Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
994
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 50
fullmäktige), vars radikala och socialdemokratiska grupper genomdrevo upprättandet av en dagarbetsskola närmast efter mönstret av de engelska day indus-trial-schools. Den l april 1909 öppnades den första dagarbetsskolan för gossar i Prinsessegade på Christianshavn, en av huvudstadens fattigare stadsdelar. Anstaltens första verksamhet stod. helt i experimentets tecken.
Under krigsåren med deras starkt ökade barn- och ungdomsbrottslighet blev behovet av institutioner för förebyggande barnavård allt större. En ny dagarbetsskola för gossar inrättades 1915 i Stevns-gade på Norrebro. De båda dagarbetsskolorna kunna tillsammans mottaga omkring 100 elever. En dagarbetsskola för flickor har varit påtänkt, men den allmänna depressionen har lagt hinder i vägen för dess realiserande, ehuru tanken omfattats med största intresse från vitt skilda håll. Även den efter kriget starkt sjunkande barn- och ungdomsbrottsligheten har givit anledning till betänksamhet vid inrättandet av nya barnavårdsanstalter. - I det övriga Danmark finnes endast en dagarbetsskola, i Es-bjerg.
Vad ar då en dagarbetsskola, hur gestaltar sig arbetet därstädes, och vilket ar målet för dess verksamhet?
Låt mig då först säga, att dagarbetsskolan icke har till uppgift att förverkliga den modärna »arbetsskolans» idé. Visserligen erinrar mycket i dagarbetsskolans verksamhet om arbetsskolans program »learning by doing», men sin största betydelse har dagarbetsskolan som social institution: den vill bevara och rädda barnen i storstaden för sedlig försummelse och moralisk förvildning genom att, under samarbete med hemmet, giva dem god skoluppfostran och uppfostrande fritidssysselsättning, väcka deras intresse för arbete och förståelse för livets äkta värden.
Man skulle kunna karaktärisera dagarbetsskolan som ett mellanting mellan folkskola och skyddshem. Liksom folkskolan mottager dagarbetsskolan endast barn under konfirmationsåldern, meddelar undervisning i folkskolans ämnen och har ungefär samma lärotider som folkskolan. Men i likhet med skyddshemmet mottager dagarbetsskolan endast sådana barn, som på ett eller annat sätt råkat komma i konflikt med samhället, t. ex. genom skolkning från skolan, vaga-bondering, tjuveri o. s. v. När barnavårdsnämnden (Vsergeraadet) finner, att ett barns förseelse ar av sa lindrig art, att ett anbringande av detsamma å särskild förbättringsanstalt kan undvikas, men å andra sidan fara för förseelsens upprepande ar för handen (t. ex. på grund av miljöförhållandena) skickas barnet till en dagarbetsskola. Här sörjer man icke blott för barnets intellektuella och moraliska förkovran utan ock för dess lekamliga vård och förplägaad.
Som socialpedagogisk institution bar dagarbetsskolan emellertid flera fördelar framför skyddshemmet. En viktig fördel - kanske den betydelsefullaste - ar, att barnen bevaras åt hemmet. Genom dagarbetsskolan har det nämligen givits samhället en möjlighet att omhändertaga och kontrollera de i sedligt avseende försummade barnens moraliska uppfostran utan att därför behöva skilja dem från hemmet och sönderslita de band av kärlek och tillgivenhet, som förena barn med deras föräldrar. En annan fördel ligger däri, att dagarbetsskolan måste bygga på ett intimt samarbete mellan skola och hemt eftersom barnen tillhöra hemmet. Härigenom vinnes i många fall föräldrarnas förståelse och intresse för skolans fostrande verksamhet - den fria kost, som bestås barnen på dagarbetsskolan, ävensom medvetandet om att barnen där föra en trygg tillvaro medverka nog att göra föräldrarna angelägna om att deras barn skola visa gott uppförande och göra goda framsteg i arbetet och sålunda få stanna kvar på anstalten - och betydelsen av föräldrarnas hjälp i detta upp-fostringsarbete kan knappast överskattas. Varje lärare vet, att det ar just bristen på solidaritet från hemmets sida, som oftast göra alla hans bemödanden resultatlösa, och detta gäller i an högre grad, när det ar fråga om barn, som kommit »på glid» i samhället.
