Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1044
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 52
Tabell 1. Läsning. Klass 2.
Edit ........
22. 3. 4. 4. 4. 3. 4.
24. 4. 4. 5. 4 3. 4.
26. 4. 5. 5. 4. 4. 4.
Rut . .-
19. 3. 3. 3. 4. 3. 3.
£jL 4. 4. 3. 3. 3. 4.
55. 4 4 4. 4. 3. 4.
Alice
9. 2 2. 1. 1. 1. 2.
11. 1. 2. 2. 2. 2. 2.
:/!. 2. 2. 2. 3. 2. 3.
Margit
£9. 4 5. 5. 5. 4 5.
. 50. 5. 5. 5. 5. 5. 5.
23. 4555-4.
Alrik
4?j?. 434433
25 4. 4. 5. 4. 4 4.
26. 554444
John
22. 3. 4. 4. 4. 3 4.
32. 4. 4. 5. 5. 4. -
28. 555445
Gunnar ......
lo. 332223
14.
3. 3. 3. 2 3 -
5. _________ 2 3
Frånvarodagar utmärkas genom ett vågrätt streck.
Tabell 2. Rättskrivning h.t. 1924.
Karin Lisa Sigrid Karla Anna Eina Nils Erik
10 20 30 o. s. v. fel RRRRR
....... ........ !..-!- .1 I r>
1 i 1 1 _ct
RRRRR
––- i - 1 E ER j P i i- i
- M-l R R RRRRR i i \ (- .1
0. s. v.
tävlingsmomentet komma till sin rätt och ag ga till noggrannhet.
En betygs siffra på varje sida i välskrivningshäftet ar nog. Naturligtvis får den icke utesluta lärarens muntliga och visande handledning, då sådan kan och måste meddelas, men jag påstår, att betyget för sidan ar tiofallt bättre an ideliga förmaningar och tillrättavisningar just därför, att det ar sa ofantligt verkningsfullt. Välskrivningstimmarna bli falla av tävlandets spänning. Det ar på dem de komma fram fyra, fem, sex åt gången »för att se, vad de andra få». Det ar på dem det viskas nerigenom salen: »Vad fick du?» och långa förvå-ningsfyllda »Å-å». På en sådan timme har ingen råd att sitta och drumla. Alla vilja vara med de bästa.
Vill man sedan, då boken ar fullskri-ven, addera poängsummorna i den, får man jämförelsetal till föregående och efterföljande häften. På sa sätt kan man se, hur det går framåt termin efter termin.
Likaså ar ett av de mest framåtdri-vande medlen vid uppsatsskrivning, teckning o. s. v. betyget för det utförda arbetet. Varje elev skall veta, huru läraren bedömer hans alster, då det jämföres med kamraternas.
En speciell metod kan med fördel till-lämpas, då det gäller rättskrivning. Såväl avskrivningsövningarna i de lägre klasserna som skrivning efter diktamen
längre fram. - Jag stod en gång - liksom troligen mången arman lärare - inför frågan: Hur skall jag kunna ägga barnens intresse för denna gren av undervisningen, d. v. s. hur skall man komma till bättre resultat? Och svaret blev åter: Genom att tävliiigsmomentet även här kommer till sin rätt, genom något för alla synligt resultat.
Efter de rättade skrivningarna står i boken: »l fel», »2 fel», »4 fel» eller kanske ännu större siffror. Men det ar inte nog. De stå där visserligen, men de säga sa litet. Den, som vill, kan jämföra sina fels antal med kamraternas eller med sina egna från föregående skrivningar, men verkan blir i regel icke den, man önskar. När gossen eller flickan vänder om blad för att börja på ny sida, ar därmed den röda siffrans minne mången gång glömt. Eller kanske läraren läser upp vars och ens antal fel ur sin anteckningsbok. Ja, det inverkar för stunden, men glömmes i alla fall snart. Och vad som möjligen minnes, ar tanken: »Det var många, som var sämre an jag», eller: »Ja, nu var jag sämst, men jag var inte sämst förra gången».
Nej, låt dem se, hur de »stå». Köp ett millimeterrutat papper, sätt ut namn under namn på vänstra tidan och tala om för barnen, att för varje stavfel drages ett två millimeter långt streck, Den, som har ett stavfel, får alltså mitt för sitt namn ett 2 millimeter långt streck, den, som här fyra fel får 8 mm. o. s. v. Den brännande frågan blir sedan för varje skrivning: Hur långt ar mitt streck? Huru mycket har det längt sig den här gången? Men i och med att streckets längd beror på felens antal, och att var oeh en vill vara med de basta i klassen, ar målet vunnet. Tabellen (tabell 2) anslås i skolsalen, då felen rättats och blivit angivna å densamma. Barnen få studera den, och jag behöver väl knappast omtala, att intresset snarare blir större an mindre för varje vecka som går. Till och med den eljest likgiltige får lust för arbetet. En lust, som man förgäves sökt åstadkomma genom andra medel. För de svagare bli visserligen
strecken längre och längre under terminens lopp. Då heter det: Nu ar han s det längsta. Nästa vecka ar det hennes o. s. v. - Små intressen, men stora nog för sitt ändamål.
Sa ar det en del, som skriva felfritt gång efter gång. Det ar en heder, att platsen efter deras namn står tom. Och ännu bättre utmärkes den hedern genom det R, som sättes längst till höger på raden för varje felfri skrivning. Önskemålet för terminen ar 17 R, och inget streck. Två, tre, kanske fyra stycken i avdelningen nå dit, och det ar vackert sa.
På examen hänga tabellerna sedan framme, och den, som har lust, kan genom att studera dem en smula få en föreställning om dels vad som gjorts under året och dels barnens individuella arbete och anlag. Jag menar, det ar ett betyg, som icke kan missförstås. Det ar mer an något annat reellt och sant.
För att förekomma eventuella förmodanden om att mycket tid behöves for realiserandet av ovanstående, och att lärarens arbete därigenom skulle bliva avsevärt större, vill jag till sist omnämna, att man mången gång tvärt om vinner tid. Just därför, att det blir minst for läraren att korrigera, då eleverna göra sitt basta. Ett exempel: Vid höstterminens början hade vi tre skrivningar efter diktamen, utan att felen antecknades på tabell. Högsta antalet felfria blev 3. Därefter tillämpades tävlingsformen, och resultatet blev 2, 9, 7, 11 och 13 felfria skrivningar i nu nämnd ordning. Vid den därpå följande skrivningen fingo barnen två dagar i förväg veta, vilket stycke, som skulle dikteras. Följden blev, att av 37 elever 20 skrevo felfritt.
Alltså: Man vinner tid och kan gå fort framåt genom att tävlingsmomentet kommer till sin rätt i skolarbetet. Men först och främst frambringas hos barnen intresse for arbetet - vilket ar målet. Eobert W. Hylander.
da y en.
Skolöverstyrelsens utlåtande i lönfrågan-.
vi.
Angående lärare vid ’kommunala mellanskolor yttrar överstyrelsen sig först om de ordinarie ämneslärarna.
Kommitten har beträffande dessa lärare utgått från de avlöningar, som föreslagits för adjunkterna vid de allmänna läroverken, och principiellt uttalat sig för att adjunktskompetent ämneslärare vid kommunal mellanskola bör i avlöningshänseende likställas med läroverksadjunkt.
De skal, som tala härför, synas överstyrelsen vara övertygande, och överstyrelsen ansluter sig till nämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
