Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr l
SVENSK LÄRARETIDNING.
13
G. Lidholm.
Efter en kort sjukdom avled julaftonen i sitt hem i Alvesta f. d. folkskolläraren Gustaf Lidholm/ i en ålder av 84 ar.
L. var född i Angelstad, Krb., och son till folkskolläraren Andreas Lidholm. I yngre ar arbetade L. som skomakare, men de svara tiderna åren 1868-1869 föranledde honom att söka in vid Växjö seminarium, därifrån han utexaminerades 1873. Efter att under kortare perioder ha tjänstgjort i Bringe-tofta, Huskvarna och Ö. Broby erhöll L. 1877 ordinarie lärarbefattning vid Lindas folkskola i Vislanda, vilken befattning han innehade till ar 1905, då han avgick med pension.
Sedan unga ar varmt religiös deltog L. med stort intresse i den frikyrkliga verksamheten. Förutom av ett stort antal vänner sörjes han vid sin bortgång av sex söner och två döttrar.
E.
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Folkskolans Platsbyrå.
Upprättad av Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Nybrogatan 38, Stockholm.
Telefon: 72982. Telegr.-adr.: Lärarbyrån.
Telefontid: Säkrast 10-12, U-16.
1. Byrån förmedlar kostnadsfritt för såväl skoldistrikt som lärare vikariat vid folk- och småskolor samt fortsättningsskolor.
2. Efter anhållan lämnar byrån även anvisning med betygsuppgifter på platssökande lärare.
3. Vikarier för övningslärare, såsom slöjdlärare, handarbeta- och skolkökslärarinnor, kunna även erhållas genom byråns förmedling.
Föreståndare för byrån: Folkskolläraren Gustav Storgård.
Kontorsbiträde: Fröken Margareta Diedrichs.
Sveriges småskolläFatunneförening.
Trälleborg» lokalförening av S. S.
F. har hållit sitt årsmöte i Trälleborg;.
Vid detsamma företogs val av styrelse i S. S. F. De i tur avgående återvaldes, och i stället for Oliva Karlström, som undanbett sig återval, nyvaldes Ebba Andersson, Göteborg. Till styrelsesuppleant valdes Ida Ödkvist, Karlstad, samt till revisorer i stället for Hedvig Andren och Josefina Rydström, vilka undanbett sig återval, nyvaldes Anna Huldkvist, Västerås, och Anette Nilsson, Sundbyberg, med Gunhild Wahlberg, Västerås, som suppleant. Till ombud att representera S. S. F. inom Svenska kvinnornas nationalförbund omvaldes Karola Pålsson, Sigrid Bredberg och Ida Waldén.
Därefter följde diskussion av de frå-
gor, som S. S. F. utsänt till lokalföreningarna, nämligen Vilohemsfonden och Betydelsen av sammanslutning mellan Sverges småskollärarinnor. Med avseende på första frågan beslutade mötet, att medlemmarna i föreningen skulle vardera erlägga en årsavgift av 3 kr., vilken skulle tillfalla »fonden».
I den andra frågan gjorde mötet det uttalandet, att styrelsen i S. S. F. borde utsända kraftiga maningar till icke föreningsmedlemmar att inträda i S. S. F.
Till sist företogs val av styrelse for Trälleborgs lokalförening, och blevo de i tur avgående fru Fredrika Öfring och fröken Sofia Svensson återvalda. Mötet avslutades med ett särdeles animerat samkväm.
De kommunala ungdoms-skolorna.
Kommunala mellanskolan i Kopparberg. K. m: t har fastställt reglemente for kommunala mellanskolan i Kopparberg samt förklarat sagda läroanstalt fr. o. m. den l januari 1928 erkänd såsom kommunal mellanskola med rätt till statsbidrag enligt kungörelsen den 19 november 1918 angående avlöning ät lärare vid kommunal mellanskola samt statsbidrag till sådan skola.
jCitterafur,
Yrkesval och ungdomspsykologi ML
Av Vilhelm Helle. Pedagogiska skrifter utgivna av Sveriges allmän D a folkskollärar-förenings litteratursällskap 119-120-häftena, Sthlm 1927. Pris haft. I: 2: 60, haft. II: 2: -.
