Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1046
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 52
styrelsens förslag, under förutsättning av denna värdering, skulle verka.
Skillnaden mellan lägsta lönbeloppen enligt löngraderna B14a och BI2 ar för de olika ortsgrupperna följande:
A B C D E F G
540 558 576 594 612 630 648 kr.
Avdrages denna skillnad, såsom motsvarande naturaförmåner, från lönbeloppen enligt lägsta lönklassen inom löngrad B14a, skulle alltså statsbidraget till en årsavdelning inom de särskilda dyr-ortsgrupperna uppgå till följande belopp:
A B C D E F G 3,918 4,095 4,272 4,449 4,626 4,803 4,980 kr.
Grundanslaget till en kommunal mellanskola med enkla (fyra) avdelningar, nu belöpande sig på 11,200 kr., skulle alltså inom de särskilda ortsgrupperna utgöra:
A B C D
15,672 16,380 17,58817,796
E F G
18,504 19,212 19,920 kr.
Särskilda statsbidrag till lärares avlöning åskådliggöres genom tabellen å näst föregående sida.
Slutligen yttrar överstyrelsen sig i korthet om statsbidrag till avlöning åt vikarie för tjänstledig lärare till undervisningen i huslig ekonomi, slöjd och handarbete.
Mellanskolornas vittnesbörd.
vi.
Då förf. såsom tidigare närmare visats, i stor utsträckning andragit källmaterial av tvivelaktigt värde för frågornas objektiva utredning och begagnat sig av lindrigast sagt otillförlitliga bevisningsmetoder samt dessutom till den grad gripits av misstämning mot alla reformsträvanden på området, att han förlorat sinnet för rimliga proportioner, ar det självklart, att han under sådana omständigheter svårligen kunnat komma till några allmängiltiga resultat. En ytterligare prövning av förf:s undersökningar och därav härledda resultat kan endast vara ägnat att starkare framhäva detta självfallna förhållande.
Åtskilligt av utrymmet i sin broschyr ägnar förf. åt undersökningar rörande inträdesprövningarna vid mellanskolan. Som totalintryck av det av honom berörda materialet hävdar förf. den uppfattningen, att lärjungarna i stor utsträckning kommit otillräckligt förberedda till mellanskolorna samt att det visat sig omöjligt att anordna prövningarna på ett sätt, som ger garantier för en i detta avseende önskvärd gallring. Detta senare lär hava sin grund i förhållanden, som
ligga i barnens, lärarnas och folkskolans natur, vadan det skulle vara lönlöst att söka åstadkomma en bättre ordning exempelvis genom skärpning av gällande bestämmelser.
Till detta må nu först och främst anmärkas, att, om det verkligen varit sa illa ställt med lärjungarnas förkunskaper vid intagningen i mellanskolan, som förf. funnit lämpligt att skildra det, det måste ovillkorligen hava visat sig vid de följande års-examina. Man skulle hava all anledning vänta sig en fullständig krasch vid flyttningarna, därest lärjungarna i stor utsträckning saknat förutsättningar för alt under den anslagna lärotiden inhämta de för de olika klasserna föreskrivna mellanskol-kurserna.
Till sin förvåning finner man dock, att förf. själv nödgas konstatera det faktum, att flyttningsresultatet vid mellanskolornas årsexamina genomgående varit bättre an inom motsvarande klasser av realskolorna. Förf. meddelar, att vid årsexamina ar 1921 befunnos inom mellanskol-klasserna l-3 icke mindre an 68,6 % godkända för omedelbar uppflyttning, medan motsvarande flyttningsprocent inom klasserna 3-5 vid realskolorna stannade vid 64. Vi kunna tillägga, att, därest förf, eventuellt låtit sina undersökningar gå ytterligare ett par ar tillbaka i tiden, han skulle för åren 1919 och 1920 funnit ännu fördelaktigare flyttningsprocent för mellanskolornas vidkommande, i det den då utgjorde resp. 73,4 och 71,i inom mellanskolklasserna men inom motsvarande realskolklasser endast 65,o och 64,i.
