Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr l
Köthen, Almen, Sven* Gustafsson, Ehlin, Ebba Kjörling, Märta Lundberg, Anna Vinell, Edit Gustafsson, Agnes Österberg och Hildur Lindgård antagits på villkor att ifrågavarande löntillägg utginge tills vidare eller för det dåvarande, yttrade länsstyrelsen genom överklagade utslaget: Vad först anginge besvären, i vad de avsåge Köthen, Almen, Sven Gustafsson, Ehlin, Ebba Björling, Märta Lundberg, Anna Vinell, Edit Gustafsson, Agnes Österberg och Hildur Lindgård, sa enär för framtiden gällande utfästelser, att de å kyrkostämman den 29 oktober 1918 beslutade tilläggen till grundlönerna skulle till dem utgå, icke kunde anses hava vid deras anställande förelegat, samt kyrkostämman vid sådant förhållande måste anses hava varit oförhindrad att indraga de till dem alltsedan deras anställning utgående löntilläggen, funne länsstyrelsen besvären, i vad nu nämnda klagande anginge, icke kunna bifallas. Vidkommande härefter besvären, i vad övriga hos länsstyrelsen klagande anginge, sa enär de å kyrkostämman den 29 oktober 1918 beslutade tilläggen till grundlönerna måste anses utgöra en var av dem för deras tjänsttid anvisad lönförbättring, vilken kyrkostämman icke, på sätt skett genom klandrade beslutet ägde utan bemälda klagandes samtycke fråntaga dem, och kyrkostämmans beslut förty in-nebure en kränkning <av dessa klagandes rätt, prövade länsstyrelsen lagligt att med bifall till besvären, i vad nu bemälda klagande anginge, undanröja kyrkostämmans klandrade beslut.
I besvären hava Edit Gustafsson och hennes medklagande fullföljt sin hos länsstyrelsen förda talan samt församlingen yrkat upphävande av länsstyrelsens utslag, sa vitt de därstädes anförda besvären därigenom vunnit bifall.
K. m: t har genom utslag i regeringsrätten den 8 nov. 1927 ej funnit skal att göra ändring i länsstyrelsens utslag.
- Hos k. m: t hade Överluleå församling anfört besvär över länsstyrelsens i Norrbottens län den 21 april 1926 meddelade utslag i mal rörande avlöningsförmåner åt en lärare i församlingen.
Å kyrkostämma med nämnda församling den 27 juli 1919 föredrogs en av lärarkåren i församlingen gjord framställning om ny lönreglering, och bestämdes grundlönen för ordinarie folkskollärare till 500 kronor utöver lagstadgat belopp samt för ordinarie folkskollärarinna till 200 kronor, för biträdande lärare vid folkskola och lärare vid mindre folkskola till 230 kronor och för småskollärarinnor till 100 kronor utöver i^ lagstadgat lönbelopp. Å kyrkostämma med Överluleå sockens skoldistrikt den 21 oktober 1923 beslöts i samband med fastställande av stat för skolan för ar 1924, att de kommunala löntilläggen icke skulle utgå och att härför i staten beräknade belopp -skulle överföras till posten »oförutsedda utgifter».
Häröver besvärade sig åtskilliga lärare och lärarinnor i distriktet, däribland läraren vid Fredåkers folkskola A. W. . Bladh, hos länsstyrelsen, som genom utslag den 3 maj 1924 yttrade: Som den av kyrkostämman genom beslut den 27 juli 1919 beviljade förhöjningen av grundlönen for lärarpersonalen utöver i lag stadgat belopp med hänsyn till vad i saken förekommit måste anses för skoldistriktet bindande under de hos länsstyrelsen klagandes tjänsttid och således icks kunnat av kyrkostämman för denna tid indragas, samt vid sådant förhållande kyrkostämmans klandrade beslut den 21 oktober 1923 måste anses kränka klagandenas enskilda rätt, bleve klandrade beslutet, sa vitt klagandena därav berördes, av länsstyrelsen undanröjt. K. m: t, varest talan i målet fullföljdes, fann enligt utslag den 24 mars 1925 besvären ej föranleda ändring i länsstyrelsens utslag.
