- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
986

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

986

SVENSK LÄRARETIDNING.

Nr 49

från motpartiets sida. Vi veta icke vad auktoriteternas - statliga och kommunala - representanter kunna komma att invända mot förslaget, då detta endast emanerat från verkställande utskottet. De Övriga ledamöter, förutom lärarrepresentanterna, varav kommittén består, representera de lokala skolmyndigheterna dels på den egentliga landsbygden, dels i municipalsamhällena och dels i staden London. Ingen av dessa representantgrupper har tagit något steg för att komma ur den fastlåsta omedgörlighetssituationen. Dock innebär i alla händelser det nämnda förslaget ett uppslag, som vi måste taga fasta på och som den stundande konferensen den 20 november icke kan ignorera, utan måste taga i allvarligt övervägande. I sin nuvarande avfattning innehåller det emellertid punkter, som äro ägnade att väcka en viss tvekan eller oro, men vilka sannolikt kunna genom underhandlingar få en tillfredsställande förklaring eller ock helt uteslutas, innan förslaget till sin definitiva utformning eventuellt antages.

Förutsättningen för att en kompromiss skall ha utsikter att lyckas ar, att man på förhand blir ense i tvänne hänseenden, nämligen dels rörande de särskilda punkter, som skola göras till föremål för närmare förhandlingar, dels vem som skall bli förlikningsman. Vi skulle önskat, att en förberedande överläggning kunnat komma till stånd angående dessa två saker,% innan något därom offentliggöres. Emot lord Burnham som förlikningsman ha vi icke det minsta att invända. Tvärtom, vi skulle ej kunna nämna någon annan, som kunde ingiva större förtroende och tillit. Snarare ar det mot de märkbara försöken att på förhand bestämma, vilka särskilda punkter skulle få förekomma vid lönkommitténs förhandlingar, som motstånd måste resas. Kommitténs verkställande utskott föreslår, att kommittén måtte uttala sig för att nya lönskalor skola framläggas för förlikningsmannen, att en viss begränsad tid måtte bestämmas, under vilken de skola gälla, att bestämmelser måtte tillväga-bringas, som på ett fullt rättvist sätt tillgodose tillämpningen av lönskalorna och att regeringen måtte lämna sin medverkan till att lönskalorna bliva obligatoriska. De ovan kursiverade orden äro något tvetydiga och kunna förorsaka svårigheter och missförstånd, sa framt icke deras rätta innebörd fullt klarlägges, innan kommittén upptar frågan till behandling. Det måste tydligt fastslås, att meningen icke ar att under lönskalornas tillämpningstid en lokal myndighet skall kunna, när helst den behagar, göra gällande några krav på att låta lärarlönerna utgå efter en lägre skala an den bestämda.

Mot en kompromiss, om vilken ingen enighet kunnat vinnas, kan ingen invändning göras. Vad som måste fasthållas ar, att de punkter, som skola göras till föremål för förhandlingar, icke innehålla något, som ar ägnat att förhindra en antaglig lösning. Vi hoppas, att förlikningsmannen skall bli upplyst om att lärarna avstått från att göra anspråk på att återfå de 5 procent, som de förut avstått, under förhoppning, att denna hållning från deras sida skall kunna bidraga till en lösning av lönfrågan i vänskaplig anda. Att då mötas med krav på en större lönreduktion skulle medföra, att den goda stämning, som skapats genom nämnda uppoffring två ar innan de gamla lönskalorna upphörde att galla, bleve omintetgjord. Enligt vår mening finns intet som helst skäl för någon lönminskning. Om en sådan skulle påtvingas lärarna av enskilda lokala myndigheter, skulle det komma att medföra synnerligen allvarliga följder, ty ingen lärare eller lärarinna kan på ett tillfredsställande sätt utöva sin verksamhet, om han arbetar under känslan av orättvis behandling. En missnöjd lärare ar en fara för staten, och vi tillstå, att det innebar en stor Överraskning att erfara, att det finns medlemmar av lokala myndigheter - om vilka man borde kunna vänta, att de även skulle taga hänsyn till

statens intressen - som stå i begrepp att befordra planer åsyftande åtgärder, som skulle oka missnöjet inom lärarkåren. Känslan av bitterhet över orättvis behandling kommer lätt att meddela sig även till barnen, och detta innebär en risk, som man i dessa tider sist av alla bor utsätta sig för.

Just som denna tidning (the Scholmaster för den 14 nov.) går i press, erfara vi, att en stor majoritet av landsbygds myndighet ernås representanter förenat sig med undervisningskommittén i dess beslut till förmån för förlikningsförfarande.

Vid den konferens,* som hölls den 15 nov. stodo samtliga lärarrepresentanter fullständigt eniga beträffande sin hållning i lönfrågan. För att ådagalägga sin goda vilja till en fredlig lösning samlade de sig kring Burnhamnsförslaget, dock med avstående från anspråket att återfå de 5 procent, som lärarna frivilligt avstodo för 2 ar sedan. Denna hov-sarnma hållning möttes emellertid från myndigheternas fullmäktige med kravet på en lönminskning av intill 10 procent. Ett motkrav uppställdes nu från lärarnas sida - dock icke från centralstyrelsen (the Executive) - nämligen om återbekommande av de 5 procenten.

Om frågan nu kommer att upptagas till förliknings f or handlingar - vilket icke ännu ar avgjort - ar lärarnas ställning fullt klar. De komma att hålla fast vid det sistnämnda kravet. Ett antingen - eller kommer alltså att hänföra sig till myndigheternas fordran å ena sidan och lärarnas att återbekomma de 5 procenten å andra sidan.

a ord.

