning och tjänst-ställning äro närmast jämförbara, bestämt pekar i den riktningen, att manlig folkskollärare rättvisligen bör placeras minst i 10:e löngraden eller något högre. Då nu kommittén från delvis andra utgångspunkter kommit till samma resultat, torde därav framgå, att kommittén, även om den på anförda skäl icke ansett sig kunna grunda sitt förslag på dylika jämförelser med andra tjänstmannagrupper, likväl icke funnit anledning underkänna det resultat, vartill de föreliggande utredningarna i nämnda hänseende kommit.
l varje fall måste även överstyrelsen finna kommitténs förslag om de manliga folkskollärarnas placerande i 10:e löngraden väl grundat och vill överstyrelsen för sin del förorda detsamma.
Sedan överstyrelsen därpå erinrat, att av de 27 folkskolinspektörer, som yttrat sig om ifrågavarande lönplacering, icke mindre an 25 funnit förslaget riktigt (frånsett gjorda anmärkningar rörande naturaförmånernas beräkning), samt att de lärarorganisationer, som nu avgivit yttrande över kommittéförslaget, i stort sett givit sin anslutning till detsamma, i vad det avser folkskollärarnas placering, men tillika betonat, att löngrad A 10, respektive B 11 a ar den lägsta, som bör ifrågakomma, bemöter överstyrelsen en reservant i kommittén:
Då en reservant inom kommittén yr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