Efter det Bladh sedermera på egen an&ökan utsetts till ordinarie folkskollärare vid Svart-
björnsbyns skola, vilken skola jämväl ar belägen d Överluleå skoldistrikt, beslöts i samband med fastställande av förslag till inkomst- och utgiftsstat for distriktets skolor för ar 1926 å kyrkostämma den 25 oktober 1925 i enlighet med därom vid stämman framställt yrkande, att kommunala löntillägg å tillhopa 600 kronor skulle av tillgängliga medel utgå till Bladh samt småskollärarinnan Ellen Olsson.
Vid härefter den 13 december 1926 hållen kyrkostämma med församlingen beslöts emellertid att upphäva sistnämnda beslut.
Häröver besvarade sig Bladh hos länsstyrelsen. På grund av k. m:ts ovanberörda utslag den 24 mars 1925 ålåge det skoldistriktet att utbetala kommunalt löntillägg enligt kyrko-
stämmans beslut den 27 juli 1919
under
Bladhs tjänsttid. Ehuru Bladh sökt och erhållit annan ordinarie befattning inom distriktet, hade emellertid kyrkostämman den 25 oktober 19i25 beslutat, att löntillägg skulle utgå till honom. Detta beslut hade vunnit laga kraft. På grund härav och då beslutet den 13 december 1925 kränkte Bladhs enskilda rätt och kyrkostämman genom beslutets fattande överskridit sin befogenhet, yrkades, att beslutet måtte upphävas.
Genom överklagade utslaget yttrade länsstyrelsen: Enär församlingens laga kraftvunna beslut den 25 oktober 1925 att bevilja Bladh kommunalt löntillägg måste anses som en från församlingens sida till honom gjord utfästelse, vilken församlingen icke ägt att, på sätt som skett genom klandrade beslutet den 13 december samma ar, ensidigt återkalla, prövade länsstyrelsen lagligt att till all kraft och verkan upphäva sistnämnda beslut såsom kränkande Bladhs enskilda rätt.
Häri har församlingen sökt ändring.
Enar församlingen genom beslutet den 25 oktober 1925, som fattats i samband med fastställande av utgiftsstaten for nästpåföljande ar, måste anses hava beviljat Bladh omförmälda löntillägg allenast for ar 1926, och, på satt länsstyrelsen funnit, församlingen icke ägt återkalla sagda beslut, vilket vunnit laga kraft, fann k. m: t genom utslag i regeringsrätten den 8 nov. 1927 ej skäl att göra ändring i det slut, överklagade utslaget innehåller.
- Hos k. m: t hade folkskolläraren A. G. Asplund anfört besvär över länsstyrelsens i Gävleborgs län den 31 mars 1926 meddelade utslag i mal rörande avlöningsförmån.
I en till länsstyrelsen ingiven skrift anförde klaganden huvudsakligen följande: Klaganden hade tjänstgjort såsom ordinarie folkskollärare i Gnarps församling under tiden den l januari 1906-den 30 juni 1922. Klaganden hade sökt och erhållit nämnda tjänst på grund av en annons, i vilken avlöningsförmånerna vid tjänsten angivits utgöra, förutom folkskollärarlön enligt lag, bland annat ersättning för slöjdundervisning med 120 kronor. Under ar 1917 hade klaganden utan egen ansökan blivit förflyttad från Masugnsskola, varest klaganden dittills tjänstgjort, till Byns skola. Fr. o. m. ar 1921 hade slöjdundervisningen vid sistnämnda skola indragits. Då emellertid i ovanberörda annons angivits, att folkskollärarbefattningen skulle vara iforenad med slöjdlärarbefattning, yrkade klaganden, att länsstyrelsen måtte förständiga församlingen att i enlighet med en vid skriften fogad räkning till klaganden utgiva ersättning för mistad lön som slöjdlärare under ar 1921 samt vårterminen 1922 med 53;2 kronor 38 öre jämte ränta eller, efter avdrag för visst belopp, ined tillhopa 560 kronor 41 öre.
