Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 2
SVENSK LÄRARETIDNING.
21
gon optimism. Varför skall jag icke kunna sluta upp att samla glödande kol under hennes krona? Min kärlek och omsorg skall väl (äntligen göra henne god och fruktbringande även för mig. Jag har inga vapen, inga maktmedel, intet vald och jag vill inte ha, men jag har kärlek. Och jag vill bedja om gubben Paavos tålamod med henne. Alla onda ord och skarpa vapen ha gjort henne hård och grym. En skeppsbruten kan förlora allt, men sin kärlek behöver han inte kasta ifrån sig. Den tynger inte, den drar inte ned mot djupet. Den lyfter. Det hopp, som lyser ur troskyldiga barnaögon, det räddade mig, när kolen under hennes stolta rigg sprang i stycken, när det stora rättshaveriet utspelades, när hon förnekade rättvisan for rättvisans egen skull.
Därför att hon nu ar den hon ar i dag, behöver hon inte vara det i morgon. Alltså, nästa termin skall jag offra den yttersta skärven på kulturens offeraltare. I sanning behöver inte moder Svea folk - kunnigt och duktigt och, låt mig tillägga, rättvist och modigt folk på alla poster!
Ja, förlåt mig min talträngdhet. Men när man sitter sa här långt, bort i skogarna, sa behöver man nån gång få ladda ur sig. Ni far ju snart ta skadan igen på Helgeandsholmen. Där har Ni ju också mycket trevligare saker att tala om.
(Observerar, att föredragshållaren obemärkt avlägsnat sig). Jaså, mannen har redan gatt. Här har jag stått och pratat med en sådan iver, att jag inte märkt någonting. Nåja, det gjorde val också detsamma. Ett obehagligt ämne. Kanske kände han ett stygn någon stans ?
Bäste B. Bohman.
En kulturgärning.
Föreningens for skidlöpningens främjande i Sverige årsskrift »På skidor» 1928 ar utkommen. Beträffande årsi-skriften vill undertecknad endast säga, att den om möjligt överträffar sina föregångare. Inom idrottslitteraturen intager »På skidor» en sa obestridlig rangställning, att det torde vara både onödigt och omöjligt att . leta ratt på fler superlativa omdömen an de, som hittills kommit tidskriften till del. Vare nog sagt, att »På skidor» ar oumbärlig; i ett tidsenligt bibliotek.
Om jag sålunda överlämnar åt andra att närmare redogöra för innehållet i den föreliggande årsskriften, vill jag med Skidfrämjandes me dlemsf or teckning som utgångspunkt söka motivera här ovan angiven rubrik.
Utvecklingen på den fysiska uppfostrans område fortskrider i vart land i ett tempo, som i fråga om långsamhet vida överträffar vad vi kunna iakttaga i andra kulturländer. Grång efter annan få vi i dagspressen läsa uttalanden från ansvarsikännande fackmän, att Sverige
håller på att förlora sin ledande ställning på den fysiska uppfostrans område. Ännu ha vi inte mera allmänt kommit dithän, att vi öppet våga erkänna, att vi redan ha förlorat var en gång ledande ställning! Åsikter om den fysiska uppfostran eller - riktigare uttryckt - hälsovården i skolan, som med all sannolikhet om 25 ar komma att anses självklara, ar det ännu i vart land förenat med viss risk att uttala.
I det aldrig tröttnande arbetet att fördjupa och utvidga var uppfattning om vad den uppväxande ungdomen såväl som äldre män och kvinnor i fråga om fysisk uppfostran bast behöva ser jag största betydelsen av Skidfrämjandes verksamhet. De ekonomiska, etiska, hygieniska m. fi. värden, som äro direkta resultat av denna verksamhet, kunna förvisso icke taxeras. Skidfrämjandes insats i arbetet for folkhälsans höjande ar icke mindre an en kulturgärning av stora matt. Uttalandet av en statens gymnastikinspektör ».. . och jag uppmanar lärarna att under ett par vintermånader utbyta gymnastiken mot skidlöpning» (På skidor, 1928) utgör ett högeligen glädjande tecken till att vi äntligen märkbart gå mot den utveckling professor Frans von ScHéele en gång förebådade i sin märkliga artikel »Folkskolan och idrotten» (Sv. Ltg 1917, nr 4).