Skolidrottsarbetet i Värmland.

Intresset för folkskolans fria idrottsliv i Värmland har nu utvecklats sa långt, att interimsstyrelsen för det av oss förut omnämnda »Värmlands folkskolors gymnastik-, lek- och idrottsförbund» kallat intresserade kamrater till konstituerande sammanträde. Detta, som avhålles å folkskolseminariet, ar utlyst till söndagen den 7 dec. kl. 2 e. m. Personlig inbjudan ar utfärdad till ett flertal idrottsintresserade lärare och lärarinnor. Då interimsstyrelsen ej ar i stånd att nå alla for skolidrott intresserade kamrater, vilja vi härmed inbjuda alla kamrater till sammanträdet.

Folkskolidrottsarbetet i Värmland ar sa till vida märkligt, som det ar första gången försök gjorts att samla alla för skolidrott intresserade folkskollärare och lärarinnor.

KL 6 e. m. bliva deltagarna i tillfälle att åse folkdansuppvisning av fortsättningsskolans elever under folkskolläraren Sigurd Gustafssons ledning. Folkskolseminariets lokaler visas för mötesdeltagarna.

Skoghall den 26 nov. 1924.

Olof Liss.

Till Lunds stifts lärare och lärarinnor.

Ofta gör sig hos oss lärare och lärarinnor behovet av en matrikel med biografiska uppgifter om karen starkt kännbart. Visserligen utkom för något ar tillbaka Svensk Folk-skolmatrikel, men dess uppgifter äro väl sparsamma och uppställningen svår att komma till rätta med. Säkerligen önskar lä-

rarkåren livligt, att S. P. Frän ekes utmärkta uppslagsbok »Folkskolans lokala förhållanden på landsbygden» snart måtte utkomma i ny upplaga.

Nu har ett annat tryckeri i Malmö, Skånetryckeriet, välkänt för tidigare utgivna kalenderarbeten, påbörjat insamlandet av biografiska uppgifter för ett arbete angående lärare och lärarinnor i Lunds stift. Det ar att förvänta, att samtliga lärare och lärarinnor välvilligt lämna sa utförliga uppgifter som möjligt även angående fortbildningskurser, förtroendeuppdrag, samtliga tjänstgöringsplatser, även vikariat, resor, utgivna böcker m. m. varigenom kalendern skulle bli synnerligen värdefull.

Intresserad.

ffirevfåc/a.
(Förfrågningar, som icke äro undertecknade med avsändarens namn och adress, lämnas utan avseende.)
Las uppmärksamt igenom de nya skolförfattningarna! Det inbesparar Eder många onödiga frågor och redaktionen inånga onödiga svar!
814. Mark 52.1)-3) Har domkapitlets utslag överklagats hos k. m:t, sa skola kyrkostämma och skolråd avvakta k. m:ts heslut, innan nya åtgärder for tjänstens besättande vidtages. B. hör i påminnelser till k. m:t framhålla, att han icke numera står som sökande till annan ordinarie tjänst, samt vidhålla sin rätt att hehålla förslagsrum. Utgången oviss. 4) Ja, men endast en gång i varje ämne.
815. Giocoso. 1) Ja, 500 kr. för ord. manlig och 400 kr. för ord. kvinnlig ämneslärare. För extra ord. och för vikarierande ämneslärare 400 kr. oeh 360 kr. Även för timlärare vissa belopp. 2) Staten ansvarar helt för pensionen. Befattningshavaren hestrider med egna avgifter ungefär en tredjedel av sin tjänstepension.
816. Vedhuggning 1924. Nej, Ni kan vägra att betala beloppet och hos länsstyrelsen anhålla om åläggande för skolrådet att utbetala medlen, ifall avdrag göres å lönen.
817. Axy. 1) Manlig 7,02479 kr. för dag. 2) Ja, som icke familj försörj are över 25 ar. Se tabellerna! 3) Ja. 4) 2 ex. utom beträffande slöjd.
818. Unzufrieden. Som den lagliga minimilönen höjts efter den tiden, kan Ni ej med stöd av valprotokollet tilltvinga Eder något kommunalt lönetillägg, - vare sig Ni tjänstgör eller ej. Märk uttrycket i protokollet »utöver nu varande lön efter lag».
819. N. A-r. Nej.
810. D. E, i J. Momentet har enligt vår mening tillkommit för att förhindra, att lärare samt tidigt uppföres å förslag i två skoldistrikt. Fall, liknande det nu föreliggande, ha tidigare förekommit, -men sa vitt vi känna har lagligheten av skolrådets beslut ej prövats av högre myndighet. Det vore önskvärt, att läraren nu omedelbart hos domkapitlet anförde besvär över skolrådets beslut. Han anför bi. a., att han kan under åratal bli utestängd från möjligheten att erhålla ordinarie tjänst, eftersom det ar ovisst, hur många gånger tredje förslagsrummet kan komma att ledigförklaras. Vi äro tacksamma för meddelande om utslaget.
821. Ldl. Alltsedan 1920 har Ni rätteligen varit skyldig att betala å skattsedlarna uppförd pensionsavgift till allm. pensionsförsäkringen. Denna skyldighet fortfar, även sedan Ni med pension avgått från lärartjänsten.
822. Silvanus. 1) Antagligen, då det sker före valet, sa att de sökande kunna återkalla sina ansökningar. 2) Ja, om Ni bevisligen fått kännedom om beslutet. 3) Det ar skolrådet, ej stämman som beslutar om användningen av skollokalerna; säkerligen skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:45:45 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1924/0994.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free