Genom överklagade utslaget yttrade länsstyrelsen: Enär i kungörelsen om den lediga folkskollärartjänsten vid Masugns skola an-
givits1, att med tjänsten vore förenad slöjdundervisning mot en ersättning av 120 kronor, vilken ersättning måste antagas avse kalenderår, samt något förbehåll i kungörelsen ej gjorts för det fall, att slöjdundervisningen på grund av brist på slö.jdlokal måste inställas, och skoldistriktet vid sådant förhållande måste anses hava tillförsäkrat tjänstens innehavare under hans tjänsttid ifrågavarande lönförmån å 120 kronor för ar, varemot skoldistriktet icke därigenom kunde anses hava skyldighet gälda ersättning efter andra an nu angivna grunder, alltså och då klaganden genom sin förflyttning till Byns skola jämlikt § 22 i gällande folkskolstadga icke varit skyldig vidkännas någon minskning i sina lönförmåner, funne länsstyrelsen rättvist på sa satt bifalla besvären, att Gnarps församlings skoldistrikt förpliktades till klaganden genast utgiva arvode för slöjdundervisning med 120 kronor för ar 1921 och med 60 kronor för ar 192i2 eller med tillhopa 180 kronor. Klagandens yrkande om räntegottgörelse lämnade länsstyrelsen utan avseende.
I besvären yrkade klaganden att utbekomma ersättning för mistad lön som slöjdlärare under ifrågakomna tid med 532 kronor 38 öre jämte skälig ränta härå.
K. m: t har genom utslag i regeringsrätten den 8 nov. 1927 ej funnit skäl att göra ändring i länsstyrelsens utslag i vad det överklagats.
Göteborgslärarnas avlöning. I Sv.
Ltg 1926 nr 43 meddelades, att 56 lärare vid Göteborgs folkskolor hade efter anförda besvär över ett stadsfullmäktiges beslut av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län genom utslag den 7 oktober 1926 tillerkänts vissa avlöningsförmåner. Hos k. m: t har sedermera allmänna folkskolstyrelsen i Göteborg anfört besvär över länsstyrelsens nyssnämnda utslag. K. m: ts utslag har nu fallit, och enär de klagande lärarna äro 56, har målens antal även blivit 56. I alla målen ar k. m: ts utslag lika lydande. Det kan därför vara tillräckligt att här referera ett av dem.
Stadsfullmäktige i Göteborg beslöto vid sammanträde den 22 december 1919, att års-avlöningen åt ordinarie folkskollärare vid stadens folkskolor skulle fr. o. m. ar 1920 utgå med 3,800 kronor jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor.
Den 6 december 1923 beslöto stadsfullmäktige vidare, att för lärare och lärarinna vid stadens folk- och småskolor, som vore berättigade till ersättning för bostad och bränsle, från kommunen utgående lon och dyrtidstill-lägg skulle täcka dels1 den av staten fastställda minimilönen, dels nyssberörda bostads- och bränsleersättningar med belopp, som av lönnämnden för varje ar fastställdes, dels vederbörande tillkommande kommunalt löntillägg, dock ej till högre belopp an 100 kronor för ar, dels ock det av staten beviljade dyrtids-tillägget. Skulle i något fall kommunens lön och dyrtidstillägg ej tacka nyssnämnda belopp, vore vederbörande berättigad att ur stadens medel erhålla erforderligt fyllnads-belopp.
I skrivelse till ifolkskolstyrelsen anhöll John V. Persson, att han, som under ar 1924 tjänstgjort som ordinarie folkskollärare vid stadens folkskolor och på grund härav enligt kommunala och statliga bestämmelser ansåge sig berättigad att, på sätt närmare framgingo av en i skrivelsen intagen uppställning, utbekomma grundlön, ålderstillägg, ersättning för överläsniingsmånad, kommunalt löntillägg, bo-stadsersättning, bränsleersättning och dyrtidstillägg med tillhppa 6,081 kronor 64 öre, men härav uppburit allenast 5,769 kronor, måtte utbekomma resterande beloppet 312 kronor 64 öre. Genom beslut den 9 november 1925 avslog folkskolstyrelsen denna framställning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
