Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 48
SVENSK LÄRARTIDNING.
959
Av de sålunda valda centralstyrelse-ledamöterna äro Björkman, Rydén, Bredberg, Johansson och Wahlman utsedda för åren 1925-1927 och Lindvall för ar 1925.
Närmast i röstetal kommo:
Bertha Fjellström, Göteborg 2,462 röster
Per Borgh, Lekaryd______ 2,184 »
Eva Wetterholm, Jönköping 1,737 » E. G. Risberg, Revsund – 1,250 » Martin Liander, Jularbo - 725 » Gust. O. Olsson, Göteborg 646 » Axel Rommedal, Skultuna 365 » Axel Hedfors, Göteborg .– 310 » Osvald Rydén, Stockholm 185 »
Därjämte hade 117 personer erhållit 1-63 röster.
Revisor för åren 1925-1927**
J. P. Lindén, Stockholm- 6,873 röster.
Närmast i röstetal kom: Aug. Björklund, Sundsvall 444 »
Därjämte erhöllo 19 personer l-33 röster.
Revisorssuppleant för åren 1925-1927 ***
C. Nath. Hedlund, Råsunda 6,539 röster.
Närmast i röstetal kom: O. Lundgren, Härnösand– 325 »
Därjämte erhöllo 62 personer l-44 röster.
Livförsäkringsrevisor för ar 1925. Per Borgh, Lekaryd, Alvesta... 66 röster.
Suppleant. Emanuel Blohmé, Älmhult____ 3 röster.
Valprotokoll hade inkommit från 309 kretsföreningar. Protokoll saknades från 18 kretsar, nämligen Edefors, Holmedals, Hörneå, Junsele, Lövånger-Nysätra, Neder Luleå, Norrfjärdens, Näsums, Nätra, Sil-leruds, Skinnskattebergs, Sköns, Alnö och Timrå, Stigsjö, Svanskogs, Torna, Uppsala, Valbo härads och V. Dalslands.
Följande protokoll kasserades: beträffande centralstyrelsevalet från Ragunda, Vännäs och Holmsunds kretsföreningar, enär de två förstnämnda kretsarna valt blott fem, den senare blott tre centralstyrelseledamöter, från Hedemora kretsförening, enär valet skett med acklamation, samt från Råneå kretsförening, enär röstetal saknades; beträffande förenings-revisorsvalet från Hedemora kretsförening, enär valet skett med acklamation, samt från Boteå, Bollnäs-Arbrå-Regnsjö, Mora, Råneå och Skellefteå kretsföreningar, enär
för åren 1925-1926 Nils Helger, Lidingö villastad, Edvin Stålfelt, Stockholm, Karola Pålsson, Malmö, Elin Lundewall, Falun, och Algot Jungnell, Katrineholm, samt for ar 1925 Carl Lidman, Stockholm, Anna Olsson, Kolbäck, Gerda Nystedt, Äppelviken, och Anders Johansson, Malmö.
** Kvarstående föreningsrevisorer äro för åren 1925-1926 G. A. Wösterin, Stockholm, och for ar 1925 Nils Lundahl, Lund.
*** Kvarstående revisorssuppleanter äro för åren 1925-1926 Aug. Björklund, Sundsvall, och för ar 1925 Frans Berggren, Växjö.
röstetal saknades; samt beträffande liv-försäkringsrevisorsvalet från Norra Ny, enär röstetal saknades.
En ny krets
av S. A. F. ar, såsom framgår av förra veckans förteckning över inbetalda medlemsavgifter, bildad i Sörmland, nämligen Tisnarekretsen. Tillsvidare har kretsen 9 medlemmar. Ordförande ar folkskolläraren Knut A. Lundgren i Brenäs.
Över 350.
Enligt hittills ingångna rapporter har medlemsantalet i S. A. F. ökats med över 350. Ett litet stadium av veckorapporterna ar nog sa intressant. Det tycks framför allt vara i Norrland, vår förening vinner anslutning. Gellivara-Malmbergets krets har sålunda ökats med jämnt 100 %, och den nya kretsen i Lycksele växer stadigt. Men även en hel del kretsar i södra och mellersta Sverige rapportera stora framgångar. Sålunda har Väne-kretsen, som innefattar Trollhättan, Vänersborg och Vargön ökats från 88 till jämnt 100. Göteborgskretsen, som förra året ökade med 67 medlemmar, har även i ar ökat, nämligen med 10 medlemmar.
Fortgår vår förenings tillväxt som hittills, sa skola vi vid årsskiftet hava avsevärt decimerat de 8,000, som dagligen njuta frukterna av S. A. F:s arbete utan att vilja ens med 4 kronor om året bidraga till verksamheten.
Motioner.
Här nedan lämnas fortsättningsvis referat över tvänne till centralstyrelsen från kretsföreningarna inkomna motioner. Utöver dessa hava ytterligare ett par motioner inkommit, och skall redogörelse för dem lämnas i ett följande nummer.
Skolans ledning.
