- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
1018

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1018

SVENSK LÄRAEETIDNING.

Nr 51

I SKÖKDANDEN. GLÄDJE!

trädgårdsundervisningen fortfarande utgör ett problem, som ar vart att sysselsätta sig med. Ett rätt roligt problem för resten. Det innehåller många obe-

kanta men löses likväl av sig självt, när den ena av de obekanta ar funnen. Och denna ena ar - lärarintresset. L. G. Sjöholm.

Från 17:e allmänna svenska folkskollärarmötet

Gymnastiklärarutbildningen särskilt med hänsyn till folkskolans behov.

Inledningsanförande av gymnastikdirektören Einar Blomberg den 4 juli 1924. Av utrymmesskäl har det befunnits nödvändigt att återgiva detta långa anförande i starkt förkortad form.

Gymnastikens målsmän ha städse med förkärlek åberopat vetenskapen som stod för undervisningen vid Gymnastiska centralinstitutet och på sa sätt motiverat de preciserade fordringarna för vinnande av elev skåp vid institutet.

Dock har den största inkonsekvens i fråga om inträdesfordringar varit rådande. För civila, manliga elever har med prin-cipfasthet från direktionens sida fasthållits stadgans krav om avlagd studentexamen, vilken bestämmelse intill december 1918 gjort det omöjligt för folkskollärare att ens på dispensväg vinna inträde vid institutet. För tillträde till fullkomligt ensartad undervisning för kvinnliga elever har endast uppställts fordran på genomgången utbildning vid 8 klassig flickskola. För militära elever ha de maktägande städse visat den största generositet. Icke nog med att officerare tillförsäkrats prioritetsrätt vid tillsättandet av elevplatser och bevisligen omöjliggjort inträde för civila, kompetenta sökande, stadgan medgiver därtill elev-skåp även för underofficerare, d. v. s» elever med enbart folkskolutbildning som grund. Rätt för underofficerare att bli elever vid institutet medgavs genom ar 1887 förändrad lydelse ay G. C. I:s stadgar. Samma ar fråntogs civila sökande förut medgiven ratt att i saknad av »sådan genomgången prövning, som berät-

tigar till inträde vid universitetet» få »förete vitsord om däremot svarande kunskaper, som av direktionen godkän-nes».

Till belysning av den märkliga dualism, som råder med avseende på inträdesfordringarna, må slutligen riSmnas, att av utländska elever, som i stor utsträckning beredas tillträde, erfordras blott, att de »styrka sig äga kunskap i svenska språket». Även om högre skolbildning - därom äro vi naturligtvis ense - ar nödvändig för ett fruktbärande studium av de gymnastiska, anatomiska och rörelsefysiologiska disciplinerna., sa bestyrka gällande förordningar, att undantag från stadgans krav om avlagd studentexamen för manliga, civila elever mycket val kunna göras utan risk for gymnastiklärarutbildningens neddragande på ett lägre plan. I Danmark och i all synnerhet i Tyskland, vars Högskola for fysisk fostran utgör ett for oss hart när oupphinneligt mönster, räknas avlagd lärarexamen rent av som nödvändig förutsättning for ett rätt tillgodogörande av den gymnastiska utbildningen.

Med tillfredsställelse måste vi hälsa centralstyrelsens för S. A. F. åtgärd att denna vår till k. m:t ingiva framställning om sådan förändring av stadgan för G. C. I., att folkskollärare och lärarinnor medgivas rätt att vid institutet vinna inträde och erhålla utbildning i den ordning, som nu ar föreskriven eller kan komma att föreskrivas för civil man, som avlagt studentexamen^ och kvinna, som genomgått 8-klassigt läroverk. Förmenande att en opinionsyttring från 17:e allmänna folkskollärarmötet skulle vara av varde for denna frågas avgörande, har jag i »förslag till uttalande» velat framhålla kravet om rätt för folkskol-

lärare att vinna tillträde till G. C. I.
Med avseende på gymnastiklärarutbildningen, särskilt med hänsyn till folkskolan, står för mig som ett första problem frågan, huruvida klasslärare eller endast fackutbildade gymnaster äro att föredraga för undervisningen. Svaret härpå finna vi i undervisningsplanens föreskrifter för gymnastik-, lek- och idrottsundervisningen, enligt vilka denna undervisning erhållit en med övriga ämnen intimt knuten ställning. Vi behöva endast erinra oss undervisningsplanens anvisning om gymnastiska Övningar som ett uppfriskande avbrott under lärotimmarna, den fysiska fostrans betydelse för uppkomsten av en fruktbärande skolhygien och hälsovård, eller den fysiska och intellektuella fostrans växelverkan för att förstå, att det enda principiellt riktiga ar, att gymnastikundervisningen omhänderhaves av folkskollärarna själva. Denna omständighet berättigar kåren att taga ståndpunkt till frågan om gymnastiklärarutbildningen.
Helt visst skall påståendet, att folk-skollär ark åren i främsta rummet ar skickad bestrida gymnastik-, lek- och idrottsundervisningen röna motstånd från fackgymnasters sida. Själv ansluter jag mig till denna uppfattning endast under förutsättning, att en fullt tillfredsställande utbildning meddelas på seminarierna och att en rationellt genomförd gymnastikinstruktion för landets skolor kommer till stånd. Vi kunna tyvärr icke påvisa, att kåren mera märkbart befrämjat skolgymnastikens utveckling och givit rörelseförrådet den pedagogiska genomarbetning, som skulle utgjort den mest påtagliga vinsten av att klassläraren själv om-händerhar gymnastikundervisningen. Tre faktorer ha härvid spelat en avgörande roll: bristfällig seminarieutbildning, auktoritetstro och brist på självkritik, vilket sistnämnda tager sig de mest frap-panta uttryck, då det ropas om fullständig indragning av de medel, som hittills använts till gymnastikinspefction. Förklaring härtill erhålles vid studiet av Gymnastiska centralinstitutets historia.
Som första anledning till att folkskol-lärarkåren ej nämnvärt bidragit till den pedagogiska gymnastikens utveckling nämnde jag bristfällig seminarieutbildning. Vad själva timantalet beträffar, kan detta enligt bestämmelserna i seminariestadgan uppgå till omkring 1,218 timmar, fördelade sålunda:
Praktisk gymnastik 22 veckotimmar under 38 läsveckor ..’....... 836 tim.
Teoretisk gymnastik 2 veckotimmar under 38 läsveekor ......... 76 »
Lek och idrott 8 timmar under 38
läsveckor.............................. 304 »
Undervisningsövningar............... 2 »
S:a 1,218 tim.
Häremot svara vid Gymnastiska centralinstitutet:
Praktisk gymnastik..................... 318 tim.
Teoretisk »...................... 132 »
Lek och idrott........................... 182 >>
Undervisningsövningår .-....-...... 342 »
S:a 974 tim.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/1026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free