Icke minst anmärkningsvärd ar Skidfrämjandes insats på den fysiska uppfostrans område därigenom, att dess kulturarbete i påfallande utsträckning utföres med folkskollärarkårens tillhjälp. Jag vet intet landsförbund av vare sig det ena eller andra slaget, som sa vädjat till och tillvaratagit kårens intresse for en ideell gärning, som just Skidfrämjande. Om detta sakförhållande å ena sidan måste betraktas som något självfallet, ar det å andra sidan sa anmärkningsvärt, att det utgör anledning för oss att med ännu större energi an hittills verka for masstillslutning till Skidifrämjande for att sa ytterligare stödja dess verksamhet.
Ett stort antal lärare och lärarinnor ha förenat medlemsskapet i Skidfrämjande med uppdraget att som ombud verka for föreningens intressen genom värvandet av nya medlemmar. Genom sin årsskrift svarar sedan Skidfrämjande självt for att intresset på basta satt vidmakthålles. En flyktig granskning av antalet lärare, som i olika län stå som Skidfrämjandes ombud, ar av visst intresse och återgives därför följande utdrag ur medlemsförteckningen med reservation för event. felaktigheter:
Län: Antal ombud:
Gävleborgs...................... 14
Västernorrlands .................. 13
Värmlands ...................... il
Norrbottens..................... . lo
Kopparbergs .................... g
Stockholms ...................... 7
Jämtlands ...................... 6
Kristianstads .................... 6
Södermanlands.................. 6
Västmanlands .................. 6
Örebro .......................... 6
Västerbottens .................. 5
Uppsala ........................ 4
Östergötlands .................... ^
Göteborgs ock Bohus ............ 3
Malmöhus...................... 3
Stockholms stad .................. 2
Kronobergs ...................... 2’
Blekinge ........................ l
Hallands ........................ l
Jönköpings ...................... l
Skaraborgs ...................... 1
Älvsborgis ........................ l
Gottlands . . . *.................. O
Kalmar........................ Q
Summa 121.
De 121 läraromibuden torde ha tillfört Skidfrämjande omkring 1,200 medlemmar. Vad detta betyder for den stora allmänhetens förståelse for var lärargärning, inses lätt. I fråga om masstillslutning till Skidfrämjande intager folkskolläraren K. E. Renqvist i Ludvika en rangställning med 104 värvade medlemmar. Av lärare ö ver fly glas han endast av seminarielärare Sam. Lovén i Linköping, ,som redovisar for 127 medlemmar.
Det kunde varit av intresse att redogöra for hur många lärare och lärarinnor inom resp. län stå som medlemmar i Skidfrämjande. Jag nöjer mig med ett par stickprov: Det snöfattiga Skåne räknar lika många medlemmar som Stockholm (15 lärare och lärarinnor), Göteborg har 11, Haparanda 6, Malmö 3 och Filipstad O medlemmar.
57 folksikolbibliotek stå antecknade som medlemmar, d. v. s. köpare av Skidfrämjandes årsskrift, I det lilla Tomelilla ar »På skidor» helt visst en uppskattad paria i folkskolbiblioteket. I det ännu sydligare belägna Ystad ha skånepågarna och töserna i sina skolbibliotek tillgång till 3 ex. I Härnösand och Stockholm saknas årsskriften i folkskolbiblioteken, under det att den i 5 ex. återfinnes i skolbiblioteken i Jönköping.
Det ar alltid en glädje att kunna fastslå, att folkskollärarkårens insats i samhällslivet någon gång uppskattas och värderas efter förtjänst. Att sådan uppskattning från Föreningens för skidlöpningens främjande sida alltid varit och allt fortfarande ar tillfinnandes står klart för en var, som någon gång kommit i beröring med någon av Skidfrämjandes ledande män. Avsikten med detta inlägg ar emellertid främst den, att jag velat påvisa, hur mycket återstår att göra, innan var kar i nämnvärd utsträckning deltager i det kulturellt hög värdiga arbete Skidfrämjande avser att gagna. Borde icke varje lärare och lärarinna, som deltagit i Skidfrämjandes och skolöverstyrelsens skidutbild-mngsikurser, räkna det som en oavvislig plikt, nej, som en stor förmån att som ombud få ställa sig i Skidfrämjandes tjänst?
Skidfrämjandes verksamhet kommer i främsta rummet det uppväxande släktet till godo - därom bär det fullödiga artikelmaterialet i föreningens årsskrifter oförtydbart -vittne. Föreningens förmåga att fullfölja en betydelsefull gar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