I detta ärende har TvetaJcretsen insänt en längre framställning med i huvudsak följande innehåll:
Vid 1923 års riksdag väckte ledamoten av riksdagens andra kammare A. Paulsen från ArlÖv motioner, dels med yrkande om upphävande av pastors självskrivenhet som ordförande i skolråd och barnavårdsnämnd, dels en motion av följande lydelse:
»I förordningen om kyrko- och skolråd heter det bi. a. i § 24: Ledamot i kyrko- och skolråd kan ej vara den, som tillhör församlingens redovisningsskyldige och avlönade betjänte.
Det ar ganska tydligt, att den tid, då denna bestämmelse skrevs, lagstiftaren icke tänkte sig möjligheten av att människor i avlönade betjäntes ställning skulle kunna vara lämpliga att vara ledamöter i en församlings skolråd. I våra dagar ar det emellertid ej sa sällsynt, att exempelvis skolvaktmästaren ar lämplig som ledamot av skolrådet, och att man önskar invälja honom härtill, men då han ar att hänföra till församlingens redo-
visningsskyldige och avlönade betjänte, går detta inte för sig, fastän det enda han har att redovisa vanligen inskränker sig till den eldbrand, som förvaras i skolan.
Då denna bestämmelse ar sa föråldrad, att den inte längre passar, utan i stället verkar sa, att duktigt, för skolan intresserat folk utestänges från ledamotskap i skolråd, tilllåter jag mig föreslå,
att riksdagen ville i skrivelse till k. m:t anhålla, att k. m:t ville - möjligen ock i den mån riksdagens medverkan därtill erfordras - efter inhämtande av riksdagens beslut vidtaga sådan ändring i gällande förordning om kyrko- och skolråd, att bestämmelsen: ’Ledamot i kyrko- och skolråd kan ej vara den, som tillhör kyrkoförsamlingens redovisningsskyldige och avlönade betjänte’ måtte bortfalla.»
De tre motionerna blevo av riksdagen avslagna. I avslagsyrkandet till vaktmästar-motionen hänvisade utskottet till den pågående utredningen om församlingsstyrelse och skolärendenas överflyttande till den borgerliga kommunen. - Det föreligger alltså skäl till förmodan, att hr Paulsen återkommer, och att 1925 års riksdag skall upptaga sistnämnda motion till prövning och slutligt avgörande.
Lärarkretsen har ingen anledning att under normala förhållanden befatta sig med ett enskilt skoldistrikts göranden och låtanden, helst om det såsom i detta fall geografiskt ligger utanför området för kretsens verksamhet, men då motionären - visserligen i allmänna ordalag - åberopat ett i hans egen hembygd allmänt känt konkret fall såsom motiv för en ändring av nu gällande lag, har kretsen ansett sig oförhindrad inhämta de upplysningar, som stått till buds om den miljö, där enligt motionären behovet av lagändringen gjort sig gällande och med ledning därav taga parti i en angelägenhet, som genom motionärens eget åtgörande blivit offentlig i vidaste mening.
Det kan först som sist konstateras, att det ingalunda ar fråga om att bereda möjlighet for den enkle mannen i ledet - i detta fall en skolvaktmästare - att komma i åtnjutande av full medborgarrätt och efter måttet av sina gåvor göra sin röst hörd i skolrådet. Motionen syftar uppenbarligen till något helt annat. Enligt upplysningar, lämnade av en med förhållandena på platsen väl förtrogen lärare, avser motionen att giva laglig befogenhet åt en i det svenska skolväsendet helt ny institution: en kommunal kommissarie, utrustad med oskriven och obegränsad myndighet, tillsatt av och redovisningsskyldig inför den maktägande politiska korporationen på platsen.
Något förnuftigt skal till ett dylikt förmynderskap kan ej påvisas. Folkskolan ar en utpräglad demokratisk institution, demokratisk till sitt ursprung, sin organisation, sin verksamhet och sina strävanden. Lagen medgiver fullt tillräckligt utrymme för kommunal kontroll, men det förefaller som om skolans beredvillighet att vara till lags drivits något for långt och på ett oroväckande sätt stegrat aptiten hos en del tilltagsna element. De åsyftade företeelserna torde i allmänhet beröra skolor i medelstora samhällen med ganska talrik lärarkår. Vid dessa skolor möter ingen större svårighet att bland lärarpersonalen uppsöka en person med tillräcklig rutin att med framgång upprätthålla överlärarens auktoritet, och skulle sa ej låta sig göra, återstår utvägen att vid nyrekrytering förvissa sig om en lämplig lärare. Vid de skolor, som hugnats med ett mer eller mindre utpräglat »kommissariat», torde av allt att döma vägen ha jämnats för den nya institutionen på det sätt, att man med mer eller mindre uppenbar avsikt lagt överlärar-skapet i händerna på en person, som saknat nödiga förutsättningar att havda sin ställning, och vid nyanställningar sorgfälligt uteslutit lärare, som kunnat tänkas bliva obekväma för systemet.
Utan att ingå på spörsmålet, huruvida den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