I sin nyligen i tryck utkomna licentiatavhandling, Yrkesval och ungdomspsykologi, har Vilhelm Helle fortsatt och utvidgat sin strävan att skapa en rationell ungdomsvård. Redan i skriften Om åtgärder for ungdomens yrkesval och välfärd i England (Pedagogiska skrifter, 113, 1925) var förf: s intresse riktat på vad som borde göras även i vårt land, och efter egna undersökningar jämte omfattande studier i psykologi, nationalekonomi, sociologi och socialpedagogik ar han nu ypperligt skickad att for offentligheten framlägga ett standardarbete om ungdomens yrkesval och därmed sammanhängande praktiska åtgärder.
Det första kapitlet behandlar de olika yrkenas beroende av den socialekonomiska frågan. Förf: s nationalekonomiska inriktning av problemet om ungdomens yrkesval medför, att han ställer sig objektiv inför detta, och han förmår därvid hålla sig välgörande fri från ett känslotänkande, som eljest ligger snubblande nära, då det gäller att behandla ungdomens-, nationens dyrbaraste egendom, väl eller ve. Hans natio-
nalekonomiska skolning hindrar honom också från att falla offer för ensidigt psykologiska synpunkter.
»Det räcker därför icke», framhåller han, »att endast beakta anlag och dispositionella egenheter vid yrkesvalet. Den ekonomiska sidan av yrkesvalet måste lika’ ofrånkomligt övervägas och beaktas.»
Det ar dock ingen lätt uppgift att skaffa sig någon som helst översikt över de aktuella förhållandena på arbetsmarknaden.
Svårigheterna att komma till ratta med arbetsmarknadsifrågan kom tydligt i dagen vid en av yrkesskoldirektören i Stockholm anordnad enquéte. Denne uppvaktade såväl arbetarnas som arbetsgivarnas organisationer med begäran om uppgift angående mästares, arbetares och lärlingars antal, de senares iitbildningstid och lon, den utlärde yrkesmannens lon o. s. v., men många svar voro ofta ofullständiga eller oanvändbara eller också uteblevo de alldeles. Tydligen betrakta organisationerna frågan om sina arbets- och lärlingsförhållanden som en inre yrkeshemlighet, som de icke vilja släppa ifrån sig, naturligtvis till stort men for en effektiv yrkesrådgivning.
Förf. lyckades på en annan vag bemästra även denna svårighet i samband med sina forskningar beträffande folkskolbarn i Stockholm inför yrkesvalet. Dessa undersökningar bilda det primärmaterial, varifrån förf. drager sina ungdomspsykologiska och rent praktiska slutsatser. På initiativ av förf. anordnades av Stockholms folkskoldirek-tion vårterminen 1925 en enquéte för att utröna de avgående skolbarnens önskningar i fråga om deras framtida yrke. Genom frågeformuläret sökte man också utröna stabiliteten av de uttalade önskningarna samt barnets miljöförhållanden, t. ex. föräldrarnas yrke.
Antalet bearbetade uppgifter voro 4,557, omfattande svar från barnen i folkskolans 7: e och 8 : e klasser. Tyvärr kan anmälaren icke ge sig in på den ytterst intressanta behandlingen av det inkomna materialet utan hänvisar till boken direkt. Dock kan jag icke underlåta att anföra några uppgifter. Med rätta framhåller förf. såsom frapperande, att ett sa stort antal barn antingen stod helt främmande eller också tvekande inför sitt yrkesval, nämligen 26 % av hela antalet gossar och 22 % av flickorna. Skickligt anknytande dessa nedslående siffror med det praktiska livets därav framkommande krav, anför förf., huru liknande undersökningsresultat voro bland anledningarna till det omfattande yrkesvalsarbetet i Tyskland fore kriget, och påpekar, huru detta mycket snart bar frukt, i det att redan 1923 blott 9.1 procent bland gossarna och 8.9 procent bland flickorna voro obestämda. Behovet av rationell yrkesrådgivning framträder också med stor tydlighet i andra fall.
Enär yrkeskorporationerna varit mindre villiga att lämna uppgifter om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