Receptet för dagarbetsskolans uppfost-ringsarbete ar helt enkelt syselsättning. Varje minut av barnens arbetstid måste vara upptagen. Dagsschemat för dagarbetsskolan i Stevnsgade ser ut sa här:
Kl. 7 f. m. Ankomst. Tvättning av golv, trappor o. s. v., eldning, sopning av gårdsplanen.
KL 7.45 f. m. Frukost (»0!lebr0d»).
Kl. 8-11 ä 12 f. m. Skolundervisning.
Kl. 12 Middag.
Kl. l-3 e. m. Undervisning i manuellt arbete.
KL 3 e. m. Varm mjölk med vetekaka.
Kl. 3-*/. 6 e. m. Fredsarbete.
KL 6 e. m. Slut för dagen. Hemfärd.
Skolarbetet pågår under sammanlagt 41 timmar i veckan, och de olika ämnena ha fått ungefär samma timantal.på schemat, som de ha i svensk folkskola. Undantag utgöra träslöjden och gymnastiken, för vilka man anslagit åt vardera 6 veckotimmar. Dessutom utgöres fritidsarbetet till största delen av träslöjd, varjämte borstbindning, fysikslöjd, trädgårdsskötsel och idrott förekomma. En timme dagligen ägnas åt läxläsning.
De flesta av dagens timmar användas således till manuellt arbete. Särskilt träslöjden intager ett bemärkt rum, vad timantalet beträffar. Slöjdundervisningen ar dels klassundervisning enligt det Mikkel-senska systemet med taktsågning, takt-hy vling o. s. v., dels individuell undervisning som i Sverige. Dessa bägge undervisningssätt komplettera på ett utmärkt sätt varandra. Klassundervisningen ger fasthet i arbetet, sa att även
lättingarna ryckas med, och den individuella undervisningen ger möjlighet för det egna initiativet och självständigheten att göra sig gällande. Det manuella arbetet ar ägnat att uppfostra till flit samt väcka håg och aktning för kroppsligt arbete. Det roliga och krävande arbetet i slöjdsalen vänjer barnen vid ordnat arbete och lär dem avsky sysslolösheten. Det ar nämligen just bristen på lämplig sysselsättning, som i de flesta fall drivit dessa barn till ett okontrollerat fritidsliv på gator och i gränder. Under sommarferien utackorderas barnen på stadens bekostnad i lämpliga hem på landet, där de få deltaga i arbetet på åker och äng eller vila ut i naturens sköte.
Dagarbetsskolan i Danmark ar emellertid icke en kritiklös kopia efter den engelska förebilden. Den bär något personligt över sig, som gör, att man här icke finner den byråkratiska andan i organisationen, ej heller den vid andra förbättringsanstalter för barn och ungdom åtminstone förr sa vanliga hårda disciplinen. Orsaken till detta förhållande ligger till icke ringa del däri, att en för saken varmt hängiven människa fått organisera, leda och sätta sin personliga prägel på dagarbetsskolan och dess verksamhet. Under en studieresa i England fann folkskollärararinnan fröken Vilhelmina Hansen (f. d. ledarinna för den
VILHELMINA HANSEN.
första dagarbetsskolan, nu föreståndarinna för dagarbetsskolan i Stevnsgade), att barnen i de engelska dagarbeissko-lorna tycktes stå under för sträng disciplin, de verkade »kuvade» - sa ville hon ej, att hennes skyddslingar skulle känna sig. Det råder också en förtrolig-het mellan henne och eleverna, som man sällan får se i skolor och allra minst i anstalter för »vanskelige» barn. Genom en del små konstgrepp har det lyckats fröken H. att finna vägen till barnens hjärtan. Sa t. ex. hyllas varje gosse på sin födelsedag, han får själv bestämma, vad han vill ha till middag, och det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
