Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 51
SVENSK LÄRARETIDNING.
1027
Å kyrkostämma med Lyse församling den 29 oktober 1923 beslöts, att i stället för av vederbörande folkskolinspektör föreslagen ändring av småskolorna i Skalhamn och Spjösvik till treåriga i Kolleröds folkskola skulle införas vardagsläsning genom skolans förändring från C till B skola. Den 19^ maj 1924 beslöt församlingen vidare, att småskolorna i Skalhamn och Spjösvik skulle göras treåriga. I särskilda ansökningar anhöll församlingen hos domkapitlet i Göteborg om stadfästelse av de sålunda beslutade reglemen tsän dr in garn a.
Hörd i ärendet yrkade folkskolinspektören hos domkapitlet, bi. a. att mindre folkskolorna i Skalhamn och Spjösvik, vilka omfattade klasserna l-4, måtte förändras till småskolor av typen litt. B l, samt att Kolleröds folkskola, vilken omfattade klasserna 5 och 6, vardera klassen undervisad var for sig varannan dag, måtte ändras till litt. B l och omfatta klasserna 3-6, därvid klasserna 3 och 4 bildade en samt klasserna 5 och 6 en läraravdelning. Därest församlingen sa önskade, borde vid sistnämnda skola en klass i sänder kunna få stanna hemma en dag i veckan.
Genom beslut den 23 juli 1924 fann domkapitlet, såvitt nu ar i fråga, gott föreskriva, att nämnda skolor skulle anordnas i överensstämmelse med vad folkskolinspektören hemställt.
Häröver hade församlingen anfört besvär under yrkande att k. mit måtte ined upphävande av domkapitlets beslut rörande omförmälda skolor återförvisa målet i denna del till domkapitlet för ny behandling.
K. m:t har genom utslag av den 28 nov. 1924 ej funnit skal att göra ändring i domkapitlets beslut i vad det överklagats.
- Hos k. m:t hade Gamleby församling anfört besvär över skolöverstyrelsens beslut angående skolväsendets ordnande inom församlingen.
For fastställelse av domkapitlet i Linköping insände Gamleby församling till vederbörande folkskolinspektör ett av församlingen den 28 maj 1922 godkänt förslag till nytt reglemente för Gamleby skoldistrikt. Enligt nämnda förslag skulle Ramstads och Lilla Svensbo skolor vara anordnade enligt andra C-formen.
Folkskolinspektören överlämnade med eget yttrande nämnda reglementsförslag till domkapitlet och yrkade därvid, att "Ramstads och Lilla Svensbo skolor skulle anordnas enligt tredje B-formen.
Enligt beslut den 11 juni 1923 fann domkapitlet sig icke böra mot församlingens bestridande godkänna folkskolinspektörens ovan angivna yrkande samt överlämnade jämlikt § 10 folkskolstadgan samtliga handlingar i ärendet till skolöverstyrelsen för prövning.
Genom beslut den 28 mars 1924 fastställde skolöverstyrelsen det av domkapitlet överlämnade förslaget till reglemen te. med bi. a. följande ändringar.
Ramstads och Lilla Svensbo skolor skulle vara anordnade enligt tredje B-f ormen, dock med rätt för skolrådet att, därest skolvägarnas längd och beskaffenhet sa påkallade, från vårterminens början till utgången av mars månad anordna Lilla Svensbo skola enligt andra C-formen med varannandagsläsning.
Häröver hade församlingen anfört besvär under yrkande att k. m:t måtte medgiva sådan ändring av det av skolöverstyrelsen fastställda .reglementet for församlingens folkskolor, att halvtidsläsning fortfarande finge äga rum vid Lilla Svensbo och Ramstads folkskolor.
K. m:t nar genom utslag av den 28 nov. 1924 ej funnit skäl att göra ändring i skolöverstyrelsens beslut i vad det överklagats.
- Hos k. m:t hade Velinge församling och skolråd anfört besvär över av
skolöverstyrelsen fattat beslut angående skolväsendets ordnande inom. nämnda församling.
Enligt det av domkapitlet i Skara den 10 maj 1922 för Velinge skoldistrikt fastställda reglementet ar distriktets skola anordnad enligt första C-formen i gällande undervisningsplan för rikets folkskolor.
Genom beslut den 25 juli 1924 föreskrev skolöverstyrelsen, att Velinge skola skulle från och med läsåret 1925-1926 vara anordnad enligt första B-formen i gällande undervisningsplan, samt anmodade skolrådet att i god tid dessförinnan till domkapitlet inkomma med förslag till de ändringar i nu gällande reglemente, som härav påkallades.
Häröver hava församlingen och skolrådet anfört besvär under yrkande att k. m:t måtte med upphävande av skolöverstyrelsens beslut medgiva församlingen rätt att fortfarande hava undervisningen i distriktets skola eller åtminstone i småskolavdelningen anordnad enligt första C-formen i gällande undervisningsplan.
K. m:t har genom utslag av den 28 nov. 1924 lämnat besvären utan bifall.
- Hos k. m:t hade O. Carlsson och K. Gustafsson anfört besvär över domkapitlets i Linköping beslut angående skolväsendets ordnande inom Västra Ny skoldistrikt.