Med förf:s förutsättningar beträffande det bedrövliga tillståndet vid lärjungarnas intagning måste dessa officiellt konstaterade resultat av flyttningarna utan vidare framstå som alldeles oförklarliga. De te sig an mer underbara, om man därtill tar i betraktande ett par för resultatens bedömande synnerligen viktiga omständigheter, som förf. ej aktat nödigt att i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på.
I fråga om realskolorna gäller som allbekant, att inträdesprövningarna vid dem äro jämförelsevis stränga, och att gallringen bland de inträdessökande inom de större städerna varit högst betydande. Därtill kommer, att de svagare elementen bland de intagna redan blivit kvarsittare i någon av de två första realskolklasserna, vadan de i regel ej kommit att belasta flyttningsstatistiken i de tre följande klasserna, vilka ovanstående siffror avse.
Å andra sidan får man ej förbise ett särskilt förhållande vid mellanskolorna, vilket bidragit till att påverka flyttningsstatistiken beträffande dessa i särdeles ogynnsam riktning. Vi
åsyfta det förhållandet, att mellanskolan, såsom varande den enda ungdomsskolan på platsen, på flera ställen fått tjäna jämväl den uppgift, som enligt författningarna numera tillkommer de praktiska ungdomsskolorna. Då barnen vid 12-13 års åldern fullständigt genomgått folkskolkursen men ännu varit för unga att hänvisas till egentligt förvärvsarbete, ha de i många fall tills vidare intagits i mellanskolan, ehuru det på förhand varit givet, att de ej haft vare sig avsikt eller förmåga att uppnå skolans slutmål. Vilken roll denna omständighet spelat för flyttnings- och avgångsförhållandena framgår klart av ett yttrande, hållet vid rektorsmötet i Stockholm av rektor Hjort i Tomelilla.
Vi måste nog på landsbygden tänka på att vi inte få anse oss vara uteslutande till för att de studiebegåvade barnen skola kunna föras upp till realskol-examen. Utan vi få lov att tänka på att även de andra skola få tillfälle att få någon överbyggnad på den kunskap, som meddelats dem i folkskolan, och det möter intet hinder att vara ganska rigorös sedan. Jag har haft parallellavdelning i första klassen i många ar, men det har inte mer an ett ar kommit i fråga, att jag behövt ha parallellavdelning i andra klassen också . . . Det har icke visat sig några olägenheter av att vid flyttningarna gå mycket hårt åt dem, och särskilt måste man, även om man varit något mildare från första till andra, vara mycket sträng från andra till tredje klass.
Antydda förhållanden, som givetvis icke varit till fördel för mellanskolans verksamhet i och för sig och som särskilt måste hava väsentligen nedsatt de ovan anförda flytt-ningsprocenterna för denna skola, komma säkerligen att försvinna, sa snart man hunnit att i föreskriven ordning upprätta minst en, sannolikt två (eller flera) praktiska ungdomsskolor på de ifrågavarande orterna för att tillgodose ett bildningsbehov, som det ar förklarligt, att mellanskolan hittills i viss utsträckning åtagit sig vid sidan av sin egentliga uppgift,
Tages äntligen i betraktande, att privathjälp åt lärjungar anlitats i vida större omfattning vid allmänna läroverken an vid de kommunala mellanskolorna, torde det för en var bliva uppenbart, att de ovan angivna flyttningsprocenterna vittna om förhållandevis synnerligen gynnsamma resultat vid de senare skolorna beträffande lärjungarnas förmåga att under lärotiden inhämta de dem förelagda kurserna.
Hur stämma då de praktiskt uppnådda resultaten under skolarbetets fortgång med det av förf. som resultat av sina undersökningar hav-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
