Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
972
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 49
från och med ar 1899. Ehuru han aldrig själv hade tjänstgjort i någon folkskola
- han hade däremot en kortare tid varit lärare vid folkhögskola - visade han sig genast helt igenom som en verklig folkskolman. Hans intresse för folkskolan och för dennas utveckling var ärligt och varmt, därom vittnade oförtydbart det sätt, på vilket han satte in sin personlighet, när det gällde att främja folkskolans, dess lärjungars och dess lärarkårs bästa. Trots sin osäkra ställning
- han förordnades till en början for 5 ar i sänder - skydde han aldrig att när sa krävdes, bryta en lans med dem, som visade sig vara i saknad av förståelse för folkskolans behov. Under W:s första inspektionstid skedde detta stundom i skolrådet men framför allt å kyrkostämmorna. Han var en skarp dialektiker, en skicklig och övertygad debattör, alltid rustad med sakliga argument, och för det mesta gick han av med seger. Led han någon gång nederlag, släppte han inte taget for den skull, han fällde inte modet utan kom igen, när förhållandena voro gynnsammare. Han vann snart aktning hos såväl meningsfränder som motståndare, och samarbetet inom skolans styrelse och med skolans lärarpersonal blev det bästa.
"Wennström hade en livlig och rörlig intelligens. Att han det oaktat arbetade långsamt kan förefalla underligt, meu förklaringen härtill ligger huvudsakligen i hans nästan till överdrift gående sam-vetsgrannhet och grundlighet. Sistnämnda egenskaper utgjorde emellertid en förtjänst, som kom honom väl till pass i den mängd av utredningar i skolfrågor av de mest skilda slag, som han antingen ensam eller tillsamman med skolråds- eller skolstyrelseledamöter under årens lopp utfört och som lett till en fullständig omgestaltning av Lunds folkskolväsende.
Det ar en lång rad av reformer och förbättringar, som sålunda under W:s inspektörstid genom hans medverkan och till stor del på hans initiativ kommit till stånd. Av dessa må här nämnas nybyggnad av skolhus, utvidgning och modärnisering efter Skolhygieniska synpunkter av äldre skolhus samt i samband därmed minskning av lär j ungantalet i klasserna och reglementsbestämmelser angående sagda antal. Hj alp k lassundervisning för de svagare begåvade har införts och högre folkskola anordnats. For att förbereda högre folkskolan hade ar 1911 en skolavdelning för de barn, som genomgått folkskolans högre avdelning, blivit anordnad utan kostnad för staden. Undervisningen, 18 timmar i veckan, bestreds av W. samt några folkskolans lärare och lärarinnor. W. var de högre folkskolornas förste rektor. Skolköksunder visningen har helt omorganiserats och fullständigats. Skolträdgård har anlagts och undervisning där anordnats. <3rynr nastiksalar ha uppförts och gymnastikundervisningen omlagts. Barnavården har kommit i allt bättre skick. W. var ock
bland förslagsställarna till inrättande av det för Lund, Hälsingborg och Landskrona gemensamma Ljungaskogs skolhem och tillhörde den första styrelsen för detta. Konsten har vunnit insteg i skolan och undervisning i instrumentalmusik införts. Skolans undervisningsmateriell har väsentligt och förträffligt ökats. Skolläkare har anställts. Skolbarnsbespisning har anordnats och kommunala anslag beviljats för sommarkolonier. Badlokaler ha anordnats. Skolgången, som vid W:s tillträde till tjänsten lämnade mycket övrigt att önska, har genom hans kloka och ihärdiga arbete kommit i ett mönstergillt skick. För lärare och lärarinnor har ny lönestat fastställts, och pensionsförhållandena ha ordnats. Resstipendier för lärarpersonalen ha införts.
Wennströms senaste ar fördystrades tyvärr av sjukdom och bekymmer, och av dem, vilka stått med honom i arbetet under hans krafts dagar, märktes det nog, att hans krafter nu voro brutna. En minnestecknare säger om honom: »Ofta kunde han förefalla onödigt sträng, men han hade ett varmt hjärta och en omutlig rättskänsla, som gjorde, att han var den förste på skansen, när det gällde att bevaka folkskolans livsintressen». Säkert ar också, att han efterlämnar minnet av en hängiven, trägen och till ytterlighet plikttrogen arbetare på folkskolans fält. Alla, som kommit honom nära, sörja och sakna honom även såsom en godmodig, ofta spirituell, alltid trofast vän.
Närmast sörjande äro hans maka, född Settergren, och fyra barn, av vilka en son ar lärare vid Lands katedralskola och en dotter gift med lektorn vid folk-skolseminariet i Landskrona E. Andersson.
J. Franzén.
En tidsenlig landsbygdsskola.
Ovanstående skolhus daterar sig från ar 1915 och återfinnes i verkligheten i Rävåla gruv- och jordbrukssamhälle. Om ett besök i sitt skolhus skrev för något ar sedan i en uppsats en Rävåla-pojke bi. a.:
När man går efter landsvägen, ser man den vita skolan med de gröna staketen vid trapporna. Man går in i en av dörrarna Då kommer man in i korridoren. Först bege vi oss ned i källarvåningen. Där beses först badrummet, sedan ångpannan. Sedan beger man sig till gymnastiksalen.
När den har besetts, går man in i skolsalarna. När man har gått igenom alla salarna i nedre våningen, beger man sig upp på övre våningen. När inan kommer upp, går man först in i kartrummet, sedan in i
salarna och sist in i biblioteket. När man har sett allt detta, får man vända om hem.
De tre ingångarna äro förlagda åt norr. I grundvåningen med nedgång från den rymliga korridoren återfinnas badrummet med karbad och dusch, ångpannerum och gymnastiksal. En direkt ingång till denna senare utifrån synes å gaveln å bilden. Som framgår av bilden äro fönsterna å nyssnämnda praktiska inrättningar belägna åt söder.
I bottenvåningen återfinnas tre och å övre våningen tre stora och ljusa salar, alla med södersol.
Samtliga barn i skolan åtnjuta förmånen av fri Skolmateriell, utan slöseri kanske ar bäst att tillägga. Att döma av en insändare i nr 32 av denna tidning synes det nämligen finnas personer, som tro, att systemet med fri materiell absolut måste uppfordra till slöseri. En dylik åsikt ar alldeles felaktig. Ar blott kontrollen effektiv, uppfordrar systemet i stället till sparsamhet. Ett önskemål ar även införande av fri tandvård åt skolans elever.
Församlingen har som synes all heder av sin skola i samhället.
T. Liljeholm.
Skolhuset i Iggesund.
I den i nr 43 förekommande artikeln: »Skolhusinvigningen i Iggesund» hade förestående bild av skolhuset i Rävåla felaktigt införts å sid. 847. Klichéer till båda skolhusen hade gjorts samtidigt, och dessa klichéer hade utan redaktionens förskyllan kommit att förväxlas. Rättelsen ha vi sett oss nödsakade att spara tills nu, då vi kunnat bereda plats för närmast föregående artikel. Den ratta bilden av skolhuset i Iggesund ar följande.
Nytt skolhus i Mönsterås.
Den 13 nov. invigde Mönsterås köping ett nytt skolhus, efter det frågan om ett sådant under många ar varit föremål for
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