Till domkapitlet i Linköping insände vederbörande folkskolinspektör med eget yttrande ett i vederbörlig ordning uppgjort förslag till reglemente för Västra Ny skoldistrikt. Enligt detta förslag skulle distriktets skolor vara halvtidsläsande å folkskolstadiet och heltidsläsande å småskolstadiet.
I sitt berörda yttrande yrkade folkskolinspektören sådan ändring i förslaget, att distriktets samtliga skolor skulle anordnas enligt andra B-formen i gällande undervisning-plan för rikets folkskolor.
Genom beslut den 9 april 1924 prövade domkapitlet på grund av vad i ärendet förekommit skäligt stadfästa ifrågavande reglementsförslag, dock med den ändring däri, att § 5 mom. l i reglementet skulle i nedan angivna del erhålla följande lydelse:
§rr o.
1. Distriktets skolor äro anordnade på följande sätt: Samtliga folkskolor äro anordnade enligt andra B-formen i gällande undervisningsplan för rikets folkskolor,
Å småskolstadiet - - - alla torsdagar.
I besvären yrkades, att k. m:t måtte med upphävande därutinnan av domkapitlets beslut föreskriva, att distriktets folkskolor skulle vara anordnade enligt första C-formen.
K. m:t har genom utslag av den 5 december 1924 ej funnit skäl göra ändring i domkapitlets beslut i vad det överklagats.
Skolreformen. De sakkunniga for ytterligare bearbetning av frågan om det svenska skolväsendets organisation, vilka började sina arbeten den 4 september, meddela i sin nu avgivna arbetsredogö-relse, att de intill slutet av förra månaden hållit 52 sammanträden.
De sakkunniga ha härvid särskilt behandlat frågorna om gymnasiets samt den 4- och 5-åriga realskolans organisation, 6-årigt lyceum i förening med anordningar för internat, bestämmelser rörande intagning i realskola och gymnasium samt anordningar för övergång från mellanskola till gymnasium.
I anslutning till överläggningarna
rörande nu angivna spörsmål ha de sakkunniga utarbetat förslag till timplaner och kursplaner för 6-årigt latinlyceum och reallyceum, med för dem båda differentierad ny språklig linje, samt till timplaner och kursplaner för 4-årig och.för 5-årig realskola, varjämte de sakkunniga uppgjort förslag till organisation av 6-årigt lyceum jämte anordningar för internat.
Gymnastiska centralinstitutet m. m.
De sakkunniga, vilka under riksdagsman Värner Eydéns ordförandeskap äro sysselsatta med utredning av frågor om verksamheten vid gymnastiska centralinstitutet och vad därmed äger sammanhang, hava till ecklesiastikdepartementet lämnat redogörelse för sitt arbete under ar 1924. De olika spörsmål, som ingå i eller sammanhänga med frågan om gymnastiska centralinstitutets omorganisation, hava av de sakkunniga genomdebatterats och grunddragen för institutets framtida verksamhet hava i princip utarbetats liksom även till avsevärda delar detaljerna av den tilltänkta omorganisationen. Betänkandets avfattande torde kunna taga sin början omkring årsskiftet. På grund av remisser hava de sakkunniga avgivit utlåtande ang. bi. a. ifrågasatt omläggning av gymnastikinspektionen.
Avstyrkt framställning om behörighet till lärarinnetjänst yid folkskola. Beträffande en framställning angående behörighet för lärarinna med avgångsexamen från högre lärarinneseminarium till anställning vid folkskola liar skolöverstyrelsen i avgivet utlåtande anfört bi. a.:
Det torde böra erinras, att nådiga kungörelsen den 14 juli 1916 med föreskrifter för ettåriga seminariekurser reglerat hithörande förhållanden på ett enligt överstyrelsens mening tillfredsställande sätt. Det stadgas nämligen i sagda författning, att inträde till ettårig seminariekurs står öppet även för den, som »förvärvat den behörighet till lärarinnebefattning vid statens samsko-lor, som vid högre lärarinneseminariet i Stockholm avlagd avgångsexamen avser att meddela». Vifl sådant förhållande och då något behoj^^för närvarande av kvinnliga lärarkrafter utöver vad folkskolseminarierna förmå tillgodose icke föreligger, torde framställning icke böra föranleda någon k. m:ts vidare åtgärd._____
Kurs för hjälpklasslärare. i sam
band med äskanden, avsedda att föreläggas 1924 och 1925 årens riksdagar har skolöverstyrelsen vitsordat det synnerliga behovet av fortsatta åtgärder för en förbättrad utbildning av lärare för psykiskt efterblivna barn samt föreslagit, att en särskild kurs i sådant syfte borde ’förläggas till folkskolseminariet i Stockholm.
Med anledning av en av rektor K. A. Westling och folkskolinspektören A. V. Hammer nu gjord framställning om en dylik kurs vid folkskolseminariet i Göteborg finner överstyrelsen,
därest k. m:t skulle finna skäl före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
